Alla som har ett konto på Spotify har just fått sitt musiklyssnande från det gångna året presenterat för sig. Resultatet brukar vara en kombination av egna val och inkännande algoritmer. På den andliga musikfronten har, en pressad kristen skivbransch till trots, en hel del godbitar passerat revy. Dagens musikjournalist Urban Thoms sammanfattar favoriter från det gångna året, Musik som kan vara värd att ta med sig även in i ett helt oprövat 2024.
Lauren Daigle – ”Lauren Daigle” (Centricity Music)
Mitt mest lyssnade album 2023. Lauren Daigle svarade upp mot fansens skyhöga förväntningar efter genombrottsalbumet Look Up Child som kom 2018. Inte samma hitkavalkad som då, men oerhört habilt låtskrivande. Gäller såväl texter som musik. Allmänmänskliga funderingar blir existentiellt laddade utan att det upplevs som ett dugg krystat, vilket sannerligen är en konst. Daigle och hennes skrivarpartners behärskar den konsten till fullo samtidigt som de inte räds att nämna Jesusnamnet. Att hennes röst dessutom är i en klass för sig är ren bonus.
Jerusalem – ”Stygn” (Jono Music)
Det finns så mycket att säga om Jerusalems första album med ny originalmusik på svenska på 40 år, att det är svårt att veta i vilken ände man ska börja. Orden och rösten är Ulf Christianssons och minnena från min uppväxt ekar starkt när jag första gången hör detta. Men Stygn är allt annat än nostalgi. Den är ett rop från människor som inte slutat brinna, som inte gett upp sitt kall. Med låttitlar som Jeremia, Fariséerna, Törnrosa, Kärlek och sanning (Missa inte festen) och Pionjär (Sons of thunder) reser sig ett nytt Jerusalem. Ett kompromisslöst band som tagit sitt budskap in i det 21:a århundradet. De är tyngre och rockigare än någonsin. Och till skillnad från många hårdrocksgiganter i samma ålder har Ulf Christiansson, snart 74, rösten i behåll. Det är uppenbart att det fanns kraft bakom titeln på den senaste plattan på svenska, utskällda Vi kan inte stoppas. Jerusalem kör på. Full fart mot 50-årsjubileet!
Pugh Rogefeldt – ”Guds finger”, EP (Metronome)
Rocklegendaren Pugh Rogefeldts musikaliska testamente är inte bara en fingervisning om ett andligt intresse. Det är också en tydlig signal om vad han valde att prioritera när livets timglas var på väg att rinna ut. Framför allt är det rättfram Pugh-poesi av bästa märke, musikaliskt laddad med den nerv som blott dödens skugga kan framkalla. De egensinniga psalmtolkningarna Breda hav och Fasta klippa är andliga epos av högsta karat.
Magnus Helmner – ”Pilgrim” (Talking Music)
I sann pilgrimsanda transformerar Magnus Helmner sin sjätte och senaste platta till en resa. Han har passerat 50 och är på vandring genom livet. Som sångförfattare är han specialist på att spinna ett budskap kring en kärnfullt formulerad tanke – Bryter upp, Möt mig här eller varför inte Tro på mig igen. Magnus Helmners Pilgrim andas hopp och det är precis vad vi alla behöver just nu.
Alla tiders sånger – 2 dubbel cd (David Media)
Musiken från de åtta avsnitten av tv-serien Alla tiders sånger finns nu samlad på två dubbel-cd-album. Det är en högoktanig samling av andliga sånger. Anrika sånger mixas med moderna kompositioner, men med det gemensamt att de iklätts ny musikalisk dräkt. Spännande möten mellan svenska och norska artister som aldrig tidigare sjungit tillsammans får det att slå gnistor om hela anrättningen. Några av de amerikanska gästerna som var på plats under inspelningen i Nashville dyker också upp på skivorna som är uppdelade på två avsnitt per cd. Sångerna i tv-serien har omfamnats av många. Skivorna befäster dess tidlöshet.
Josefina Gniste – ”Djupare” (David Media)
Med sitt fjärde album kliver Josefina Gniste upp på en ny nivå, både som låtskrivare och sångerska. Djupare är en helgjuten platta där hon med hjälp av bland andra Johan Åsgärde tar in element av modern pop och klassisk frikyrklig körtradition i lovsången. Hela produktionen tillför genren uppfriskande variation. Att Josefinas sångprestationer till och med kan jämföras med Carolas utan skämskudde gör inte saken sämre.
Bo Järpehag – ”Nåden som bär mig” (David Media)
Bo Järpehag har ett sound som är välbekant vid det här laget. På denna liveinspelning finns tillbedjan både på svenska (tolv sånger) och engelska (tre sånger). ”Vila i Gud” är ett begrepp jag förknippar med Bo Järpehags musik och som ett anthem för sådana stunder är hans sånger svårslagna. Alldeles särskilt gillar jag Han har öppnat pärleporten som Järpehag och hans team framför till en ny melodi.
Tommie Sewon – ”Psalmer, sånger eller mittemellan” (Talking Music)
Ordkonstnären Tommie Sewon har fångats av psalmernas samlande kraft. Dessa fjorton sånger är ett välkommet tillskott i en genre som alltid mått bra av ständig påfyllning. Sewon slår an en ödmjuk ton som är både inbjudande och tröstande. I musiken dras han allt mer mot det enkla, det rena. Det är både tilltalande och lätt att ta till sig.
