I min församling finns Kerstin, 14 år. Hon brukar alltid ha en bok med sig till kyrkan och jag tycker om att prata med henne om vad hon läser. En söndag hade hon med sig Brott och straff av Dostojevskij. Hennes omdöme: Intressant, lite svår. Men några veckor senare pratade hon om att läsa den igen.
Jag har tänkt på Kerstin när jag under året har hört larmsiffror om hur dåligt svenska ungdomar läser. Skolminister Lotta Edholm har varnat om att Sverige riskerar att få en generation av ”funktionella analfabeter”. Inte ens toppstudenter vid Lunds universitet orkar läsa kurslitteratur längre, rapporterade Sydsvenskan.
Kyrkan – såväl klostren som väckelserörelserna – har alltid varit läsarrörelser där man läst Bibeln, men också skönlitteratur, biografier, andaktsböcker och teologi. Man har lärt sig vikten av texttolkning och djupläsning och blivit en del av det litterära ekosystem av förlag, tidskrifter och tidningar som funnits inom kyrkan. Genom läsningen har människor odlat sin karaktär och övat sig i dygder som tålamod, uppmärksamhet, inlevelseförmåga. Men, man har också insett att läsningen i sin essens inte är nyttocentrerad, utan viktig i sig.
Vi som tror på Ordet som blev människa, som läser Bibeln med förväntan att den kan förvandla oss. Vi kan inte ge efter för distraktionerna.
Numera finns det bibelpoddar och Youtube-predikningar. Men det finns fortfarande böcker. Och under ett år då läskrisen accentuerats går det också att hitta ljusglimtar. Jag blev inspirerad av de tre barnfamiljerna i Alingsås som vågade starta förlaget Vildhonung och har glatt mig över bredden i utgivningen som finns hos de kristna förlagen. Det har också varit uppmuntrande att se att även förlag utan kristen koppling har snappat upp att det finns ett andligt intresse och till exempel gett ut KG Hammars roman om Dag Hammarskjöld och kristen mystik (Polaris), prästen Kent Wistis essä Hädelsens helighet (Atlas) och Antje Jackélens Tio tankar om själens hunger (Romanus & Selling). Det fina förlaget Ellerströms satsade på en diktsamling om bibelöversättning, vilket visade sig vara ett lyckat drag; Johanna Larssons Bokstavstro hyllades av kritikerna och hamnade både på Dagens Nyheters och Dagens lista över årets bästa böcker.
Jag hoppas att det fortsätter på samma sätt 2025. Framför allt hoppas jag att kyrkan på nytt kan bli en läsande rörelse. Vi som tror på Ordet som blev människa, som läser Bibeln med förväntan att den kan förvandla oss. Vi kan inte ge efter för distraktionerna. Pastorer och präster, om ni inte läser – börja läsa! Och referera gärna till böcker i era predikningar! Församlingsaktiva, starta bokcirklar i era kyrkor! Och om du tycker att samtalen runt kyrkfikat går trögt, fråga: Har du läst någon bra bok på sistone?
I min församling har vi, förutom Kerstin 14 år, Martin 75 år. Han gillar också böcker och har gjort om delar av vårt kyrktorg till bokhandel. I hyllorna kan man fynda second hand-böcker i olika genres och alla pengar går till mission. De gånger Kerstin inte har tagit med sig någon egen bok till kyrkan brukar jag hitta henne där.
