Med 10 000 lyssnare per avsnitt har podden Sökarna blivit en av de mest lyssnade i sin kategori. Men programledaren Eric Schüldt har bestämt sig för att den här säsongen blir den sista.
– Jag måste gå in i en tystare period, säger han.
Eric Schüldt är ingen bra lyssnare. Inte enligt honom själv i alla fall. Han tycker att han i privata sammanhang mest pratar om sig själv och måste anstränga sig för att fokusera på den andre. I professionella sammanhang däremot, i rollen som radiojournalist, är lyssnandet hans styrka. I tjugo års tid har han intervjuat människor, bland annat för Sveriges radio och Expressen. Och sedan 2023: i podden Sökarna, som produceras av föreningen Valv och har haft gäster som Birgitta Ed, Jonas Gardell och Göran Rosenberg.
När vi möts har han suttit hela förmiddagen och klippt det som ska bli den tredje säsongens första avsnitt – med prästsonen och artisten Ola Salo. Det blir det längsta avsnittet hittills, intervjun tog nästan en hel dag.
– Han hade mycket att säga. Vissa saker har han inte berättat om någon annanstans.
Fortfarande en sökare
Eric Schüldt har tagit ett fönsterbord på restaurangen Tropical som ligger intill S:ta Eugenia katolska församling. Här, på en barstol med utsikt över Kungsträdgården, äter han en gång i veckan lunch efter vardagsmässan i kyrkan.
Det är nu fyra år sedan han blev upptagen i Katolska kyrkan. Han betonar att han fortfarande är lika mycket sökare som då, men säger samtidigt att han aldrig varit så kristen som nu. Vi ska återkomma till det.
Svårt att få folk att ställa upp
I den nya säsongen av Sökarna kommer, förutom Ola Salo, tidigare ärkebiskopen KG Hammar och författaren Lydia Sandgren att dyka upp. Eric Schüldt säger att han vid det här laget egentligen borde ha många fler program inspelade, men förskoleinskolningen av yngsta dottern Eva har dragit ut på tiden. Dessutom är det svårt att få folk att vilja vara med i podden.
– Kanske finns det något avskräckande i att tala om trosfrågor på det här ganska intima sättet? De vi tillfrågar vet nog om att jag tar allvarligt på ämnet och inte kommer att hasta igenom det.
Nej, Eric Schüldt hastar inte igenom sina intervjuer. Efter att ha inlett med frågan “Vad hade du för relation till Gud när du växte upp?” sitter han ofta tyst. Länge. Vissa lyssnare har gett honom rådet att inte klippa bort sig själv så mycket, men han säger sällan mer i samtalen än det som hörs i podden, berättar han nu. Han räds inte tystnaden, räds inte att komma nära. Ofta lyckas han i sina intervjuer skapa en närmast förtätad stämning.
Hur bär du dig åt?
– Det finns en metod och den är inte så himla svår, konstaterar Eric Schüldt.
Men jag ska också vara ärlig här. Den där kraften är också förförisk, och lite lömsk.
— Eric Schüldt, kulturjournalist
Han gör en konstpaus.
– Så här: Det flesta människor, det gäller också mig, blir inte lyssnade till. Det är väldigt sällan som någon verkligen lyssnar oerhört uppmärksamt på det som du har att säga – och reagerar på ett sätt som visar att de har förstått. Men det här är något som jag, rent professionellt, har övat upp.
Eric Schüldt kallar det inte bara för en förmåga, utan upplever det snarare som en kraft. När den tar över i ett samtal, skapas något starkt, som att ”två olika medvetanden smälter samman”.
– Men jag ska också vara ärlig här. Den där kraften är också förförisk, och lite lömsk, vilket gör att jag har ett etiskt ansvar. Det gäller att förstå om personen framför en verkligen vill berätta det den berättar, så att hon inte luras att tänka att det är ett privat sammanhang där vi är förtroliga med varandra. För så är det ju inte.
