Han har skrivit sedan han gick i lågstadiet. För Jeremiah Karlsson är det som livsluft att få sätta ord på pränt. Nu är han aktuell med sin sjätte roman, som utspelas i kyrklig miljö, men det är inte lätt att nå ut.
– Jag har själv blivit utsatt för frikyrkans skepticism mot kulturvärlden, men jag tror att det håller på att förändras.
Ett av Jeremiah Karlssons allra tidigaste minnen i livet handlar om övertygelsen om att han ska komma till himlen. Samtidigt en insikt om att han inte kunde ta med sig den minsta pryl dit. Hur skulle det bli med hans älskade leksaksfår? Kanske skulle det ändå gå att smuggla med det i en ficka, för att på så sätt ta med till himlen? Så gick tankarna hos fyraåringen.
– Som barn var jag oerhört andligt medveten och jag hade tidigt en nära relation med Gud i min vardag, säger Jeremiah, som beskriver det som en ”enorm känsla av frihet över att få vara Guds barn”.
– Lite som Adam måste ha känt det i Edens lustgård. Tillvaron var gudomlig och nåden har alltid betytt oerhört mycket, det är den som gjort att jag haft ett självförtroende.
Starkt mörker, starkt ljus
Han tillägger att det faktum att han växte upp med Byskeälven brusande runt knuten och skogen runt omkring, förmodligen bidrog till frihetskänslan. Där, i Ytterstfors norr om Skellefteå, bodde familjen på en gård som ägdes av Evangelisk Luthersk Samling (ELS). I dag bor Jeremiah med fru och två barn och i småländska Ljungby.
– Jag har faktiskt skrivit en diktsamling som handlar om mina andliga upplevelser som barn, Det som en gång var. De minnena är så viktiga och jag ville skriva ner dem innan de glömdes bort. Jag lärde känna Gud innan jag ens hade ett språk. Jag har också hört från mamma att jag tillrättavisade och varnade min kusin, som en liten predikant.
– Men det har inte bara varit positivt, jag hade mycket ångest över andliga frågor också, bland annat över evigheten. Jag var så rädd att gå förlorad och jag brukade be till Gud att jag inte skulle tappa tron, att jag skulle bli bevarad.
Jeremiah Karlsson beskriver att rädslan inför evigheten också mötte honom i litteraturen, bland annat hos Västerbottens stora författare Torgny Lindgren och PO Enquist.
För egen del låter författaren och socionomen sina erfarenheter av ekumeniskt kyrkoliv genomsyra sitt ständiga skrivande. Det har blivit en hel del utgåvor genom åren. Debutromanen, Tystnadens älskare, stjärnornas vän används som kurslitteratur vid olika sociala utbildningar på folkhögskolor i Sverige. Den tillsammans med uppföljaren Sorgens kammare blev de första inom spänningsgenren att skildra socialtjänstens arbete inifrån.
Jag tror att när man växer upp i en kristen miljö får man allvaret med sig.
— Jeremiah Karlsson
Vill sätta igång samtal
Nu är han aktuell med sin sjätte roman, Puritanien. Den är baserad på verkliga händelser och utspelar sig i kyrkans värld. Två unga bröder står i fokus: en som lever ett asketiskt liv som hemlös tiggarmunk, den andre som en hårt arbetande byråkrat som drivs av en längtan att förbättra samhället. De har olika sätt att se på samma sak: hur man bäst tjänar Gud genom ett sant kristet liv.
– Vad är det sanna kristna livet? Är det att vara asket eller är det att ta samhällsansvar? Det är en fråga som man aldrig kommer undan när man pratar om tron, menar Jeremiah Karlsson.
Det existentiella grubblandet över de stora frågorna genomsyrar hans böcker. Förebilderna är Kierkegaard, Strindberg och även nämnda PO Enquist och Torgny Lindgren. Att i dag väva in kyrkliga miljöer med filosofiska frågor i en roman är dock sällan kommersiellt gångbart, det har Jeremiah fått erfara. Han använder därför systemet ”Print on demand” för sina böcker, och önskar ibland att han hade fötts i Tyskland eller Frankrike, där han tror att chansen att bli utgiven varit större.
