Politikern Birgitta Ohlsson har på mindre än tre år drabbats av både aggressiv bröstcancer och akut leukemi. I sitt Sommar i P1 berättar hon om sjukdomen – och om ett särskilt möte med sjukshuspastorn.
”Om jag säger nej till en riskfylld stamcellstransplantation i sommar, missar jag då den enda chansen att förlänga mitt liv?”. Birgitta Ohlsson, tidigare riksdagsledamot och minister för Liberalerna, ställer frågan i inledningen av sitt sommarprat.
Precis när hon hade återhämtat sig från den aggressiva bröstcancer som hon diagnosticerades med 2021, fick hon en dödsdom över sitt liv: terapirelaterad akut leukemi, orsakad av cellgiftsbehandlingen som skulle ta kål på bröstcancern. Chansen att överleva längre än fem år är mycket liten.
Ständigt stirrar jag på nattens pärla, den svarta som står för livets tyngsta och mörkaste stunder.
Skakas av dödsrädsla
Birgitta Ohlsson berättar om hur tacksam hon är för allt hon fått uppleva i sitt liv. Hon har man, två barn, och ett toppjobb på en organisation i Washington D.C. Hon är besjälad av arbetet att försöka sprida demokrati världen över, och känner sig inte färdig med sitt liv. Om nätterna skakas hon av dödsrädsla, och gråter tyst för att inte väcka familjen.
I sitt sommarprogram tar Birgitta Ohlsson med lyssnaren till sjukhussängen där hon vårdas. Hon fortsätter att jobba heltid därifrån. I korridorerna cirkulerar sjukhusprästen – en svart kvinnlig baptistpastor. En dag kommer hon in till Birgitta Ohlssons rum.
“Jag blir nästan provocerad av hennes närvaro, som bara förstärker den dödsdom som jag vill fly ifrån. Hon frågar om jag har någon tro. Jag svarar att den lilla barndomstro som jag hade kvar, försvann när jag fick bröstcancer och nu, med leukemin, är den definitivt utraderad.”
Bjöd in sjukhuspastorn
Lite senare i sitt sommarprat berättar Birgitta Ohlsson hur hon ändå bjuder in pastorn. Det sker efter att hennes mamma skickat ett brev med en dikt av Karin Boye: “Men det kommer nätter, de kommer och de kommer igen, då man måste se om sina gränser och flytta sina märken, då man måste finna sig till rätta med nya och förödmjukande upptäckter.”
Birgitta Ohlsson konstaterar att hon själv har fått flytta sina gränser. Och berättar:
“På askonsdagen passerar baptistpastorn mitt rum igen. Hon kommer aldrig in längre. Jag smyger ut i korridoren och kallar henne till mitt rum. Hon tecknar ett kors av askan i min panna och säger ‘Kom ihåg o människa att du är stoft, och att du åter skall bli till stoft’. På nattduksbordet står en ikon i trä som jag en gång fått av prästen Cecilia Wikström. På min arm sitter en frälsarkrans, ett radband av pärlor min vän Jennie skickat. Ständigt stirrar jag på nattens pärla, den svarta som står för livets tyngsta och mörkaste stunder. För att uppleva dagen måste man utstå natten.”
I juli fyller Birgitta Ohlsson 49 år. En okänd 21-årig tysk man som inte vet vem hon är, är beredd att donera stamceller till henne. Om operationen lyckas kan Birgitta Ohlsson få leva några år till. Hon avslutar sitt sommarprat med att citera Martin Luther King: “Vi måste acceptera begränsade besvikelser men aldrig förlora vårt obegränsade hopp”.
[ Lasse Åberg citerade bön och psalm i sitt sommarprat ]
---
Fakta: Birgitta Ohlsson
Född 1975 i Linköping.
Politiker för Liberalerna, var riksdagsledamot 2002–2018 och Sveriges EU-minister och demokratiminister 2010–2014.
Numera är hon chef för National Democratic Institutes program för politiska partier och är bosatt i USA:s huvudstad Washington tillsammans med sin man Mark Klamberg, professor i folkrätt, och två döttrar.
Diagnosticerades 2021 med bröstcancer, och 2024 med akut leukemi.
Sommarpratade den 25/6.
---
