I år är det 300 år sedan kyrkobesökare för första gången kunde sjunka in i påskens mysterium med hjälp av Johannespassionen, komponerad av Johann Sebastian Bach. Men också en nu levande tonsättare, Arvo Pärt, är en älskad ledsagare in i Stilla veckan.
– Nu går vi in i den mörkaste tiden på kyrkoåret, säger Gregory Lloyd, organist i Katarina kyrka i Stockholm, om de dagar som inleds på skärtorsdagen.
Påsken kan inte riktigt mäta sig med advent och jul som en tid när besökare fyller kyrkorna för att lyssna till musik som anknyter till Jesu liv. Ändå fortsätter påskens drama att inspirera ständigt nya tonsättare – i år uruppförs till exempel en nyskriven Matteuspassion, av B. Tommy Andersson, i Linköpings domkyrka.
– Fastan är en längre period än advent, men lever inte i människors sinne på samma sätt, säger Gregory Lloyd när han tar emot Dagen i Katarina kyrka dagen före palmsöndagen.
– Även om alla i dag inte förknippar julen med Jesu födelse, ses julkonserterna som något positivt och ljust. Påskmusiken å andra sidan handlar så tydligt om Jesu död. Men jag tror ändå att de som kommer till kyrkorna uppskattar att musiken är vacker och andäktig.
Lite förenklat stiger stämningen på palmsöndag, när Jesus rider in i Jerusalem, för att sedan dippa rejält, ända fram till påskdagen.
– Palmsöndagen inleder vad man kallar passionstiden, Stilla veckan. Skärtorsdag, långfredag och påskafton ses ju som den mörkaste tiden på kyrkoåret, och det märks både i kyrkorummet och i musiken, säger Gregory Lloyd.
I många katolska kyrkor spelas av hävd inga instrument dessa tre dagar, och sjunger man så är det utan ackompanjemang. Men inom den lutherska kyrkan är det vanligt att framföra musikaliska dramatiseringar av Jesu lidande och död just på långfredagen, såsom Bachs Johannespassionen.
– Den är nästan som en opera, mycket dramatisk, med mobben som skriker ”Korsfäst!”, säger Gregory Lloyd.
Andra klassiska påskstycken är Stabat Mater av Giovanni Battista Pergolesi, olika tonsatta versioner av Jeremias klagovisor eller av ett stycke i Jobs bok, O vos omnes.
Mycket annorlunda låter det på påskdagen, då Jesus uppstått från graven.
– Här tar man gärna fram alla instrument, och i synnerhet trumpeter, och firar uppståndelsen och hoppet på ett triumferande sätt. Att framföra den så kallade Hallelujakören av Georg Friedrich Händel är ganska typiskt, eller Mozarts Kröningsmässa, säger Gregory Lloyd.
Hur mår man som organist efter en fullmatad påskvecka?
– Man är lite trött. Så kanske inte direkt en uppståndelse på det personliga planet.