– Tidigare kunde förlagen satsa på en författare, även om det till en början innebar en förlustaffär, för att man trodde på personen, så var det för exempelvis Pär Lagerkvist. Nu marginaliseras en viss typ av litteratur, för människor har inte samma anknytning till den kristna tron längre, som den äldre generationen hade.
[ Joel Halldorfs bok inspirerade till ny svensk skräckfilm ]
Frikyrkan på sin vakt
Han ser också en skepticism inom frikyrkan för det filosofiska och den akademiska kulturvärlden, men att det håller på att förändras.
– Jag har själv blivit utsatt för det, att man inom frikyrkan varit på sin vakt mot universitetsvärlden och kulturvärlden. Ute i världen är det de stora författarna som är kristna, men kyrkan läser varken Kierkegaard eller Dostojevskij, jag förstår inte varför. Är man en intellektuell, öppen och nyfiken person kan man stöta på patrull i vissa delar av kristenheten.
– Jag tror det vore bra om kyrkan kunde bredda sig. Om kulturen blir allt dummare är det väl bra om kyrkan blir smartare? Tidigare skulle man ”dumma ner sig” lite för att passa i frikyrkan, man har hört många sådana historier.
Jag tror det kan fungera så att Guds Ande verkar hela tiden och genom alla kristna, nästan oavsett vad vi gör.
— Jeremiah Karlsson
Vad är det som du vill förmedla?
– Man ska väl alltid känna sig rikare efter att man läst mina romaner, och kanske ha fått med sig frågor som man kan tänka vidare på. Jag tänker att mina böcker passar att läsa i bokcirklar, så man får diskutera tillsammans med andra. Jag tror att det behövs en yngre generation som skriver om kristen tro, den traditionen som funnits bland stora svenska författare vill jag gärna vara med och föra vidare.
Ser du dig som en slags evangelist?
– Jag har svårt att identifiera mig med det, många av de orden är fyllda med ett visst innehåll. Men jag tror det kan fungera så att Guds Ande verkar hela tiden och genom alla kristna, nästan oavsett vad vi gör. Det ser vi i Bibeln, hur Jesus drog till sig folk, även när han försökte dra sig undan. Det är så jag tänker om kultur också, att det kan finnas en närvaro av det gudomliga, säger Jeremiah Karlsson.
– Det tar emot att säga att jag är inspirerad av Gud, men det kanske jag är. Det betyder egentligen inte så mycket vad jag själv säger. Som Franciskus sa: ”Predika alltid evangelium, och om nödvändigt, använd ord”. På ett sätt är jag väl evangelist eftersom jag skriver om kristna teman i ett land som tappat kontakten med sina kristna rötter. Men jag tror inte det är så effektivt att evangelisera med romaner i en tid när folk inte längre läser sådana.
---
Fakta: Jeremiah Karlsson
- Heter även Björkman i efternamn, men använder alltid Karlsson när det rör hans böcker.
- Författare och socionom, just nu föräldraledig på deltid. Har tidigare jobbat inom Socialtjänsten, och på senare tid inom äldrevården.
- Gift och har två barn, 4 och 2,5 år gamla, samt ett tredje på väg.
- Bor i Ljungby.
- Aktuell med sin sjätte roman, Puritanien. Har tidigare bland annat gett ut diktsamlingen Det som en gång var, om sina andliga upplevelser som barn, samt flera romaner, bland andra Protestanten (2017), om den högkyrklige prästen Simsons existentiella mödor i statskyrkan och Ingen bryr sig om din fotografering (2018).
- Som kuriosa kan nämnas att han har en Youtubekanal med över en miljon visningar, där han analyserar Palmemordets detaljer. För det har han uppmärksammats i både poddar och böcker.
---
