Björn Ranelid: Jag tror att Gud skapade världen

Författaren Björn Ranelid är aktuell med ny bok. Den handlar om skolan. Men i medierna är det inte den, utan Ranelids syn på Big bang, som senaste tiden fått mest uppmärksamhet. Dagens Malina Abrahamsson möter honom på Bokmässan – och börjar nästan tro att intervjun är riggad.

GÖTEBORG. När jag ringer till Björn Ranelid för att bestämma intervjutid gör jag bort mig direkt. Jag frågar: ”Ska du på Bokmässan i år?” Det blir tyst i luren.

– Jag brukar inte tappa orden, men nu gjorde jag det, säger han.

Och lägger till:

– Jag är ekvivalent med Bokmässan, jag har varit där 34 gånger!

Han låter förnärmad, men säger sedan:

– Om du såg mig nu skulle du se den jättestora glimten i mitt öga.

Ja, vad är på allvar och vad är på skämt? Vad är persona och vad är person? Vet han det själv?

Björn Ranelid debuterade 1983 och har sedan dess skrivit fyrtioen böcker på fyrtio år (”men sådant får man väl inte säga i det här landet”, kommenterar han när han berättar). År 1994 tilldelades han Augustpriset för boken Synden och släpptes därefter in i de kulturella finrummen. Men sedan dess har mycket hänt.

Intervjuad i tv-programmet 30 minuter

Nu är han aktuell med Låt solen lysa över alla barn (Gothia Kompetens), som han själv kallar ”världens viktigaste bok” eftersom den handlar om saker som skola, bildning och etik. Därtill syns han ofta i medierna; han har medverkat i Melodifestivalen, Let’s Dance och nu senast: 30 minuter med Anders Holmberg. Det programmet brukar vara förbehållet makthavare, men Ranelid kvalade in. När jag möter honom på Bokmässan är det morgonen efter att programmet har sänts.

– Om man har läst min bok vet man att det finns otaliga infallsvinklar, ändå var Anders Holmberg bara intresserad av att få mig att tappa fattningen och hitta några former av blottor.

Ranelid nästan spottar ur sig det sista ordet. Själv är han nöjd med sin insats i programmet och säger att han redan fått sjuttio meddelanden från människor som tyckte att han gjorde bra ifrån sig. Och att det är deras ord som spelar roll.

– Detta var mitt absolut viktigaste framträdande i Sveriges Television någonsin. Detta kommer dessutom få följdverkningar som jag inte kan överblicka. Jag har aldrig varit så extremt koncentrerad och förberedd; jag hade konsulterat kloka människor som gett mig ingångar för vad jag kunde säga. Det var som att förbereda mig inför världsmästerskapsfinal i fotboll.

– Jag tyckte själv att jag skötte mig bra. Jag var lugn och sansad och lät mig icke provoceras.

Däremot tillstår han att han kände sig pressad. Och att han nu är lite trött. Men sedan ångrar han sitt ordval.

– Jag är inte trött, men det är klart att det var en anspänning. Jag fattar inte att jag klarade det.

Tror inte att Big Bang är en orubblig sanning

I första delen av 30 minuter uppehöll sig Anders Holmberg vid att Björn Ranelid i boken Låt solen lysa över alla barn skriver att ”Big bang är en teori om hur universum blev till och inte en orubblig sanning. Det är strikt sett en tro”. Holmberg poängterade att en sådan syn går emot vad den naturvetenskapliga forskningen kommit fram till.

Tror du att Gud skapade världen?

– Ja! säger Björn Ranelid och ger intervjuns mest otvetydiga svar.

– Jag har aldrig fått den frågan tidigare. Aldrig, under tusentals intervjuer. Och jag svarar bara på det om någon frågar.

Men kan inte Gud ha skapat världen genom Big bang och människan genom evolutionen?

– Det är inte omöjligt – och jag är fullkomligt öppen för att låta mig övertygas på vetenskaplig väg – men det är inte det första jag tänker på. Gud är ju oändligheten. För mig är Gud energi och kärlek.

Han fortsätter:

– Betänk faktumet att varje människa endast existerar i ett exemplar och att inte ens enäggstvillingar har identiska genuppsättningar. Av 8,3 miljarder människor borde det ju finnas två identiska människor, men det gör det inte! Därtill är vi alla olika i hur vi pratar, gråter, skrattar, älskar. Jag ser det som ett gudsbevis att varje individ är unik.

