Nästa år släpps bibelöversättningen NT 2026 – lagom till 500 års jubileet av den allra första svenska översättningen av Nya testamentet. All text är översatt, men medlemmarna i Svenska bibelsällskapets redaktionskommitté har fortfarande frågor att fundera över. Här är tre saker som de brottas med.
1. Hur kan man skapa ett inkluderande språk?
Bibeln kritiseras ibland för att ha ett patriarkalt språk som rimmar illa med nutida föreställningar om kön. Gud beskrivs ofta som “han” och Paulus vänder sig enbart till ”bröderna” i sina brev. I NT 2026 vill översättarna låta dåtida föreställningar komma till uttryck och samtidigt eftersträva ett inkluderande språk.
Dan Nässelqvist, docent i Nya testamentets exegetik vid Lunds universitet och en av primäröversättarna till NT 2026, förklarar att de har arbetat både med det som kallas könskorrekt- och könsnedtonat språk. Det betyder till exempel att ”bröder” har ersatts med ”bröder och systrar” på de ställen där översättarna är övertygade om att både män och kvinnor tilltalas.
– På grekiska använder man den maskulina formen ”bröder” även om det är tio kvinnor och en man på plats. Genom att skriva ”bröder och systrar” vill vi understryka att det är en allmän utsaga – något som ropar ut genom sidorna genom alla tider. Vi lyfter upp det underförstådda och gör det explicit, säger Dan Nässelqvist.
Han lägger till:
– När Jesus däremot riktar sig till sina lärjungar vet vi att det bara var män och då skriver vi ”bröder”.
Andra översättningar som NuBibeln och Kärnbibeln har valt att skriva ”syskon” i stället för ”bröder”. Vad får er att i stället välja ”bröder och systrar”?
– Först använde vi ”syskon”, men fick responsen att det ordet lätt leder till en familjerelationstolkning, som i 1 Johannesbrevet ”Den som älskar Gud ska också älska sina syskon”.
– Vi har också laborerat med ”syskon i tron”, men trosordet är så laddat att vi inte vill använda det överallt. På de ställen där författaren däremot aktivt valt ordet ”trossyskon” eller ”de som tror” vill vi att det ska märkas. Om vi konsekvent skulle skriva ”syskon i tron” skulle läsaren inte uppfatta skiftningarna i språket.
– Nu använder vi bara syskon i de fall där det blir för tjatigt att upprepa “bröder och systrar”.
Gud som fader blir kvar
Dan Nässelqvist förklarar också att översättargruppen velat minska mängden maskulint språk – under förutsättning att det inte påverkar förståelsen av texten. Ett uttryck som ”Han som sitter på tronen” har de bytt ut mot ”Den som sitter på tronen”.
– För vi tänker ju inte att Gud har ett kön. Däremot tar Gud ibland köns-specifika roller som far eller mor, och då ska vi ha kvar det. Dessutom är fadern en viktig benämning av Gud för kristna.
– Däremot diskuterar vi hur vi ska göra med änglarna. I en bisats kan ju ordet ängel följas upp med ”den” i stället för ”han”, som det står i de flesta svenska bibelöversättningar. Så länge ängeln inte är namngiven och därmed könad provar vi att skriva ”den”.
2. Hur gör man med svårförståeliga teologiska “storord”?
En annan utmaning för NT 2026-gruppen är hur de ska göra med teologiska storord som synd, nåd, frälsning, salig och helig. De tillhör det bibliska ordförrådet, men är svåra att förstå för många av dagens läsare.
Mikael Tellbe, docent i Nya testamentets exegetik vid Örebro teologiska högskola och primäröversättare, berättar att NT 2026-översättningen i möjligaste mån ska följa konkordansprincipen – det vill säga översätta det grekiska ordet med dess svenska motsvarighet, i stället för att använda en, i sammanhanget kanske mer passande, synonym. Samtidigt har de som mål att skapa en nutida språkdräkt. Här kan det uppstå en spänning.
Översätter för en mogen människa
– Eftersom de centrala teologiska begrepp tillhör den kristna trons fundament har vi valt att behålla dem, trots att de kan vara svåra att förstå. Den grekiska grundtexten är präglad av ett religiöst språk och vi vill översätta för en vuxen, mogen människa – sådana som Paulus skrev till, säger Mikael Tellbe.
– Ett ord som barmhärtighet skulle egentligen kunna bytas ut mot medkänsla, och frälsa skulle kunna bli rädda, men det blir inte riktigt samma sak.
Lycklig i stället för salig
Mikael Tellbe berättar att man i provöversättningen som kom 2015, på författaren och stilisten Kerstin Ekmans inrådan, bytte ut ordet salig mot lycklig. Han var själv positiv till det, men har nu tänkt om.
