I Ellen Fiskes nya dokumentärfilm Leaving Jesus får tittarna följa med till en retreat i San Francisco för människor som har lämnat sin tro.
– En del kanske inte har förstått hur mycket de har att bearbeta, säger regissören.
Femton deltagare sitter i en ring på en heltäckningsmatta i ett ljust rum. Unga, gamla, män och kvinnor. De befinner sig på “Journey Free Retreat” i San Francisco för att dela erfarenheter av att ha lämnat ett religiöst samfund. Flera av dem bär på trauman och vänder sig till gruppen för igenkänning och stöd.
“Ett sätt att släppa ut ilskan är att skrika ut den med lungorna”, säger en av ledarna och räcker en kudde åt deltagaren Elayna. Hon har precis berättat om det hon gick igenom som ung: Efter att ha haft sex med en jämnårig i församlingen, kände hon skuld över att ha brutit mot kyskhetslagen och därmed tvingad att gifta sig med mannen i fråga – en man som skulle visa sig vara våldsam.
Hon tar kudden, kastar den, slår på den, skriker och svär. Deltagarna runt omkring ropar uppmuntrande: “Gör det igen!”
Elayna är tidigare mormon och en av dem som Ellen Fiske porträtterar i dokumentären Leaving Jesus. Vi får se henne i terapirummet, men också följa med till hennes nya liv: till strippklubben där hon uppträder.
– Det kan ju verka extremt att gå från att vara mormon till att bli strippa, men flera av dem som vi träffade på strippklubben hade liknande bakgrund. Jag tror att det handlar mycket om att vilja bryta sig loss och göra något som betraktas som syndigt för att markera avstånd, säger 36-åriga regissören Ellen Fiske.
Föräldrarna ville göra upp med gamla strukturer
Hon växte själv upp i en ateistisk familj i Uppsala. Hennes föräldrar, som var unga på 1970-talet, var politiskt drivna, frustrerade på kyrkan och ville göra upp med gamla strukturer.
– Jag, som däremot har växt upp helt utan kyrkan, har inte samma behov. Jag känner mig mer öppen, nyfiken.
– De senaste åren har jag också fått barn, vilket på ett nytt sätt aktualiserar frågor om liv och död. Jag känner att det har varit en brist att jag inte samtalat så mycket om sådana frågor tidigare och kan känna mig avundsjuk på dem som har en relation till Gud och en trygghet i att tro på ett liv efter döden.
Intresserad av att skildra terapi
Att göra dokumentären Leaving Jesus har varit ett sätt att möta religion, andlighet och de stora livsfrågorna, berättar Ellen Fiske. Om än från ett lite annorlunda håll.
– Att jag valde att skildra dem som har lämnat tron, beror mest på att jag är intresserad av terapiformen. När jag tidigare gjorde en dokumentär som ensamstående pappor i Skottland var det just i samtalen om tro och existentiella frågor som jag tyckte att det brände till.
I sin research hittade Ellen Fiske gruppen i San Francisco som träffas för att bearbeta sina religiösa erfarenheter. Det är ett online-community som två gånger om året möts för retreat. Ledaren Marlene Winell är psykolog och har själv ett förflutet i den evangelikala rörelsen i USA. I filmens inledning står det att den porträtterar människor som lämnat “fundamentalistiska” grupper.
Vad lägger du i ordet fundamentalistisk?
– Det är ett svårt ord; vi funderade mycket på huruvida vi skulle använda oss av det. Men de som vi skildrar använder själva det ordet, säger Ellen Fiske.
– Några av dem som är med i dokumentären har varit med i rena sekter, men det finns också deltagare från Katolska kyrkan, pingströrelsen och presbyterianska kyrkan. Det är ju inte nödvändigtvis fundamentalistiska miljöer, men däremot upplever deltagarna att de har varit hårt hållna och att det har blivit konsekvenser när att de har försökt lämna.
Du får komma väldigt nära deltagarna. De berättar om sina innersta känslor, gör intima meditationsövningar, gråter. Hur var det att dokumentera?
– Det var etiskt utmanande. I början var det några som inte ville vara med, men fler och fler ändrade sig. Jag tror att just de här människorna har känt ett behov av att få uttrycka sig genom filmen. Någon sa: “Skönt att du gör den här filmen Ellen, då slipper jag skriva en bok”.
Hur har det påverkat dig att göra den här dokumentären?
– Det största är nog att jag har blivit inspirerad av de här samtalen och börjat fundera mer på mitt eget liv och de stora livsfrågorna. Den typen av frågor har varit ganska frånvarande i mitt vardagsliv och umgänge tidigare, men nu har vi på ett, lite gymnasialt sätt, börjat fråga varandra: Vad tror du på?
– Jag tror att filmen har gjort mig till en mer sökande person, även om jag fortfarande identifierar mig som ateist. När mina barn frågar mig vad som händer efter döden och jag inte har ett definitivt svar, finner jag ändå tröst i att ha den här typen av samtal.
Många känner sig vilsna
Ellen Fiske berättar också att hon insett vilken stor roll en religion kan spela i en människas liv – och hur tomt det kan bli när man väljer att lämna.
– Många av dem som lämnar känner sig ganska vilsna. De kommer ut i en värld som de inte känner till; livet blir inte lättare, utan de ställs för stora utmaningar. En del kanske inte har förstått hur mycket de har att bearbeta.
– Alla som lämnar blir inte ateister. De kanske fortfarande identifierar sig som kristna, men på ett nytt sätt.
Vill frigöra sig från sina föräldrar
Livsödena som speglas i Leaving Jesus spänner från övergreppsskandaler i Katolska kyrkan till panisk rädsla för djävulen. KBT-terapin som ingår i retreaten innehåller olika övningar. Framför allt får deltagarna sätta ord på vad de har varit med om, men de dansar också i grupp, mediterar, målar, provar mat med förbundna ögon, och går på dragshow.
– Vissa övningar är ganska banala och kanske mer har funktionen att lätta upp stämningen, medan andra handlar om att komma i kontakt med sitt inre barn, säger Ellen Fiske.
– Gemensamt för de här deltagarna är att de behöver frigöra sig från sina föräldrar. Och det kan nog fler än de som har växt upp i en religiös miljö relatera till. Det är svårt med familjerelationer. Och visst, olika övningar och terapi kan hjälpa, men framför allt kanske det handlar om acceptans: att våga släppa taget – och försonas med livet såsom det blev.
[ Efter sju år som pastor lämnade hon frikyrkan – nu vill Josefin upprätta sårade ]
---
Fakta: Leaving Jesus
- Dokumentär av Ellen Fiske med biopremiär 26 april.
- Porträtterar deltagare som lämnat sin religiösa bakgrund och möts på en retreat i San Francisco för att bearbeta sina upplevelser.
- Ellen Fiske är utbildad vid Nordens folkhögskola Biskops-Arnö och Stockholms dramatiska högskola. För sin långfilmsdebut Scheme Birds vann hon pris för bästa dokumentär och bästa nya regissör på Tribeca film festival i New York. För sin andra långfilm – Josefin & Florin – vann hon både en Guldbagge och det prestigefyllda tv-priset Prix Europa Iris.
---
