Under veckan uppmärksammas 250 år av judiskt liv i Sverige på olika sätt runt om i landet. Men den ökande antisemitismen lägger ett mörkt stråk över festligheterna.
År 1775 gav kung Gustav III juden Aaron Isaac rätt att bosätta sig i Stockholm utan att konvertera. Aaron Isaac fick också tillstånd att starta Sveriges första judiska församling. Nu firas 250-årsminnet av denna historiska händelse med ett flertal kulturevenemang på olika platser i Sverige. Under maj månad får firandet sedan sitt crescendo och ett flertal event i huvudstaden. Bland annat hålls utställningarna Judiska hjältinnor och Judiskt liv mitt på Raoul Wallenbergs torg fram till den 18 maj.
Utställningen Judiska hjältinnor hämtar sin inspiration från boken med samma namn och presenterar 18 svenska framstående judinnor, som på olika sätt bidragit till att bryta barriärer. Utställningen är skapad av Karin Brygger, Anneli Rådestad och Joanna Rubin Dranger.
Man ska våga bära Davidsstjärnan. Med stolthet, inte med rädsla.
— Ulf Kristersson
Högtidlig jubileumskonsert
I utställningen Judiskt liv skildrar fotografen Karl Gabor judiskt vardagsliv, med allt från måltider till besök i synagoga. Han riktar även sökarljuset mot vår tids ökade antisemitism.
Den 5 maj hölls en högtidlig jubileumskonsert i Stora synagogan i Stockholm där bland andra kungaparet närvarade och statsminister Ulf Kristersson medverkade.
I sitt tal inledde Ulf Kristersson med att beskriva Aaron Isaacs enträgna kamp för att kunna bosätta sig i Sverige utan att tvingas konvertera till kristendom.
– Så började vår 250 år långa historia av etablerat judiskt liv i Sverige. Vi firar det här i synagogan i kväll – och i hela Sverige i år.
– Jag vet att vi är många som gör det med dubbla känslor. Stoltheten över den rika historien förenas med rädslan över nutiden och med osäkerheten om framtiden, sa Ulf Kristersson.
[ Mot judar används en annan moralisk måttstock ]
”Antisemitismen klär sig i nya kläder”
Han fortsatte sedan med att hylla olika initiativ som Instagramkontot Stolt jude och boken med samma namn, som tryckts upp i 45 000 exemplar till svenska skolor.
– Själva namnet, Stolt jude, är talande för hur det borde vara i Sverige. Hur det ska vara. Man ska våga bära davidsstjärnan. Med stolthet, inte med rädsla. Man ska våga gå till synagogan. I gemenskap, inte i utsatthet. Man ska kunna vinka av barnen till en skolutflykt. Med glädje, inte med en orolig klump i magen.
– Jag vet att det för många svenska judar inte är så i dag. Jag vet att många upplever hat och hot i vardagen. Jag vet att en del av er har blivit uthängda med namn och kopplas ihop med sanslösa konspirationsteorier. Och det allra värsta är att det händer igen, och att det händer här. Antisemitismen klär sig i nya kläder. Den tar sig nya uttryck. Men det är alltid samma gamla ruttna tankegods, sa Ulf Kristersson i sitt tal under jubileumskonserten.
[ Ska vi judar tvingas leva med antisemitism i Sverige? ]
---
Fakta: 250 år av judiskt liv i Sverige
- Jubileumsfirandet samordnas av det Judiska centralrådet, som utgörs av alla judiska församlingar i Sverige. Syftet är att sprida kunskap om judisk liv i Sverige sedan 1775.
- Ett stort antal teatrar, museer, bibliotek och andra aktörer arrangerar olika evenemang under hela året.
- På hemsidan judisktliv.se samla information om alla evenemang under firandet.
---