– Det grekiska ordet för “salig” kunde syfta på gudar och döda människor i en tillvaro bortom detta livets bekymmer, så lycklig blir inte riktigt rätt. Därför är vi tillbaka på salig, som ju är starkare än lycklig och står för ett slags överjordisk glädje. Vi behåller det så länge, men sista ordet är inte sagt.
Men finns det inte risk att många bibelläsare – kanske främst yngre – inte förstår vad de läser? Det här är ju ändå en översättning som ska hålla för framtida generationer.
– Bibelsällskapets styrelse har bestämt att vi ska följa ett försiktigare idiomatiskt översättningsideal än vad Bibel 2000 var. De tog ut svängarna lite väl mycket.
– Vår översättning kanske kommer att framstå som lite kärvare, men jag tror att många bibelläsare kommer att uppskatta det.
[ Johanna Larsson: Går inte att nå fram med Bibelns ord till ett folk som aldrig hört talas om Bibeln ]
3. Hur bör historiskt presens användas?
I de grekiska grundtexterna är inte all text skriven i dåtid, utan det finns också vissa inslag av historiskt presens. Alva Dahl, som är doktor i nordiska språk vid Uppsala universitet och stilist i NT 2026, förklarar att det här är ett vanligt stilgrepp i antik litteratur. Medan tidigare bibelöversättningar har valt att bortse från verben i historiskt presens och i stället låtit allting stå i förfluten tid, har NT 2026-gruppen laborerat med andra möjligheter.
– Historiskt present ger en känsla av att vara ett ögonvittne, och ger texten närvaro och dynamik. Samtidigt, om bara vissa ord står i historiskt presens och resten i preteritum, riskerar det att göra läsaren åksjuk, säger Alva Dahl.
Justerad version av Maria vid graven
Hon berättar att de därför har provat att låta några sammanhållna stycken stå i historiskt presens – även om vissa ord egentligen står i dåtid i grundtexten. Till exempel skulle Johannesevangeliet 20:11-14 bli:
Men Maria stod utanför graven och grät. Medan hon grät lutade hon sig in i graven.
Hon ser då två änglar i vita kläder sitta där Jesus kropp har legat, en vid huvudet och en vid fötterna. Och de säger till henne: ”Kvinna, varför gråter du?” Hon svarar: ”De har tagit bort min herre, och jag vet inte var de har lagt honom”. När hon har sagt detta vänder hon sig om och ser Jesus stå där, men hon vet inte att det är Jesus.
– Det här greppet fungerar väl i Johannesevangeliet, men är svårare i Markusevangeliet där presensorden är färre och mer utspridda. Därför har vi behållit preteritum, men lagt in upppmärksamhetspåkallande småord som ”nu” eller ”så här” för att skapa närvaro och tempoväxling. Som i meningen: ”Och Jesus … sträckte ut handen, rörde vid honom och sa så här: Det vill jag. Bli ren!”
Vad har ni fått för respons på att göra på det sättet?
– En del respons tyder på att det kanske är ett allt för djärvt grepp att lägga in ord på det här viset men vi tycker att det förstärker den pratiga stil som finns i Markusevangeliet, säger Alva Dahl.
Flera provtexter från den nya översättningen finns att läsa på Svenska Bibelsällskapets hemsida. Där understryker man att formuleringarna är “preliminära och med stor sannolikhet kommer att ändras”. I november 2025 kommer Bibelsällskapets styrelse att fatta beslut om att anta översättningen och i september året därpå lanseras NT26 i samband med Bokmässan. Först då får vi veta hur det blir med användningen av historiskt presens, det inkluderande språket och de teologiska stororden.
[ Bibelns auktoritet sitter inte i en viss översättning ]
---
Fakta: NT 2026
- Översättningen NT 2026 kommer att lanserar i september 2026 – 500 år efter att den första översättningen av Nya testamentet kom på svenska. Den senaste översättningen är NT81 som ingår i Bibel 2000 och gjordes som en statlig utredning. Nu är det första gången ett bibelsällskap i Sverige står för översättningen.
- Följande personer ingår i redaktionskommittén för NT 2026: Alva Dahl, Aili Lundmark, Jonas Holmstrand, Dan Nässelqvist och Mikael Winninge. De tre sistnämnda har även ingått i gruppen som gjort primäröversättningen. Övriga primäröversättare är Lisa Buratti, Linda Joelsson, Bim O’Reilly, Rikard Roitto och Mikael Tellbe.
- Sedan tidigare finns fem officiella svenska bibelöversättningar: 1526 Nya testamentet på svenska, 1541 Gustav Vasas bibel, 1703 Karl XII:s bibel (egentligen en uppdatering av Bibeln från 1541), 1917 års kyrkobibel och Bibel 2000.
---
