På liv och död med Bruce Springsteen
Tillsammans med mer än 56 000 andra hade jag glädjen att lyssna till Bruce Springsteen på hans sista Stockholmsspelning. För den här gången i alla fall. Det tog en och en halv timme innan ”The Boss” yppade något mer än ”Hello, Stockholm!” och när han väl pratade handlade det om döden. Men också om livet. Han berättar om George som 1965 knackade på dörren för att fråga om han ville vara med i ett band. Det blev Springsteens första rockband och det varade i tre år. Precis 50 år senare kallas han till Georges dödsbädd för att säga farväl. ”Dödens bestående gåva till oss är en utvidgad syn på vad livet kan vara”, konstaterar han innan han sjunger Last man standing. Hela tretimmarsföreställningen avslutas med en akustisk version av See you in my dreams innehållande textraden Death is not the end. En angelägen hälsning från en 74-åring som håller på att gå in för landning i en sagolikt framgångsrik karriär.
[ Bruce Springsteen - en 70-åring på en andlig resa ]
Flyhänt låtskrivare redo för genombrott på bred front
Gabriella Hansson är en singer-songwriter i vispopgenren som jag länge beundrat på avstånd. På kort tid har hon släppt en ny EP på svenska och en singel på engelska varpå jag åter påminns om hennes unika låtskrivartalang. Hon besitter en fjäderlätt lekfullhet i såväl melodier och arrangemang som textskrivande. En sann ordkonstnär.
Hon har glimten i ögat och en kristallklar röst som i vissa stunder för tankarna till Lisa Ekdahl. Det är medryckande, tänkvärt och originellt. Gabriella Hanssons konstnärskap har en tydlig existentiell botten och dessutom gör hon riktigt, riktigt bra låtar. Hon förtjänar ett stort genombrott.
Skånsk doldis som når tusentals lyssnare
Någonstans i gränslandet mellan visa, soft pop och svensk dansmusik rör sig sångaren och låtskrivaren Hasse Sköldenäs. Okänd för de flesta, men flera av hans låtar på Spotiy har med råge passerat 50 000 lyssningar och sådana siffror skojar man inte bort. Själv fångas jag av hans varma, inkännande tilltal och hans känsla för melodier. Hasse Sköldenäs sjunger på skånska, men det är mer än så som för tankarna till artister som Hasse ”Kvinnaböske” Andersson och Björn Afzelius. Mellan raderna märks en varm kristen tro och ett tydligt hopp. Jag fastnar särskilt för Alla har vi färska skrapsår och Vackrast i motvind, det senare en duett med norska Anette Løvtangen.
[ Alexander Hermansson: Det var en stark, glittrande kraft av kärlek ]
Dessutom …
… närmar sig årets upplaga av Skärgårdssång på Halmstad arena. Blir spännande att se om ambitionerna att föryngra programmet märks även i publikhavet.
