Boken Kristuslegender av Selma Lagerlöf innehåller en novell där en svart man blir “vit och vacker” i mötet med Jesusbarnet. När tidningen Vårt Land uppmärksammar norska Verbum på berättelsen väljer förlaget omedelbart att ta boken ur handeln.
- Så gott som all äldre kultur är stötande för oss som lever i dag, säger Ivar Arpi till Dagen.
Allt började i och med en artikel i tidningen Vårt lands adventsbilaga. I ett samtal om julevangeliet i barnlitteraturen redogör forskningsbibliotekarien Anne Kristin Lande för handlingen i novellen ”De vise männens brunn” ur Selma Lagerlöfs Kristuslegender, först utgiven 1904.
Novellen utgår från bibelberättelsen om de vise männen och beskriver tre personer som alla ger sig ut för att få möta Jesusbarnet. Trion består av en gammal man, en spetälsk man och en svart man. Alla tre upplever att de blir välsignade av det nyfödda Jesusbarnet.
Vi måste bara beklaga att vi har gjort ett för dåligt jobb.
— Fredrik Berentsen, tillförordnad förlagschef på norska Verbum.
Den gamle blir ung, den spetälske blir frisk och den svarte blir i berättelsen ”en vacker, vit man”.
”Ofattbart” av förlaget
Kristuslegender bygger på berättelser om Jesu liv, legenderna är hämtade från olika håll i den kristna traditionen och återutgavs av norska förlaget Verbum 2002 med illustrationer av Kari Steinnes Christoffersen samt 2013 illustrerad av Esben Hanefelt Kristensen.
– Att detta passerade på 1950-talet är en sak, men att Verbum förlag ansåg att det var okej att ge ut sådana rasistiska texter 2002 och 2013 är ofattbart, säger Anne Kristin Lande till Vårt Land.
Var drar man gränsen?
Svenske debattören och journalisten Ivar Arpi har gjort sig känd som en stor kritiker till att ändra i gamla verk. Han säger dock till Dagen att han delvis reviderat sin hållning.
– Innan jag fick barn var jag mer kategorisk. I dag inser jag att det skulle bli väldigt konstigt om jag skulle läsa det här för mina barn. Det blir som att man för in tanken för dem att det skulle vara något dåligt med att vara svart, säger han.
Samtidigt vidhåller Ivar Arpi att frågan är komplex.
– Problemet när man väl börjat ändra i gamla verk är att så gott som all äldre kultur är stötande för oss som lever i dag. Frågan blir var man ska dra gränsen.
– I det här fallet tänker jag att Selma Lagerlöf ville skildra hur en människas lycka vänder. Att vara svart under 1800-talet var ju behäftat med enorm rasism och diskriminering. Min generella princip är att man inte ska ändra i gamla verk, men om andemeningen blir helt fel utifrån vad författaren haft för intention kan det vara befogat, säger Ivar Arpi.
Omedelbart säljstopp
När Vårt land konfronterade Fredrik Berentsen, tillförordnad förlagschef på norska Verbum, med berättelsen i Lagerlöfboken valde han att agera snabbt.
– Den senaste utgåvan har sålts i 1 500 exemplar och ingen har klagat till oss om detta. Men det är uppenbart vårt ansvar att detta har fått stå kvar, så vi måste bara beklaga att vi har gjort ett för dåligt jobb. Men de 400 böcker som återstår av upplagan slutar vi sälja omedelbart, sa han.
[ Förlåtelse finns inte i en kultur präglad av cancel culture ]
Samtalet alltid levande
I Sverige återutgavs Kristuslegender senast 2018 av Libris förlag, då illustrerad med gamla skolplanscher.
Dagen kontaktar Libris förlagschef Johan Ericson som efter en snabb kontroll konstaterar att den nu slutsålda att utgåvan bygger på ett urval noveller från originalet och att ”De vise männens brunn” inte finns med i boken.
Han beskriver att bokförlag kan arbeta på olika sätt när det gäller revideringar av äldre böcker. Från lättare språkliga revideringar, till att man använder fotnoter för att beskriva kontext, till att man som förlag gör ett större ingrepp i originaltexten och helt enkelt stryker hela formuleringar och texter.
– Samtalet om hur man hanterar den här typen av innehåll är alltid levande hos oss. Om vi exempelvis gör en återutgivning av en gammal bok där man använt ”n-ordet” så byter vi ut det mot ett mindre laddat ord som stämmer bättre överens med vad författaren menade när boken skrevs. Så har vi exempelvis gjort i några av C S Lewis böcker, säger Johan Ericsson.
[ Lär av Sveriges historia av rasism och slaveri ]
---
Fakta: Selma Lagerlöf
- Författaren Selma Lagerlöf föddes 1858 på gården Mårbacka i Sunne kommun i Värmland.
- Hon fick sitt genombrott med debutboken Gösta Berlings saga 1891. Andra framstående verk är exempelvis Jerusalem, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Herr Arnes penningar samt Kejsarn av Portugallien.
- Selma Lagerlöf fick Nobelpriset i litteratur 1909 och dog 1940.
---