Tänk om vårt autentiska jag är ett egoistiskt as?!

Underhållande om självhjälp

Liv Strömquist är tillbaka med ett nytt seriealbum. I Pythian pratar (Norstedts) står hon åter i folkbildningens tjänst och blandar humor med filosofi, sociologi och populärkultur. Den här gången handlar det om självhjälp; om hur vi, i ett försök att betvinga vår dödsångest, blir besatta vid self care; tränar som galningar, sprutar in botox i ansiktet och försöker maximera livet. För inre läkning vänder vi oss till gurus som tjänar pengar på att understryka att vi alla bär på trauman och vars terapi går ut på att komma i kontakt med vårt autentiska jag. Men, skriver Strömquist: ”Tänk om vårt autentiska jag är ett egoistiskt as?!” Hon föreslår att vi, i stället för att tänka på vad andra ska göra för oss, bör fokusera på vad vi kan göra för att inte såra, irritera eller skada andra. Låter inte som en så dum idé, tycker jag.

[ Läsarpodden diskuterar ”Den rödaste rosen slår ut” av Liv Strömquist ]

Berörande om rasism och polisvåld

På en konferens om berättande fick jag lära mig att en text ”should leave the reader with a feeling of completeness”. Precis så känner jag efter att ha läst Hudens avigsida av Jeferson Tenório (Tranan förlag) – en far-och-son skildring som utspelar sig i brasilianska Porto Alegre. I boken fungerar den 22-årige Pedro som allvetande berättare och återskapar sin fars liv efter att pappan skjutits till döds. Pedro vill förstå vad han förlorat både genom faderns död och genom att växa upp i en miljö präglad av rasism och polisvåld. Att det är just det han försöker göra förstår man först i slutet. På ett elegant sätt fullbordar slutet därmed berättelsen och gör att jag ser Hudens avigsida i ett nytt sken.

Dorothy Day visar att en annan väg är möjlig

Den amerikanska journalisten Dorothy Day (1897–1980) grundade Catholic Workers-rörelsen och gestaltade hur ett liv i Kristi efterföljd kan se ut. I den nyligen utgivna Vi sår kärlekens frön (Silentium skrifter) finns ett urval av hennes texter, vackert översatta av Alva Dahl. Det är inspirerande läsning! I en tid då det är lätt att drabbas av hopplöshet skänker Dorothy Days ord om att visa kärlek för kärlekens skull välbehövligt mod.

Dessutom …

… är jag väldigt glad att Karolina Ramqvists Den första boken (Albert Bonniers Förlag) har nominerats till Augustpriset. Den är otrolig bra, något av det mest romantiska jag läst. Hoppas att den vinner!