[ Kärleken, tron och konsten att vara människa – lyssna på Björn Ranelid i podden Dagens människa ]

Går till kyrkan när ingen är där

Som liten gick Björn Ranelid i söndagsskola i Elimförsamlingen i Malmö, i dag kallar han sig kristen humanist, mediterar ofta men går bara till kyrkan när den är tom, eller vid särskilda tillfällen. Däremot svarar han ”absolut” på frågan om han tror på Jesu fysiska uppståndelse från döden.

– Men nu ska du få höra något, säger han och låter triumfatorisk.

– Jesus gick inte i kyrkan en sekund av sitt liv!

Jag svarar att det ju inte fanns några kyrkor på Jesu tid, däremot fanns templet – som Jesus gick i. Björn Ranelid är nöjd; jag har klarat hans lilla test.

Själv är han förankrad i kristendomens historia och säger att hans senaste bok Låt solen lysa över alla barn bygger på en kristen etik. Han skriver fint om att varje människoliv är heligt och att vi särskilt borde fridlysa barnen: ”Vi fridlyser gullviva, nattviol och johannesört, men inte barnen i Sverige och det är en skam”.

Vill att barn ska skriva för hand

Björn Ranelid är utbildad lärare och undervisade under fjorton år i filosofi, svenska, religionskunskap och matematik. Förenklat kan man säga att han tyckte att det var bättre på hans tid – en tid då det var ordning och reda i klassrummen, lärarna åtnjöt respekt och barnen lärde sig skriva för hand i stället för att ta hjälp av ”döda ting” som mobiltelefoner och datorer. Men han kallar sig inte konservativ, utan radikal eftersom han ”värnar om det svenska språkets framtid”. Han beskriver sig själv som ”en kronisk och obotlig lärjunge i tal och skrift”.

Jag erinrar mig telefonsamtalet när vi skulle bestämma tid och plats för intervjun. Björn Ranelid gjorde mig medveten om hur jag pratade; han uppmärksammade när jag uttryckte mig slarvigt, märkte ord och kommenterade att det var bra att jag i alla fall inte sa ”typ” en enda gång.

Ställdes till svars för sina uttalanden

När vi nu möts öga mot öga har han en mildare framtoning. Kanske har anspänningen från gårdagens intervju med Anders Holmberg gjort sitt. Förutom frågor om sin syn på Big bang, ställdes Ranelid till svars för sina uttalanden på Facebook och i Expressen om att svenska politiker är ”landsförrädare med blod på sina händer”. Anders Holmberg påpekade att det är något ”som man annars hör från yttersta högerkanten”.

Nu upprepar Björn Ranelid sin förklaring.

– Det var Ebba Åkerlunds pappas ord som jag citerade. Pappan till flickan som blivit avrättad av terroristen på Drottninggatan skrev till mig att politiker har blod på sina händer. Terroristen befann sig i Sverige på kriminell grund, hade fått ekonomisk hjälp av svenska staten.

Sedan lägger han till, understryker:

– Jag är inte främlingsfientlig, och har aldrig varit. Jag är oerhört tacksam för att det finns människor som kommer till Sverige som arbetar, sköter sig och betalar skatt. Jag har aldrig någonsin bedömt någon utifrån hudfärg och kan inte tänka mig något tråkigare än ett samhälle där alla är bleka året om.

Dessutom är han en människa som pratar med alla, slår han fast.

– Om jag går här på Bokmässan under fyra dagar kommer jag att bli fotograferad 150 gånger.

Oj, så många. Är det mest kvinnor som kommer fram?

– Ja, 97 procent kvinnor.

Någon minut efter att jag ställt den frågan, dyker en kvinna upp vid Ranelids sida. Hon ser alldeles häpen ut.

– Björn, jag mötte dig på seniormässan förra året och när jag kom gående där sa du till mig: ”Vilken snygg scarf du har”. Och det är den här! säger kvinnan och lyfter på den färgglada scarfen som hänger runt halsen.

– Jag kallar den min Björn Ranelid-scarf. Och när jag kom hem från seniormässan sa jag till min man: ”Jag har fått en komplimang av Björn Ranelid”. Och så träffar jag dig här!

Björn Ranelid reser sig upp, tar kvinnan i hand, lägger märke till att hon är från Danmark och talar sig varm om vilken Danmarksvän han är.

– Den danska mentaliteten tilltalar mig mer än den svenska, jag håller på Danmark ibland när de spelar fotboll.

Sedan ger han henne ännu en komplimang:

– Man blir glad när man ser dig. Det är inte bara scarfen, utan sådana färger gör att hela du som lyser upp. Tänk på det!

Han vänder sig till mig.