Liknar själavård och bikt
Eric Schüldt liknar sin intervjuform vid ett psykologsamtal, själavård och bikt, medveten om att de är slutna rum där ytterst privata saker uttalas inför någon med tystnadsplikt. När han gör något liknande i offentligheten kräver det varsamhet, säger han. Samtidigt menar han att ligger det i det andliga samtalets natur att det blir personligt.
– Det blir meningslöst att ha med någon som bara redovisar sin lära. För att samtalet ska bli intressant måste insatsen vara högre än så.
Med vissa gäster kan jag tänka mig att det är svårare att komma till det personliga, eller det andliga?
– Ja, hur mycket sökare måste man vara för att vara en sökare? Det är en bra fråga, säger Eric Schüldt.
– Jag har alltid trott att de flesta människor någon gång funderar på Gud, tro, livet och döden, men jag börjar mer och mer inse att människor är väldigt olika. Jag tycker ju själv att jag är född med ett slags andligt sökande, det har funnits med mig sedan ett års ålder. Men andra verkar inte ha det alls.
Så vissa har en religiös läggning och andra inte?
– Det börjar kännas så, tycker jag. Och jag har absolut en religiös läggning; jag skulle kunna bli munk!
Han förklarar att han precis recenserat trappistmunken Erik Vardens nya bok om kyskhet för tidskriften Pilgrim och att det fick honom att tänka i de banorna.
– Om jag hade fått den boken i mitt hand när jag var 18, hade jag blivit munk då? Det är inte helt omöjligt. Jag hade absolut inte sådana tankar då, men däremot en livskris som egentligen var ett uttryck för gudslängtan.
– Sedan tror jag ju inte att det var Guds plan att jag skulle gå i kloster, för det blev ju inte så. Och allting blev bra ändå.
Men om det är så att vissa har en religiös dragning och andra inte, vad säger det då om Gud?
– Ja, det undrar jag också. Jag undrar verkligen det.
Första säsongen av podcasten Sökarna inleddes i februari 2023. Inför premiären hade Eric Schüldt storartade visioner, berättar han i en intervju med Valv. Han tänkte att ”världen skulle förändras, människors liv skrivas om”.
Nu konstaterar han att han ofta har grandiosa planer.
– Men det handlar nog mer om min egen synd, min syn på min egen förträfflighet, säger Eric Schüldt och berättar om Charles de Foucauld – ett helgon han känner släktskap med.
Charles de Foucauld (1858 - 1916) levde ett liv i överflöd, men upplevde sedan en total omvändelse; blev den fattigaste, enklaste människan och sökte sig ut i den nordafrikanska öknen. Han ville leda människor till frälsning, men mördades av en rebellgrupp. Efteråt framkom att han inte frälst en enda människa.
– Inte en enda!, upprepar Eric Schüldt.
– Men sedan, efter hans död, bar hans arbete frukt genom skrifterna han efterlämnade. Så ja, när man ser sig själv som predikant tror jag att det är viktigt att tänka att frukten av ens arbete kan komma långt in i framtiden.
Du ser dig själv som predikant?
– Det skulle ju vara fel att säga att jag inte ser mig som det, säger Eric Schüldt och citerar filosofen Martin Buber: ”Jag vill egentligen inte förkunna någon lära, men jag vill peka på saker i verkligheten som ingen annan pekar på. Jag vill ta läsaren vid handen och föra den till det öppna fönstret och visa vägen ut”.
– Alltså jag har ju ingen lära, jag har väldigt svårt att argumentera. Jag kan bara prata om det här öppna fönstret.
Jag känner väl lite att Jesus ofta glöms bort när man talar om kristendomen idag, men det är ju kring Jesus det bränner till.
— Eric Schüldt, kulturjournalist
Samtidigt tycker jag mig märka att Eric Schüldt oftare talar tydligt om sin kristna tro. Frågan om Jesus – den som tidigare gjorde honom obekväm – ställer han nu till sina poddgäster. Jag undrar varför.
