Läkaren: Gud är mäktig, men inte på det sättet som vi tror

Gud är värd att älskas för sin egen skull, inte för att vi ska få ut något av Gud. Det slår läkaren Anders Rosengren fast. De senaste åren har han varit på en andlig upptäcktsfärd och funnit nya öppningar i tron. I nya boken En oväntad glänta delar han med sig av sina insikter.

När jag för tre år sedan intervjuade läkaren och professorn Anders Rosengren satte vi rubriken ”Andlig mognad ger mätbara positiva hälsoeffekter”, vilket fortfarande är sant. I sin forskning har Rosengren kunnat visa att en person som reflekterar kring andliga och existentiella frågor också får bättre fysiska värden. Men, säger han nu, det är också viktigt att andlighet inte reduceras till ett medel för att uppnå ett visst mål. Den är viktig i sig själv.

– Även om vi kan konstatera att meditation eller bön bidrar till bättre blodtryck och lägre kolesterol, får den existentiella hälsan inte bli instrumentell; ”nu ska vi meditera för att få bättre hälsa”. Allt vi gör behöver inte vara nyttigt, säger Anders Rosengren, som i sin nya bok – En oväntad glänta: Tankar om hälsa och existens (Bokförlaget Korpen) – utvecklar den här typen av tankar.

[ Ta existentiell hälsa på allvar ]

Vetenskap och andlighet måste kombineras

Han utgår ifrån den svenske Nobelpristagaren Tomas Tranströmers diktvärld, men går också i dialog med olika filosofiska inriktningar och vetenskapliga upptäckter. Själv är han förankrad i den kristna traditionen. Han har alltid haft en barnatro, som har fördjupats med åren. Att han därtill är vetenskapsman – professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet – är inget hinder.

– Jag tycker inte att vi ska ställa vetenskapen mot det andliga. I stället borde vi se hur de kan – ja, måste – kombineras. I fråga om hälsa kan till exempel en stegräknare vara bra för att bli medveten om hur mycket man rör sig, men ett perfekt blodtryck gör inte livet värt att leva.

– Ofta glömmer vi den andliga aspekten av livet, säger han.

Risken med det är att man kan börja se bönen som ett slags transaktion; om jag gör detta, kan väl du göra detta Gud? Men jag tycker att det är ett ovärdigt sätt att betrakta Gud.

—  Anders Rosengren

Det gudomliga finns i vardagen

Anders Rosengren har däremot märkt att människor som är andligt intresserade ofta söker extraordinära upplevelser i stället för att ta del av väl beprövade källor.

– Ibland verkar det som att de gamla kristna berättelserna inte räcker för människor, men jag tror att vi behöver förankra våra frågor om tillvaron i en tradition som bygger på att människor i tusentals år har funderat över samma sak. Annars är risken att vi famlar i blindo, blir språklösa – och att vi missar att det är i det vardagliga som det gudomliga finns.

Exakt vad det gudomliga är, tror Anders Rosengren är vanskligt att sätta ord på. Snarare kan sådana försök göra att vi stänger in och förminskar Gud. Däremot får talet om Gud inte heller bli så luddigt och svårförståeligt att det liksom försvinner, säger han. I Tomas Tranströmers poesi hittade han ett förhållningssätt som både var jordnära – förankrat i träden och naturen – och samtidigt öppet mot något större. Rent konkret kan det handla om att stanna upp inför vårens första blåsippa, exemplifierar han. Eller som Jesus ofta gjorde: gästa människors hem och äta tillsammans med dem.

– Man tänker ofta att andlighet och mystik är inåtvänt, men det är precis tvärtom; det är i verkligheten som andligheten finns! Och mystik handlar egentligen bara om att “stänga munnen och öppna ögonen”.

– För mig handlar andlighet också mycket om att försöka älska Gud för Guds skull, och inte som ett objekt. Hos troende människor är det vanligt att man tänker att Gud är någonting som vi ska ha glädje och nytta av. Även om man inte formulerar det så, verkar det finnas föreställningar om att man ska behaga Gud med olika böner och ritualer. Risken med det är att man kan börja se bönen som ett slags transaktion; om jag gör detta, kan väl du göra detta Gud? Men jag tycker att det är ett ovärdigt sätt att betrakta Gud. Jag tycker snarare om att tänka att jag får leva med Gud på samma sätt som jag lever med våra barn; jag gör inte saker för dem med baktanken att de ska ta hand om mig när jag är gammal, utan jag gör saker helt enkelt för att jag älskar dem.

Tror du att Gud kan gripa in i världen?

– I Bibeln finns det ju löften om att Gud vill oss väl, och det kan vara så att Gud bryter in i våra liv. Däremot kan vi inte frammana det genom det vi gör. Om det sker, sker det av nåd. Nåd betyder ju gratis.

– Om vi ber med baktanken att försöka påverka Gud, ha nytta av Gud, handlar det om en omogen gudsbild. I äldre tider tillbad man ju olika fruktbarhetsgudar, dansade inför dem och ville ha en belöning. Kristendomen gick bort från det, men vi människor har ändå ganska lätt att fastna i ett sådant tänkande. Med min bok vill jag hjälpa människor att ta ett steg vidare i sina reflektioner kring det andliga.

[ Din hälsa påverkas av de djupa livsfrågorna ]

En ömsint gudsbild

Det här har varit en personlig resa för Anders Rosengren, berättar han. Om han tidigare lutade mer åt en gudsbild där Gud är en allsmäktig domare som kommer ovanifrån, ser han i dag en kärleksfull Gud som kallar oss underifrån.

– Det blir en mer ömsint gudsbild, vi kommer närmare honom, konstaterar han.

– En vanlig föreställning är att människor tappar tron för att de har bett till Gud, till exempel för att någon ska bli frisk från sjukdom, och blir besvikna när det inte blir så. Men det bygger på en föreställning om att vi är som dockor och att det är Gud som drar i trådarna. Guds verkliga kärlek är att han har gett oss en fri vilja. Gud är mäktig, men inte på det sättet som vi tror – inte som en furste som kan styra och ställa. Han har gett oss makt att påverka vår tillvaro.

Hur påverkar de här insikterna ditt vardagsliv?

– Jag tror att de har gjort mig mer uppmärksam på min omgivning. En konkret sak är att jag har fått svårare att äta kött och fisk som inte fötts upp på ett hållbart sätt. Jag minns att jag skulle äta kött någon gång och började tänka: Undrar hur det här djuret har haft det? Den typen av tankar skapar en enhet, en känsla av att vi hör ihop och ger en större respekt för vad vi äter.

– Men det kan också handla om att jag, när jag tar en löprunda, inte stirrar på min pulsklocka utan försöker ta in omgivningen, öva mig i förundran och att se det gudomliga i varje ögonblick.

[ Mikael Kurkiala: Tron är för viktig för att reduceras till en liten del av livet ]

---

Fakta: Anders Rosengren

Ålder: 46 år.

Familj: Fru och två söner, 13 och 10 år gamla.

Bor: Ystad.

Gör: Är läkare och professor i molekylär medicin. På fritiden tycker han om att umgås med familjen, läsa böcker och vistas i skogen.

Aktuell: Med boken En oväntad glänta: Tankar om hälsa och existens (Bokförlaget Korpen).

---