”Vi tror vi är duktiga på att acceptera känslor, men säger ‘Gråt inte!’ och ‘Var inte så arg!’”

Att sätta ord på sina känslor kan vara utmanande för både vuxna och barn. Ju tidigare man börjar öva desto bättre, menar Frida Grenholm som skrivit flera böcker på temat. Karaktärer som ”Blyga Ben” och ”Peppade Poppy”, hjälper pedagoger och föräldrar en bit på vägen.

– Ta tillfälle till samtal när det ges, säger hon.

Frida Grenholm, 42 år, har jobbat som förskolepedagog i många år. Hon saknade då böcker som handlade om barn och känslor, att läsa tillsammans med barnen.

– Vi kände både jag och illustratören Nicole Kankaanpää att vi ville hjälpa föräldrar och barn. För det är svårt att sätta ord på sina känslor, och att läsa tillsammans kan göra det lite lättare.

Aldrig för sent

Bokserien Känslor är utgivna på Hylleruds förlag och används av både förskolor och föräldrar – efterfrågan tycks vara stor. Hittills är fyra utgivna och ytterligare tre böcker är på väg.

– Det är aldrig för sent att börja prata känslor med sitt barn, även om det nog är lättare ju tidigare man börjar, säger Frida Grenholm, som numera arbetar som barn- och familjepastor i Aspnäskyrkan.

Själv är hon mamma till fyra barn i åldrarna 8, 12, 14 och 16 och det är klart att hon pratar på olika sätt med barnen. Det gäller att hitta ett bekvämt sätt som passar barnet, menar Frida Grenholm.

– Kanske är det lättast att prata när man sitter i bilen tillsammans och båda tittar framåt. För en annan kanske det är när man spelar spel tillsammans, tar en promenad, eller vid läggning.

Just det senare kan ibland väcka viss frustration hos föräldern, som annars kanske hade planerat för vuxentid när barnet somnat. Men här gäller det att tänka lite mer långsiktigt, menar Frida Grenholm. Ju mer man umgås och pratar med sitt barn, desto större chans att det går att samtala och prata om även jobbiga saker när det blir äldre.

– Om man vill kunna prata med sitt barn behöver man ta de tillfällen som ges. Det kan handla om att du står med träningskläderna på i hallen då dottern kommer och börjar berätta om en som varit dum i skolan. Då kan det vara så att man bör skippa det där träningspasset, eller skjuta på att titta på sin tv-serie.

Det är svårt att bygga upp ett förtroende om man inte tar sig tid när barnet öppnar upp.

—  Frida Grenholm

– Det är svårt att bygga upp ett förtroende om man inte tar sig tid när barnet öppnar upp. Vi kan ibland säga att ”Jag finns här för dig”, men då behöver vi visa det också. Ibland är det bara i vårt huvud som det inte passar så bra just då. Kanske räcker det med en kvart.

Hur kan man locka fram samtalet hos ett barn som har svårt att sätta ord på sina känslor?

– Jag tänker att man kan fråga sitt barn, när det befinner sig på en bra plats, om när och hur den skulle vilja prata. Och ställa frågor som ”Hur vill du att jag agerar när du blir arg eller ledsen – vill du vara i fred eller vill du att jag ska vara kvar?”. Då får man lite koll.

Lyssna på podden här

Inte så bra som vi tror

Bara ett par generationer tillbaka kunde det vara betydligt svårare att prata om, och visa, känslor. I dag har det lättats upp något, men Frida Grenholm menar ändå att vi inte alltid är så duktiga som vi tycks tro. Vi premierar vissa känslor och vill helst inte att andra ska få ta plats.

– Vi tror att vi är jätteduktiga på att acceptera alla känslor, men säger samtidigt ”Gråt inte” eller ”Var inte så arg!”. Vi vill kanske inte att barnen ska vara för högljudda eller för glada – vi vill att de ska vara paketerade inom de sociala koderna.

– Men om vi vill att de ska må psykiskt bra i längden underlättar det om alla känslor får plats. Ju bättre vi är på att fånga upp alla olika känslor, även de jobbiga, desto bättre verktyg har de när de blir äldre för att hantera dem, så att ballongen får pysa ut och inte riskerar att sprängas till slut.

Hur hanterar man då som förälder ett barn som blir superarg och får utbrott?

– I boken om Arga Arvid trycker vi på att det kanske inte är läge att prata precis när man är arg. Både barn och vuxen kan behöva andas innan, så att man inte är i affekt. Annars kanske jag säger saker som jag får ångra. När man lugnat sig kan det vara lättare att ställa frågor som ”Vad var det som gjorde dig så arg?” och sätta ord på känslorna.

[ Barnmorska: Föräldrarnas sjunkande tillit innebär nya risker ]

Hur kan man som förälder tänka om att visa sina olika känslor inför barnet?

– Det är viktigt att låta barnet se när man är arg eller ledsen. Börjar vi dölja det finns det risk att barnen ser att det är så man bör göra så att de inte heller vill visa sina känslor öppet. Jag tror också att vi mår bättre av att vara äkta med vad vi känner.

– Har man blivit för arg på barnet kan man alltid gå tillbaka och be om förlåtelse: ”Förlåt, jag är trött och jag känner själv att jag blev för arg på dig”. Det får inte gå till överdrift så att barnet blir psykolog, men ju mer korten är på bordet desto bättre.

---

---