I artisten Frank Ådahls ögon är fallet med den AI-genererade ”Ed Sheeran” som sjunger lovsång enkelt. ”Det handlar om kränkning”, säger han.
Däremot betraktar han situationen där AI får en allt större plats i musikskapandet världen över som en juridisk snårskog i starkt behov av ett skyndsamt och tydligt regelverk.
Frank Ådahl är känd från kristna brödrapopgruppen Edin-Ådahl och som rösten i svenska Lejonkungen. Men det han ägnat allra mest tid åt är undervisning, och då särskilt i musikjuridik, ett område som genom AI-verktyget ställs inför allt fler och större utmaningar när det gäller upphovsrätten. Skolan Musikmakarna är sedan 25 år Frank Ådahls arbetsgivare samtidigt som han med jämna mellanrum föreläser på Umeå universitet, Linnéuniversitetet i Växjö och Musikhögskolan i Stockholm.
Det finns många AI-verktyg för musikskapare, berättar han och förklarar hur en programvara som röstkloningsverktyget Voicify används när man vill ändra sin röst till någon annans för att sälja in låtar för demobruk. Vill en kille att det ska låta som en tjej så fixar programmet det. Och som låtskrivare kan man använda andra AI-program som exempelvis de promptbaserade verktygen Suno eller Udio och ge datorn ramarna – ”jag vill ha en countrysång, det ska vara uplifting, mid tempo”.
– Sedan säger jag vad låten ska handla om och då får jag det. Viktigt att poängtera att man vanligtvis inte använder sig av versionen som föreslås, men man låter sig inspireras av den tolkningen.
AI-låt toppar listorna - vem får ersättning?
I oktober 2024 toppade en AI-genererad låt för första gången Spotifys Viral 50-lista. Artisten kallar sig för AIMusicDreams och framför en dansbandsversion av en epadunklåt som heter Visa dina tuttar. Originalartisten kallar sig Nikotinhora. Frank Ådahl suckar, men sätter sedan fingret på de juridiska knäckfrågorna: Vad genererar den för slags ersättning? Och till vem?
– Lagstiftningen säger att endast fysiska personer kan vara upphovspersoner så det går egentligen emot ersättningsreglerna att betala ut upphovsrättslig ersättning för sådana verk.
Förordningen är “uppseendväckande dålig”
Det svenska upphovsrättslagen är en del av regeringsformen och är därmed en grundlag, vilket gör den mer svårändrad än andra lagar. EU kom den 1 augusti 2024 med en AI-förordning som ska vara implementerad augusti 2026. Ett EU-direktiv ska införlivas i samråd med nationell lagstiftning, men en EU-förordning måste gälla i alla medlemsländer oberoende av nationell lagstiftning, förklarar Frank Ådahl.
– Förordningen innehåller ganska tydliga begränsningar hur man får använda AI, bland annat att man måste vara transparent och tala om när man använder det.
Men hur det kommer att slå i verkligheten när det gäller musikskapande och upphovsrätt kommer, enligt Frank Ådahl, att bli tydligt först när de första rättsfallen avgörs och det blir prejudicerande domar.
– Men AI-förordningen negligerar egentligen i princip hela kulturområdet. Det tycker jag är uppseendeväckande dåligt. I Sverige säger AI-kommissionen, som håller i färdplanen, nästan ingenting som rör kulturområdet och då sitter vi som håller på med musik och grafisk utformning ändå på pottan. De har mest koncentrerat sig på riskklassificering, vad man inte ska få använda AI till inom exempelvis sjukvård och försvar.
EU-länderna är inte heller konsekventa. Till exempel har Sacem, Frankrikes motsvarighet till Stim, validerat en AI-artist som heter Aiva som kompositör av symfonisk, klassisk musik.
– Det ställer upphovsrättslagen på ända eftersom Aiva inte är en fysisk person. Vem får ersättning när verket utnyttjas? Det som programmerat det? Den som tillverkat mjukvaran? Den som ger ut det?
Sverige borde premiera sina musiker
För svensk del anser Frank Ådahl att det är särskilt viktigt att bena ut vad som gäller juridiskt när AI är inblandat i musikskapande.
– Sverige är en de största musikexportörerna i världen. Vi borde därför premiera musiken och se den som ett riktigt jobb, säger Frank Ådahl.