– Jag känner väl lite att Jesus ofta glöms bort när man talar om kristendomen idag, men det är ju kring Jesus det bränner till. Så är det även för mig, jag söker honom fortfarande.
Han tittar ut genom fönstret. På gatan strömmar anonyma ansikten förbi. Lite längre bort åker folk skridskor på den anlagda banan.
Vad såg du framför dig när du tänkte att Sökarna skulle förvandla människors liv?
– Att det blev någon typ av väckelse – en rörelse av människor som vill förändra … trevar Eric Schüldt och säger sedan:
– I dag blir man ganska ensam om man försöker hitta en alternativ livsstil. Samhället är väldigt kommersialiserat och enkelriktat. Om jag hade levt på 1960-talet hade jag nog flyttat ut till något kollektiv.
Ny säsong - trots allt
Genom Sökarna vill han lyfta andra värden, fokusera på det inre livet. Men redan inför förra säsongen uppgav han att det var det sista han gjorde. Han ville inte riskera att podden skulle gå på rutin, bara bli ett jobb. Men så krävde lyssnarna en fortsättning – och Valv hittade en finansieringsmodell där den norska organisationen Areopagos gick in som medproducent. Det betyder också att några av gästerna i kommande säsong kommer vara från Norge.
Men sedan är det slut absolut, slår Eric Schüldt fast. Han känner att det nog är dags för ett nytt kapitel i yrkeslivet.
– Det är väldigt mystiskt … jag känner mig mer … kristen än någonsin. Men det är svårare och svårare att prata om det. Och jag tror det är bra. Om vissa saker måste man hålla tyst.
– I princip efter varje gång som jag har talat om tro i offentligheten känner jag att jag måste sluta med det. Jag känner mig fånig, når inte fram, blir inte förstådd. Så jag tror att jag måste gå in i en tystare period kring de här sakerna.
Hur yttrar det sig att du är mer kristen än någonsin?
– Mycket är kopplat till föräldraskapet. Tidigare har jag aldrig lyckats runda egot, men nu trycks jag ner i jorden på ett handgripligt sätt. Det handlar ju om att bli barnens tjänare, och inte bara att utföra sysslor – utan att utföra dem med glädje. Det är som att föräldraskapets tacksamhet har väckts i mig.
Han skiner upp.
– Sökaren, i alla fall min person, har tidigare varit en djupt missnöjd person. Jag har velat ha mer. Så det där med tacksamheten har suttit rätt långt inne. Om jag förut – med ansträngning – kunde se hur Gud verkat i mitt liv, kan jag numera se hur Gud verkar i stunden. Varje dag, nu! Ibland övermannas jag av en tacksamhetskänsla och måste göra korstecknet. Så har det inte varit tidigare.
Innan Eric Schüldt gick in i Katolska kyrkan övervägde han att bli präst i Svenska kyrkan. Nu är den dörren stängd, vilket han beskriver både som en sorg och “lite skönt”. I stället funderar han på hur han kan bli en tjänare i församlingen.
– Som Charles de Foucauld, som jag berättade om. Han kom till klostret och frågade: Kan jag få sopa golvet här?
Så det är kyrkans städgrupp du ska gå med i?
– Det är städgruppen, ja. Om man förstår det kristna på riktigt, om Jesu lära börjar växa i en, då är det väl där man hamnar.
[ Eric Schüldt: Min ångest släppte efter mässan på påsknatten ]
---
Fakta: Eric Schüldt
Ålder: 45 år.
Bor: Stockholm.
Familj: Gift med DN-journalisten Greta Schüldt, barnen Miriam, 4 år och Eva, 1,5 år.
Gör: Radiojournalist.
Aktuell: Med ny säsong av podcasten Sökarna som produceras av föreningen Valv. Första avsnittet släpps 17 februari och har artisten Ola Salo som gäst.
---
