Kultur

”Man talar om att gå upp tidigt för att be, men inte om vikten av sömn, mat och motion”

Samtalsterapeuten Cajsa Tengblad: I vår vilja att göra oss av med vår köttsliga, syndiga natur glömmer vi att kroppen är skapad av Gud.

Cajsa Tengblad är terapeuten som föreläser om att älska sig själv. Samtidigt brottas hon med sin egen självkänsla. I sin nya bok förklarar hur det går ihop – och delar med sig av vad som hjälpt henne längs vägen.

Som 24-åring var Cajsa Tengblad utsänd på ett missionsuppdrag i Sibirien. När en av hennes ledare berättade om hur han fastade i 40 dagar i sträck, ville Cajsa bevisa att hon också kunde vara duktig och avstå från mat.

– Jag tänkte: Wow! Jag testar. Och sedan kom jag hem med en ätstörningsproblematik.

Cajsa Tengblad har en bakgrund som gymnast och tränade hårt flera dagar i veckan redan som liten. I tonåren skrev hon under en period matdagbok. Men det var fasteperioden som blev den utlösande faktorn. Samtidigt säger hon att ätstörningen egentligen inte handlade om vikt och mat.

– Det var snarare ett sätt att hantera tillvaron. När ens känsloliv är en berg- och dalbana försöker man greppa efter något som kan ge en känsla av kontroll.

Kan du fortfarande ha de här tankarna?

– När livet är tufft kan det vara frestande att gå till något som ger kortsiktigt lättnad av ångest: att strunta i att äta och i stället springa länge. Men i dag väljer jag i stället självomsorg – tränar och äter lagom mycket och badar gärna skumbad och tänder levande ljus efteråt.

I boken Ta hand om dig – nycklar till självomsorg (Libris), skriver Cajsa Tengblad just om den här typen av strategier: om lugnande andning, fysisk beröring och psykisk styrketräning som motvikt när tankarna börjar snurra.

– Under många år har jag varit vältränad i att bry mig om andra, men sämre på att ta hand om mina egna behov. När jag möter klienter märker jag att många brottas med samma sak.

Cajsa Tengblad är utbildad hälsopedagog och samtalsterapeut – just nu främst verksam på ett behandlingshem för kvinnor med missbruksproblematik och psykisk ohälsa. Resten av tiden föreläser hon, erbjuder samtalsterapi och skriver böcker och musik.

Cajsa Tengblad.

Handlar inte om egoboost

Flera gånger under intervjun betonar hon att självomsorg inte är synonymt med egoboost – hon vill inte uppmana till att strunta i andras behov och bara tänka på sig själv. Snarare handlar det om att hitta en balans, menar hon. Cajsa Tengblad har noterat att vi i kyrkan ofta glömmer bort den andra delen av kärleksbudet – den om att älska sin nästa som sig själv.

– I flera kristna sammanhang som jag har varit en del av har fokus legat på andra, på att nå ut. Då finns en risk att man ignorerar sina egna behov.

Men visst finns också hälsofrämjande faktorer i kyrkan? Att ingå i en gemenskap, att tro på något högre än sig själv, att tala om det inre livet?

– Absolut. Den existentiella aspekten av hälsa är jätteviktig. Den glöms lätt bort i sammanhang där man talar mycket om fysisk hälsa. I kyrkan kan vi däremot kantra över i andra diket och betona anden på bekostnad av kroppen. Man talar om att ha gå upp tidigt för att be, men inte om vikten av sömn, mat och motion. I värsta fall leder det till ett slags förandligande – ett gnostiskt tänkande – som gör att vi glömmer bort vår mänsklighet.

Vad tror du att det beror på?

– Kanske har vi blandat ihop “köttet” och “kroppen”? I vår vilja att göra oss av med vår köttsliga, syndiga natur glömmer vi bort att kroppen, med dess olika behov, är skapad av Gud.