– Ibland är det som att Gud ingriper i sådana här stunder, men det tror jag inte att du förstår. Här fick du ett vetenskapligt belägg; jag kunde inte veta att hon skulle komma här. Vi sitter och pratar om kvinnor, så kommer hon 38 sekunder senare. Det är ingen slump. Sådana händelser är så pass osannolika att de inte borde kunna hända.

Vi pratar en stund, innan vi blir avbrutna igen. En man ställer sig bredvid Björn Ranelid, frågar om han kan få ta en bild. Han pekar på Björn och säger till mig:

– Jag misstänker att han är kandidat till Nobelpriset eftersom han inte suttit i Svenska Akademien, den är för liten för honom.

[ Bäddat för Svenska kyrkan när rymden och Sápmi blir teman på Bokmässan ]

Björn Ranelid nickar, talar sedan med mannen en stund – om persisk poesi såväl som fotboll. När han åter slår sig ner vid bordet, ropar en ung tjej med emo-utseende ”Hej Björn!”. Han vinkar glatt tillbaka. Med ens känns hela situationen så osannolik att intervjun framstår som riggad.

”Har ett oerhört minne”

Björn Ranelid upprepar att jag nu fått flera vetenskapliga bevis på att allt han säger är sant. Och tillägger:

– Jag minns allt människor har sagt till mig, alla samtal jag haft. Jag har ett oerhört minne.

Minns du vad jag heter?

Han stelnar till.

– Det var något på M … nu ska vi se. Sedan kommer a...

– Martina!

Nej, men det gör inget att du inte kommer ihåg.

– Jo, du får inte säga ditt namn. Jag kommer att komma på det. Jag ska visa dig.

Sedan fortsätter jag intervjun och ställer mina frågor. Björn Ranelid svarar, men det är som att en del av honom är frånvarande, tänker på något annat. Sedan, mitt i en mening, ropar han:

– Malina, du heter Malina!

Han ser belåten ut.

– Där får du ännu ett vetenskapligt bevis för hur min hjärna fungerar.

[ Debatt: Guds skapelse kan ha startat evolutionen – vilket ledde till människoblivande ]

I din bok skriver du att du inte är en upphöjd människa utan har många fel och brister. Vilka brister då?

Björn Ranelid tänker länge.

– Jag kan bli lite ivrig, lite impulsiv …

– Mina barn säger att jag är för snäll.

Han tänker igen.

– Jag har arbetat för hårt.

– Och jag skulle ha satt min fru Margareta i första rummet. Jag har gjort det till viss del, och sedan hon fick sin stroke lagar jag all mat, städar och ger henne frukost på sängen. Men jag kunde ha gjort det ännu mer, visat henne ännu mer tillgivenhet.

[ Rymdforskaren: För mig är Big bang det bästa argumentet för Guds existens ]

Ingen tidning har recenserat nya boken

Sedan nämner Björn Ranelid att hans senaste bok inte blivit recenserad i en enda tidning. Däremot kallar kritikerna Bruno K. Öijers nya diktsamling, den första på tio år, för ”en litterär händelse”, påpekar han.

– Det är som att han vore en fotbollsspelare som stått vid sidlinjen hela matchen och sedan jublar alla åt honom för att han har bollen i en sekund. Medan jag sprungit och dribblat och kämpat hela matchen. Förstår du hur sjuk världen är!

Vi avslutar intervjun och ska ta bilder. Björn Ranelid vill stå upp och att hela kroppen ska synas.

– Inga pormaskbilder, beordrar han.

När jag försöker närma mig, protesterar han.

– Vad gör du? Jag ska vara i helbild, sa jag ju.

När jag lyder blir han nöjd.

– Nu ska du få höra något du inte trodde om mig: Jag betraktar mig inte som fåfäng. Det finns många fördomar om mig. Men jag köper inte mina egna kläder och jag står högst fem sekunder framför spegeln varje morgon.

Sedan skakar han min hand innan han försvinner i vimlet.

Jag står kvar, blir inte klok på Björn Ranelid. Kanske är det inte heller meningen. När jag senare plockar upp hans bok igen, får jag en ledtråd till hans person. I första kapitlet skriver han: ”En författares främsta uppgift är att behålla barnet inom sig”.

[ Björn Ranelid: Tommy Dahlman har helt klart stulit mina texter ]

---

Fakta: Björn Ranelid

Ålder: 75 år.

Familj: Gift med Margareta, tre vuxna barn (en av sönerna från ett tidigare äktenskap). Fyra barnbarn.

Bor: Kivik och Stockholm.

Yrke: Författare och estradör.

Aktuell: Med boken Låt solen lysa över alla barn (Gothia Kompetens). Boken ska översättas till flera språk.

---