Fram till 2030 kommer Svenska kyrkan att behöva rekrytera 700 organister och kantorer.
– Det är bråttom, säger Kerstin Börjeson, handläggare i kyrkomusik Svenska kyrkan och projektledare för ”Organister i framkant”.
När Kerstin Börjeson var 13 år gammal började hon spela orgel. Hon fick gratis lektioner av kantorn i församlingen där hon bodde. Några år senare satsade hon på allvar. Då fick hon egen nyckel till kyrkan.
– Det var fritt fram att gå in och sitta och öva orgel hela kvällen. Det betydde mycket att få ett sådant förtroende. I dag har många kyrkor tyvärr larm.
Kerstin Börjeson utbildade sig så småningom till kyrkomusiker. Många av hennes jämnåriga kollegor har gått en liknande väg.
Fram till och med 1990-talet hade nämligen kyrkomusiker undervisning inskriven i sin tjänst. Vid sidan av att spela i gudstjänster och förrättningar och leda körer tog de emot egna piano- och orgelelever. Kopplingen mellan kyrka och skola var tät, återväxten på kyrkomusikerutbildningarna säkrad. Men nu är läget ett annat.
Ingen söker tjänsterna
Sedan 1990-talet är det inte längre obligatoriskt för kyrkomusiker att ha undervisning i sin tjänst. Därtill har musikämnet lägre status i skolan, kulturskolorna har ansträngd ekonomi, och intresset för klassiska instrument sjunker, menar Kerstin Börjeson. Alla de här faktorerna innebär sammantaget att det är svårt att få tag på kyrkomusiker med rätt kompetens. Det har lett till att man i många landsortsförsamlingar står utan musiker.
– Många gånger har man inga sökande till kyrkomusikertjänsterna eftersom det finns så få som uppfyller kraven, men man måste ändå ha någon som kan spela på begravningar och dop. Då anställer man kanske någon som inte är färdigutbildad eller någon som inte har någon utbildning alls. Eller så tillåter man förinspelad musik.
– På sikt leder det till en utarmning av kunskap. Man kanske inte är införstådd med kyrkans liturgi, kyrkomusikaliska traditioner och repertoar. Man klarar helt enkelt inte av att spela all den musik som man önskar ska framföras i kyrkan.
Kerstin Börjeson varnar för att det här kan leda till ”förflackning”, vilket inte bara skulle påverka kyrkan utan hela samhället. Var, om inte i kyrkan, kan man spela eller lyssna till orgel? Här finns ett kulturellt arv att värna, tycker hon.
Premiär för nationell nätverksträff
För att vända utvecklingen tog Svenska kyrkan tillsammans med Göteborgs internationella orgelakademi (FGIOA) år 2021 initiativ till samarbetsprojektet ”Organister i framkant”. Den 6-7 februari samlas man för första gången till en nationell nätverksträff för orgellärare. Över 100 kyrkomusiker och orgellärare från hela Sverige kommer att mötas i Norrköping för att bland annat diskutera orgelpedagogik och framtida rekrytering.
Kerstin Börjeson tillstår att orgel är ett avancerat instrument, men säger att man, när man väl lärt sig att hantera klaviaturen och pedalerna, känner sig ”som en hel orkester”. Hon hoppas att fler framöver ska få glädjen att upptäcka det.
Orgelklubbar för barn
Utöver att uppmuntra kyrkans ledare att införa undervisning i kyrkomusikernas tjänster, tror Kerstin Börjeson att man måste göra det enklare för människor med annan musikalisk utbildning i botten att vidareutbilda sig till kyrkomusiker, vilket redan finns mycket goda exempel på vid några av landets folkhögskolor. Hon tror också på att stimulera intresset hos barn, bland annat genom att starta orgelklubbar där unga människor vid sidan av sina orgellektioner får göra gemensamma musikaliska upplevelser och ha musikteori tillsammans.
Allt detta kommer man att prata om på nätverksträffen i Norrköping. Kerstin Börjeson understryker också att ett stort arbete framöver blir att få människor, inte minst kyrkoherdar och andra ledarfunktioner på både nationell och stiftsnivå, varse om att bristen på kyrkomusiker är ett stort problem.
– Inom tio år kommer 90 procent av dagens kyrkomusiker att gå i pension. Om vi vill bevara kyrkans rika musikliv, måste vi agera nu.
[ Orgelspelaren Melody, 18: ”Musiken är som Gud själv: Den rymmer allt skapat” ]
---
Fakta: Kyrkomusiker
- I Svenska kyrkan finns det i huvudsak tre typer av kyrkomusikertjänster: kantor, organist och försteorganist.
- För tjänst som kantor krävs det att en person har Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen, nivå C. För en sådan examen krävs antingen en högskoleexamen i kyrkomusik, eller en tvåårig kyrkomusikerutbildning på folkhögskola samt en pastoralteologisk utbildning för kyrkomusiker från Svenska kyrkans utbildningsinstitut som är en termin lång.
- För tjänst som organist krävs det att en person har Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen, nivå B. För en sådan examen krävs en konstnärlig kandidatexamen i kyrkomusik, samt en pastoralteologiska utbildning.
- För tjänst som försteorganist krävs att en person har Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen, nivå A. För en sådan examen krävs utöver en pastoralteologisk utbildning, en konstnärlig masterexamen i kyrkomusik.
---