Ju mer påfrestande ditt liv är, ju fler människor du bryr dig om, desto lättare är det att bli fartblind

—  Cajsa Tengblad

Cajsa Tengblad har rört sig i flera samfund: släkten på pappans sida fanns i EFS, men själv kom hon som åttaåring med i körverksamheten i pingstkyrkan i Örnsköldsvik. Därefter har hon varit engagerad i Vineyard och Alliansmissionen, ofta som ledare. Hon berättar att hon under en period av livet ägnade nästan alla kvällar åt ideellt arbete i kyrkan. Samtidigt var hon mamma och dessutom jourhem för en tonåring med behov.

– Ju mer påfrestande ditt liv är, ju fler människor du bryr dig om, desto lättare är det att bli fartblind – sakta men säkert så reagerar kroppen, säger hon.

Cajsa Tengblad.

Sömnsvårigheter och ständig hjärtklappning

I perioder har hennes hektiska liv lämnat spår i form av sömnsvårigheter, hjärtklappning och minnesförlust. Hon har fått kämpa med höga krav på sig själv.

– När jag sökte mig till vårdcentralen gav de mig i uppgift att göra sådant som är “onyttigt”: läsa böcker som inte handlade om mitt jobb, titta på filmer som inte skulle lära mig något. Och jag tänkte: ”Hur gör man det?”

– Jag har behövt komma bort från nyttotänkandet där allt handlar om att leverera, optimera och maximera. Där har jag försökt ta efter mina tonårssöner som på frågan vad de gör, ofta svarar ”chillar”.

Det är med utgångspunkt i vad hon själv har behövt höra som hon skrivit boken Ta hand om dig. De senaste åren har varit särskilt påfrestande, konstaterar hon. Efter en skilsmässa kom pandemin, vilket innebar att alla hennes föreläsningar ställdes in.

– Jag fick lära mig att bottna i att mitt värde består i att jag är älskad och värdefull för den jag är, inte för det jag gör. Och Guds kärlek är alltid densamma; jag kan aldrig straffa ut mig från den. Jag är glad att jag så tidigt fick med mig det.

Letar fel i sitt ansikte

Trots att Cajsa Tengblad har arbetat mycket med självkänsla och frågor om människans värde, är hon inte immun för den självkritiska rösten, påpekar hon. I sin bok återger hon hur hon missnöjt tittar på sin spegelbild – letar fel i sitt ansikte. Den inre mobbaren kommenterar näsan, håret, huden.

– Alla förstår inte hur jag kan vara så otroligt självkritisk, ”hon som är offentlig och är på så mycket bilder, måste vara nöjd med sig själv och hur hon ser ut”. Men nej nej nej!

– Det går att tro att Gud älskar en som man är, och samtidigt kämpa med självkritik.

Snällare mot andra än sig själv

För att avdramatisera negativa tankar brukar Cajsa Tengblad tänka på dem som en radiokanal och konstatera “Jaha, nu är det radio självtvivel som sänder igen”. Hon övar sig också i att ställa frågan: “Vad skulle jag säga till en vän i samma situation?”. Man är ofta snällare mot andra än mot sig själv, vet hon av erfarenhet.

– Som troende tänker jag också: “Vad skulle Gud säga till mig?”. Jag vet att han ser på mig med en kärleksfull blick. Mitt uppdrag blir att försöka se på mig själv och andra på samma sätt.

---

Fakta: Cajsa Tengblad

Ålder: 53 år.

Familj: Fyra barn, fästmannen Arne Johansson (som hon också skriver musik med).

Bor: Jönköping.

Gör: Jobbar 75 procent som terapeut på ett behandlingshem för kvinnor med missbruksproblematik och psykisk ohälsa. Författare, föreläsare och utbildad samtalsterapeut.

Aktuell: Med boken Ta hand om dig – nycklar till självomsorg (Libris förlag).

---

Fler artiklar för dig