Vad ska kristna göra när kriget rasar, pandemier hotar och gängkriminaliteten får barn att skjuta ihjäl barn? Prästen Christoffer Abrahamssons svar är att vi ska fortsätta fira gudstjänst. I sin nya bok vill han få oss att förstå att det viktigaste inte alltid är vad vi gör utan vilka vi vill bli.
Motkraft. Det är ett ord som dyker upp när jag ska ge mig på att beskriva den 36-årige prästen Christoffer Abrahamsson. En bekant till mig skulle för en tid sedan åka pendeltåg med Christoffer efter ett Stockholmsderby i fotboll mellan AIK och Hammarby. På grund av den stora anstormningen då hela fotbollspubliken ville med tåget, öppnade personalen spärrarna. Alla passerade gratis, utom Christoffer Abrahamsson som envist trängde sig fram till luckan för att få betala för sig.
När vi nu börjar tala om hans arbete som präst i Lötenkyrkan i Uppsala, slår det mig att även hans sätt att tänka kring församling går mot strömmen. I en tid när vi gärna skyltar med nya initiativ eller kyrkors växande medlemssiffror verkar Christoffer Abrahamsson genuint glad över att leda en kyrka som, som han själv säger ”inte gör något ovanligt eller storslaget”.
– I fredags ringde Uppsala Nya tidning och hade fått tips av kommunen om att vår kyrka gör ett gott arbete. Det var uppmuntrande, men egentligen gör vi sådant som många andra kyrkor gör: Vi har språkkafé, ett nära samarbete med skolan och ungdomsjouren, och ordnar något vi kallar för Lötendagen –en aktivitetsdag för att sprida glädje i vårt område. Jag försöker att inte fokusera på synliga resultat i mitt arbete. Sådana resultat kan komma och gå. Jag vill fortsätta följa Jesus, även när resultaten uteblir.
Under den tiden samtalade vi i Löten om hur vi kan sprida ljus i vårt närområde och vi ordnade en bönehelg för vår stad.
— Christoffer Abrahamsson
Bjöd in samhällsaktörer till förbön
Den bok som Christoffer Abrahamsson just skrivit, Lyft Blicken, hoppets hållning i vredens tid (Libris förlag), handlar om just detta. Att fortsätta följa Jesus, att lyfta blicken och se hoppet även när det är mörkt omkring oss. Idén till boken har vuxit fram under de senaste åren av pandemi, krig och ökande gängkriminalitet. Förra hösten upplevde man i Uppsala en särskild våldsvåg med flera skjutningar, anlagda bränder och sprängdåd.
– Under den tiden samtalade vi i Löten om hur vi kan sprida ljus i vårt närområde och vi ordnade en bönehelg för vår stad. Den avslutades med att vi bjöd in ett tiotal samhällsaktörer i vårt närområde och bad för dem. Även om få av dem dök upp till samlingen, uppskattades vårt initiativ.
[ Gängexperten: Kyrkorna har en viktig roll i kampen mot gängen ]
En teologi för mörka stunder
Men det är inte bara mörkret som skapar rubriker i medierna som påverkat Christoffer Abrahamsson att skriva sin bok.
– I en församlingstjänst där man står nära människors liv ser man också sådant som nära relationer som går sönder. Jag har behövt formulera en teologi som håller även i livets mörka stunder.
En utgångspunkt för Christoffer Abrahamsson är att vi inte kan välja den tid vi lever i, däremot kan vi välja med vilken attityd vi lever med. Christoffer Abrahamsson menar att det går att hitta en hoppets hållning, trots allt.
Med sin bok vill Christoffer Abrahamsson vägleda läsaren till ett sådant liv. Något han lyfter fram är gudstjänsten. Att fira gudstjänst är, enligt Christoffer Abrahamsson, en av människans viktigaste uppgifter.
Är det inte lite inåtvänt att tala om gudstjänst när folk skjuter varandra utanför?
– På ytan kanske det inte verkar så revolutionärt att fira gudstjänst, men genom gudstjänsten gör vi motstånd och finner ett annat sätt att leva. I gudstjänsten får vi syn på en annan verklighet än den som är omkring oss. Där bygger vi en liten bit av Guds rike på jorden genom att till exempel hälsa varandra med Herrens frid, dela nattvardsbord och påminna varandra om vem Jesus är.. Så länge det finns sådana platser i världen, så finns det hopp.
Något annat som Christoffer Abrahamsson vill uppmuntra till är att öva sig i att se hur Guds rike spirar redan nu.
– Om vi lär oss att upptäcka hoppets små vårtecken kan vi lättare förstå att Guds sommar är på väg, menar han.
Som präst tycker han sig ofta se sådana tecken:
– Jag ser hoppet i människor som väljer att koka kyrkkaffe efter gudstjänsterna hela sommaren, trots att de inte står på något schema. Jag ser det i oväntade vänskaper i församlingen, eller i en pensionär som plockar upp någon annans femåring i famnen under en gudstjänst. Jag ser det också i själavården. Det är så vackert när man samtalar med en människa som först inte ser kan se Guds närvaro i sitt liv, och sedan lyckas vi tillsammans upptäcka att Gud faktiskt finns där!
[ Prästen Christoffer Abrahamsson: När tron blir en charad lämnar unga kyrkan ]
Skriver andlig dagbok
Det är tydligt att Christoffer Abrahamsson är en präst som vill leva nära människorna i sin församling. Samtidigt har han insett sitt behov av att ta hand om det inre livet. Detta är viktigt för alla kristna som vill lära sig att leva med hoppets hållning:
– Vi behöver alla ha platser där vi kan bli nyktra i vår förståelse av världen. Den enskilda bönen, regelbunden själavård och en årlig retreat hjälper mig.
Christoffer Abrahamsson berättar också att han har en andlig dagbok, där han skriver återkommande:
– De senaste tio åren har jag regelbundet försökt skriva ned en reflektion en tanke eller bön kring mina dagar. Det är inget ska andra få ta del av och jag slänger det ofta efteråt, men det är ett sätt att ta mig själv och min längtan på allvar. Det hjälper mig samla ihop mig själv som person inför Gud. Vi har så lätt att vara prestationsinriktade, men jag tror att Gud är mer intresserad av vilka vi ska bli än av vad vi gör.
---
Fakta: Christoffer Abrahamsson
- Ålder: 36 år.
- Bor: I Uppsala.
- Familj: Gift med Malina Abrahamsson, som jobbar som kulturreporter på Dagen. Paret har döttrarna Miriam, 8 år och Hedda, 5 år.
- Yrke: Präst i Lötenkyrkan, som är en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och EFS.
- Aktuell: Med sin andra bok Lyft Blicken, hoppets hållning i vredens tid.
---
