Det var inget snack om vilken artist som stack ut mest på Gullbrannafestivalens andra dag. Amerikanska Lauren Daigle kickade i gång sin Europaturné med en unik kombination av pondus, energi och innerlighet.
Men även två andra artister höjde sig över mängden denna dag – båda kvinnor.
GULLBRANNA. Köerna till Lauren Daigles spelning på fredagskvällen var brutala. Redan två och en halv timme före konserten hade fans samlats för att försäkra sig om en bra plats när portarna till Skeppet väl slogs upp. Och när festivalgeneralen Andreas Joakimson sedan presenterade kvällens huvudattraktion konstaterade han att Lauren Daigle egentligen är lite för stor för Gullbrannafestivalen, men uttryckte samtidigt sin stora glädje över att hennes turnépremiär synkade så perfekt med GF.
Och plötsligt bara står hon där. Som en självklar uppenbarelse med ett band som spritter av energi. I synnerhet de två blåsarna som bidrar till att sätta färg på tillställningen. För färgglatt blev det, i alla avseenden, och fattas bara när man lanserar sina spelningar under epitetet Kaleidoscope Tour.
På en gång börjar hon småprata med publiken. Berättar om sin kärlek till Sverige och frågar folk var de kommer ifrån. På några få ögonblick har hon etablerat kontakt med den flertusenhövdade skaran och fått människorna att känna att här är en artist som bryr sig om oss. Lauren Daigle lyssnar och responderar på svaren från publiken. Det ser enkelt ut men är bland det svåraste som finns för en artist att ge sig på, i alla fall om vill att det ska kännas naturligt. Men det är precis vad det gör. Det känns hundra procent äkta, precis som sångerna hon presenterar och framför.
Briljerar med sitt svenska uttal
En bit in i föreställningen sjunger hon en sång hon skrivit med sin svenske vän Jonas Myrin. I refrängen ekar frasen I’m On My Way To Salvation Mountain, men jag är inte helt säker på att det är låtens titel. Publiken älskar den och Lauren Daigle gör också succé när hon försöker sig på att uttala Örebro, Jonas Myrins hemstad, på svenska. Hon gör det riktigt bra och upprepar för säkerhets skull de rullande r:en som hon tycker är särskilt roliga. Alla jublar.
Mellan låtarna blir hon personlig. Delar historier från sina låtskrivarsessioner och berättar hur en bild på en ung kvinna i missbruk ledde henne att skriva sången Rescue. En sång som fyra år senare nådde kvinnan som då hade lyckats bli drogfri.
Men det är inte bara lösryckta historier, precis som i intervjusvaren hon gav när Dagen samtalade med henne för en vecka sedan, relaterar hon allt till sin varma förtröstan på Jesus.
[ Lauren Daigle lovade Gud att dela sitt hopp med hela världen ]
– Han känner alla människors berättelse, förklarar hon.
Påminner om hur Gud ser på oss
Flera av Lauren Daigles stora sånger handlar om just detta. Att vi människor har så lätt för att tvivla på vårt värde, men att i Guds ögon är vi alla värdefulla. Vi får höra Valuable från senaste albumet och som avslutning You Say, hennes stora genombrottslåt och den som hela publiken väntat på.
Människorna runt om mig, jag själv också, är märkbart tagna av vad vi varit med om. Det är energi och underhållning på högsta nivå, men det är också så mycket mera. Det är en pondus och en innerlighet som man inte skakar av sig i första taget. För artister med Jesus på agendan har jag svårt för att tänka mig en finare förebild än Lauren Daigle.
En annan artist som lockade storpublik var Charlotte Höglund som inte uppträtt med sina sånger på minst 25 år. Nu stod hon där med delar av originalbandet. Säkert var hon lite spänd, men publikens kärlek lättade nog en hel del på trycket.
– Det känns ju helt fantastiskt att få stå här. Tack, Gullbranna, sa Charlotte Höglund som inledde med Jag är den jag är, öppningsspåret från hennes sista platta Förändringen som kom 1989.
Charlottes låtar håller än
Ja, ni hör ju att det var ett tag sedan hon var i gång som scenartist. Så mycket mer välkommet då med en comeback. Speciellt som det redan från första stund visar sig att Charlottes förmåga att fängsla publiken är intakt. Reflektionerna har djupnat och precis som Lauren Daigle har hon ett personligt tilltal och en värme som går rakt in i hjärtat på publiken. Där landar även Charlotte Höglunds låtar och det var slående hur väl hennes texter bestått tidens tand. Ett sus gick genom publiken när bandet spelade introt till Dagen i oktober där gitarristen Jakob Melkstam nu axlade Uno Svenningssons roll som duettpartner. Ett av de starkaste musikaliska intrycken annars var Charlottes oväntade tolkning av Amy Grants finstämda Trees We’ll Never See. Så vackert!
[ Debutanter och veteraner berör på Gullbrannafestivalens första dag ]
Efter spelningen sammanfattande Charlotte Höglund på Dagens fråga sina intryck med orden: ”Omtumlad, glad, men lite skakig. Det är en varm publik här på Gullbranna.”
Svensk-amerikanskt stjärnskott
Ett helt okänt namn för de allra flesta var Emma Nissen, en svensk-amerikansk 23-åring som rör sig i gränslandet mellan gospel och jazz. Hon uppträdde två gånger under fredagen, dels på eftermiddagen tillsammans med Vivid Gospel och dels solo på utomhusscenen i en intim spelning som började först efter midnatt. Även för henne var det första gången på Gullbrannafestivalen.
Emma Nissen har på kort tid fått ett oerhört genomslag i de kretsar som nåtts av hennes musik. Hon bor i USA men tillbringade sju månader i Luleå under pandemin 2020 och det var då hon började att skriva sånger. Sedan dess har det gått i en rasande fart och hon har exempelvis redan varit inbjuden att sjunga på den legendariska jazzklubben Blue Note i New York. Enda förklaringen hon har till sin framgångssaga är att hon kommer från en genommusikalisk familj, men faktum är att hon, utöver sin unika röst och sin låtskrivarförmåga också är en stor scenpersonlighet som charmar även den mest svårflörtade. Frågan är om inte hennes gospelföreställning med Vivid Gospel hade flest leenden per capita i publiken.
Den 28 augusti släpper hon sitt debutalbum, en händelse som det definitivt finns anledning att återkomma till i Dagens spalter.
---
Fakta: Gullbrannafestivalen
- En kristen musikfestival som arrangeras på Gullbrannagården utanför Halmstad.
- Årets festival är den 24:e sedan starten.
- Hålls den 4–7 juli och innehåller bland annat konserter, seminarier, gudstjänster och workshops.
---
