Pingtspastorn Mimmi Botica har skrivit en fängslande bok om sitt liv med tyngdpunkt på missionärskallelsen. Vi får följa hennes barndom i en kristen familj i Allingsås med gudsmöten och helanden, genom arbete i evangelisationsteam i Sverige vidare till Portugal som blev hennes hem i 23 år, innan flytten gick tillbaka till Sverige och fortsatt tjänst i Guds rike. En röd tråd genom hennes liv har varit kärleken till Gud och ett starkt behov av att dela Guds kärlek vidare.
Boken är lättläst och om man vill kan man plöja den på en dag. De korta kapitlen avslutas med ett citat eller fråga som man kan ha med sig och reflektera kring. Detta kanske kan användas mer om boken läses i långsammare takt.
Botica berättar om fantastiska omvändelser, mirakulösa helanden och under där Gud förser med materiella ting som bensin och mat. Berättelsen om hur hon träffade sin man, en tidigare knarkare och kriminell som suttit i fängelse, är osannolik och vacker. Likaså vägen till de tre barnen. Men det som jag berörs av mest är berättelsen om hennes egen mamma som inte blir helad från sin cancer, men som får bli ett starkt vittnesbörd för de runtomkring, och för oss läsare, om att det slutgiltiga helandet kommer oss alla till del i himlen.
Berättelsen om hur hon träffade sin man, en tidigare knarkare och kriminell som suttit i fängelse, är osannolik och vacker.
Rent språkligt är det inte stor litteratur, boken är bitvis slarvigt korrekturläst och vissa av citaten som avslutar kapitlen upplever jag klyschiga, men det vägs upp av den spännande historien och ärligheten i berättandet. Botica lyckas genom att beskriva sitt liv och människor hon mött peka på den som styrt och lett henne - Gud - och visa på hans storhet och godhet!
Titel: På riktigt.
Författare: Mimmi Botica.
Förlag: Hylleruds förlag (167 sidor).
Genre: Självbiografi.
