Kultur

Vetenskapliga bevis för att Jesus lever - i populärkulturen

Dagens Daniel Wistrand går på symposiet ”Thank You For the Music” och lokaliserar sju “gudsbevis” i samtidskulturen

Vilken roll spelar kristen musik och kultur i ett allt mer sekulariserat samhälle? Den frågan diskuterades nyligen på Enskilda högskolan i Stockholm, där internationella forskare djupdök i allt från psalmer till bluegrass och Nick Caves andliga resa.

År 2008 släppte Johan Heltne ett album med den oförglömliga titeln Vetenskapliga bevis för att Jesus lever. Formuleringen gör sig åter påmind när jag sitter på symposiet Thank You For the Music på Enskilda högskolan i Stockholm (EHS). Fyra ledande teologer och forskare belyser från olika perspektiv den kristna trons uthållighet, ja seghet kanske rentav, att mot alla odds fortsätta att prägla musik och kultur i vår del av världen.

För er som inte var på plats på symposiet följer här sju konkreta kännetecken, gudsbevis om man så vill, som påvisar trons närvaro i kulturen och musiken.

1. Den ständiga hemlängtan i den amerikanska bluegrassmusiken

Mamman, hemmet och döden. Där har du tre konkreta uttryck för bluegrassmusikens längtan efter himlen och evigheten. Det menar brittiska Peter Ward, som är professor i praktiska teologi på Durham University, men också hängiven bluegrassnörd.

I sitt föredrag på EHS framhöll han hur den kristna eskatologin kan sammanfattas i fyra stationer: Trädgården (Edens lustgård), Fallet, Kristus och Himlen. I bluegrassmusiken återkommer tematiken, men trädgården är utbytt mot barndomshemmet. Bilden av den lilla stugan på berget symboliserar hemkomsten till himlen ur ett vitt amerikanskt arbetarperspektiv, förklarar han.

2. Alison Krauss musik – och människors reaktioner på den

Förutom tematiken kring “mamman, döden och hemmet” innehåller bluegrassmusiken också en hel del mer tydligt tankestoff kring tron och evigheten, menar Peter Ward. Detta märks inte minst i Alison Krauss musik. Krauss fick sitt stora genombrott i samband med filmen O, Brother, Where Art Thou?, som också gav hela bluegrassgenren ett uppsving med låtar som I’ll Fly Away och Down To the River To Pray, båda med tydligt kristet textinnehåll. En senare låt, som berört många är There’s a Reason med Alison Krauss tillsammans Union Station. Peter Ward berättar att han gjort en undersökning på nätet kring bluegrasslåtarnas texter och i fallet med There’s a Reason konstaterade en av lyssnarna att denne i vanliga fall inte betraktade sig själv som troende men att låten There’s a Reason fått personen att fundera om det inte finns en Gud trots allt.

3. Robert Plant från Led Zeppelin gör konserter med 25 procent gospellåtar

Under rockgruppen Led Zeppelins storhetsdagar sågs bandet länge som själva antitesen till kristen tro. Deras jättehit Stairway to Heaven menades förmedla satanistiska budskap som avslöjades när man spelade skivan baklänges. Numera för bandmedlemmarna en lugnare tillvaro och Zeppelin-profilen Robert Plant spelar i dag ofta tillsammans med nyss nämnda Alison Krauss.

– Jag såg Robert Plant i Newcastle nyligen och jag skulle bedöma att åtminstone en fjärdedel av låtarna han spelade var gospellåtar, berättar Peter Ward under sitt föredrag.

4. Ingmar Bergmans ständiga fascination av psalmer

Etikprofessorn Susanne Wigorts Yngvesson lyfte under sitt föredrag bland annat fram Ingmar Bergmans återkommande användande av psalmer. I filmen Smultronstället fyller psalm 449 Var är den vän som överallt jag söker en viktig roll. I Bergmans Nattvardsgästerna står de osjungna psalmerna i stället i fokus, där de står utskrivna på psalmtavlan som ett slags ”tyst teologi”. En annan filmare som fascinerats av svenska psalmer är den sydkoreanske regissören Kim Ki-duk som oväntat valde att avsluta en av sina filmer med Lina Sandells Blott en dag framförd av Carola Häggkvist, berättar Susanne Wigorts Yngvesson.

5. Tio tusen (!) inskickade bidrag till nya psalmboken

När Svenska kyrkan öppnade slussarna för att ta emot potentiella bidrag till en ny kommande psalmbok, spände man bågen rejält och uttryckte en förhoppning om att 3 000 bidrag skulle inkomma. När mejlkorgen till sist stängdes hade över 10 000 förslag kommit. Susanne Wigorts Yngvesson konstaterar att vissa sångförfattare visserligen skickat in många bidrag, men betonar samtidigt att det rör sig om otroligt många olika avsändare som skickat in sina sångförslag. Detta visar i sin tur på den stora plats psalmerna fortfarande har hos svenska folket, menar hon.

6. Nick Caves existentiella resa

Amerikanske Dan Siedell är konsthistoriker och teolog som under de senaste åren noga följt artisten Nick Caves konstnärskap. På en rak fråga om han kallar sig kristen svarar Nick Cave fåordigt nej. Men när artisten får mer öppna frågor utvecklar han gärna sitt resonemang. Han talar om kärleken till uppväxtens anglikanska kristna miljöer, om hur hans sons tragiska bortgång fått honom att öppna sig mer för de existentiella frågorna samt om vänskapen med anglikanske teologen och tidigare ärkebiskopen Rowan Williams. Dan Siedell, som själv är uppvuxen i vad han beskriver som en ”konservativ evangelikal miljö”, drar slutsatsen att relationen till tro hos kulturpersonligheter som Nick Cave utforskas bäst genom att följa deras konstnärskap snarare än att ställa frågor i syfte att kunna placera dem i religiösa fack.

7. Frågan om vart Björn Ulvaeus vänder sitt Thank you for the music

I sitt anförande under symposiet berättar Joel Halldorf om hur han inför påsken 2020, mitt under den då snabbt eskalerande coronapandemin, fick ett annorlunda uppdrag från Expressen. Halldorf skrev en allvarstyngd teologisk långfredagstext om lidande. Texten fick stor uppmärksamhet och upprörde bland annat Abbas Björn Ulvaeus, känd ateist. Joel Halldorf konstaterar att han under debatten inte kunde låta bli att fråga sig vart Björn Ulvaeus egentligen vänder sitt tack i världshiten Thank You for the Music.

– Det är egentligen en teologisk fråga. Vad är musikens och skönhetens källa, säger han.

Halldorf redogör vidare för hur Bibelns roll förändrats från auktoritet, till klassikerlitteratur, till något mer perifert. Men hur den alltjämt berör oss. Joel Halldorf citerar Flannery O’Connor, som menade att vårt samhälle i dag inte är Christ-centered utan Christ-haunted. Oavsett hur mycket sekulariseringen vill distansera sig från religion så tycks den kristna tron alltså fortsätta att dyka upp i populärkulturen.

---

Fakta: Thank You For the Music

  • Underrubrik: The Persistance of Christianity in popular culture.
  • Var: Enskilda högskolan Stockholm.
  • När: 8 februari.
  • Medverkande: Peter Ward, Susanne Wigorts Yngvesson, Dan Siedell och Joel Halldorf.
Enskilda Högskolan Stockholm (EHS)

---

Fler artiklar för dig