Den 25 februari 2024 avled Georg Riedel, 90 år gammal. Den judiske flyktingpojken från forna Tjeckoslovakien tonsatte svenska folkets barndom genom sina älskade melodier till Astrid Lindgrens texter. Vad färre känner till är att Georg Riedel under många år också skrev musik till kristna texter – att använda i gudstjänst eller kristen körverksamhet.
– Det är en stor fura som fallit i skogen. Georg Riedel var en av Sveriges största musiker. Jag har svårt att komma på någon lika stor. Det skulle möjligtvis vara Benny Andersson, säger kulturskribenten och musikvetaren Sofia Lilly Jönsson.
I antologin Georg Riedel: jazzmusiker och kompositör (Bo Ejeby Förlag) har hon bidragit med ett kapitel om Riedels mer okända år som tonsättare av kyrkomusik. Sofia Lilly Jönsson beskriver Georg Riedel som en musikalisk hantverkare, som fick texter, skrev musik och gick vidare med nya projekt.
– Georg Riedel skrev på beställning, ofta utifrån en färdig text. Så gjorde han med Astrid Lindgrens sånger. Men han hade han också uppdrag från Sveriges kyrkliga studieförbund, där han jobbade på liknande sätt med texter för olika kyrkliga körer. Vissa gånger var det Christina Lövestam som stod för texten, andra gånger kunde det exempelvis vara Ylva Eggehorn, berättar hon.
Hur var det att träffa honom?
– Han var en väldigt ödmjuk och timid person, tyckte inte att det han själv gjort var så speciellt utan lyfte hellre fram dem han samarbetat med. Jag blev nästan överrumplad i morse när jag läste att han dött. För även om han var 90 år så var han väldigt vital och verksam fram tills alldeles nyligen, fortsätter hon.
Sofia Lilly Jönsson berättar att Georg Riedels samarbete med Sveriges kyrkliga studieförbund (i dag Sensus) började under 1980-talet då han kontaktades av förbundets mångårige musikrektor Kjell Bengtsson. Därefter skrev Riedel under flera år melodier till körer både för barn och vuxna. Ett känt exempel är den populära barnkörsången Vi är blommor med text av författaren Barbro Lindgren.
Riedels musik användes också ofta för att tonsatta texter kopplade till kyrkoåret, som påsksången Uppståndelsesamba med text av Christina Lövestam eller Julvisa med text av Ylva Eggehorn.
[ Ylva Eggehorn: Det var enda gången jag bett Gud om en textrad ]
Sofia Lilly Jönsson beskriver Georg Riedels religiositet som tvivlande. Han var en sekulär jude, född 1934 i den tjeckoslovakiska kurorten Karlovy Vary och kom till Sverige som fyraåring strax innan andra världskrigets utbrott.
– När Georg Riedel skrev en kristen mässa utifrån de klassiska kristna satserna Gloria, Benedictus, Sanctus och Agnus Dei infogade han även två egna satser ”Ego dubito” och ”Ego praesentio”, ”jag tvivlar” och ”jag anar”. ”Jag ville bara visa att jag är en tvivlare. Det hade inte känts ärligt annars”, sa han när jag samtalade med honom om mässan, berättar Sofia Lilly Jönsson.
[ Finska biskopar vill inte höra Idas sommarvisa i kyrkan ]
Hon tror att en anledning till att Georg Riedels sånger har sjungits och älskats av så många är hans egen bakgrund som barnkörsångare.
– Georg Riedel tillhörde den första generationen barn som gick Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm. Det talas mycket om att han var jazzmusikern som skrev älskade barnsånger. Men jag tycker att man märker att hans första musikaliska grund kommer ur en barnkörstradition.
– Idas sommarvisa har ett omfång på kanske fem, sex toner. Georg Riedel krånglade liksom aldrig till det. För honom var det viktigt att barnen inte skulle behöva sjunga i konstiga och onaturliga tonarter, säger Sofia Lilly Jönsson.
---
Fakta: Georg Riedel
- Född: 8 januari 1934.
- Yrke: Kompositör och jazzmusiker.
- Riedel medverkade på pianisten Jan Johanssons banbrytande skiva ”Jazz på svenska”. Han skrev under många år musik till kyrkliga körer, men det är för sina tonsättningar Astrid Lindgrens texter han blivit allra mest känd.
- Georg Ridel avled den 25 februari 2024, 90 år gammal.
---