Jan Mattsson – ”En vanlig önskedröm” (Egen utgivning)
Flitige sångförfattaren Jan Mattsson, som bland annat tonsatt psalmen Trosbekännelsen, har gjort ett visalbum som förtjänar uppmärksamhet. Ofta ropas det i kyrkan efter så kallade berättelsesånger, en genre som var betydligt vanligare för 30–40 år sedan. En vanlig önskedröm är ett uppfriskande svar på denna längtan. Jan Mattsson har en innerlighet som förmedlas förtjänstfullt i ett akustiskt format. Kompositioner som Jag vill bara ge dig och bönesången Gör mig ärlig gör intryck.
Paul Simon – ”Seven Psalms”(Owl Records)
Paul Simons andliga utforskande har bland annat resulterat i albumet Seven Psalms. Inte sådana psalmer man sjunger i kyrkbänkarna, utan mer en vindlande upptäcktsfärd där tydliga bibelreferenser gör sig påminda i exempelvis The Secret Harp. Upphovsmannen själv rekommenderar att man lyssnar på den sju sångerna i svit, eftersom de utgör en rörelse. Den resan kan med fördel göras igen och igen.
The Porter’s Gate – ”Sanctuary Songs” (Integrity Music)
Årets lovsångsalbum om du frågar mig. Sånger som, likt Psaltaren, låter livets svärta finnas med i bilden när tron ska uttryckas. Sångförfattarna i projektet The Porter´s Gate har reflekterat över alla människor som, oavsett övertygelse, brottas med psykisk ohälsa. Gud är också deras Gud och med en mer holistisk människosyn som utgångspunkt får musiken ett mervärde. Sånger som Christ is Lower Still och Come, All Who Are
Weary Come och Take It Easy sipprar in som en varm ström och sköljer bort kallt grus och stenar som skaver inombords.
The Black Gospel Ladies – ”I walked Out Jesus Name: 1947–1970″ (Gospel Friend)
Blues- och gospellegendaren Per ”Slim” Notini och hans skivbolag Gospel Friend utmärker sig ännu en gång när det gäller att uppmärksamma och bevara äldre, svart gospelmusik. På denna unika trippel-cd har han samlat hela 63 sånger med mer och mindre kända kvinnoröster ur gospelhistorien – ett grävjobb som tagit många år i anspråk. Mahalia Jackson, Clara Ward och Sister Rosetta Tharpe är bara några av pärlorna i denna samlade låtskatt med inspelningar som sträcker sig från 1947 fram till 1970. Totalt 57 artister och grupper finns representerade.
Streetlight – ”Ignition” (Frontiers)
Detta Jönköpingsband med amerikanskt skivkontrakt har tokhyllats internationellt för sin debutplatta. Och det är bara att lyssna så förstår man. Johannes Häger & Co uppvisar ett låtskrivarflow tydligt inspirerat av storheter från 1980-talet som Journey, Toto, Kansas och Def Leppard. Medryckande melodisk rock på hög nivå.
Narnia – ”Ghost Town” (Jono Music)
Med obändig energi hissar powermetalrockarna Narnia Jesusflaggan i topp. Trots att bandet varit i gång i mer än 25 år är låtskrivandet fortfarande vitalt. Ghost Town är ett habilt album där kanske ingen låt sticker ut på något extravagant sätt. Men Narnia hamrar förtjänstfullt på den spik som gett dem en stor skara fans världen över, inte minst i Sydamerika där bandet är stort i metalgenren!
ENOK – ”7 songs revisited”, EP (Talking Music)
Sju Badmintonslåtar från “back in the days” översatta till engelska och inspelade av 80-talsbandets sångare och låtskrivare Tomas Enochsson. Känslan är lite som att möta gamla vänner i nya kläder. Hursomhelst ett kärt återseende och en påminnelse om att budskapet fortfarande är högst relevant. Rellepop som håller även för 2020-talet.
City of Lights & Pingst – ”Himlen är öppen (Live)”, EP (David Media)
Lovsång i en liveinspelning med röster från Sanna Välipakka, Sarah Lundbäck Bell, Johan Åsgärde, Markus Botica och Anders Andersson. Innerlig tillbedjan med nåd och tacksamhet som anslag. Fem sånger som slår an en böneatmosfär och sätter fokus på Jesus.
17 låtar från musikåret 2023 som gjorde avtryck
Amy Grant – ”Trees We’ll Never See”
Amerikas kristna popdrottning Amy Grant gör aldrig något halvdant. Nuförtiden handlar hennes låtar ofta om levnadsvisdom som hon samlat på sig genom åren. Singeln Trees We’ll Never See är inget undantag. Den handlar om att leva hållbart. Planera långsiktigt. Att plantera träd fastän det kanske är andra och inte man själv som får se dem bli stora.
Miss Li – ”Hälsa Gud”
Ett rop på himmelsk hjälp som drabbat mig mer än något annat under det gångna året. Och Miss Li är uppenbarligen inte den enda som längtar efter hopp och framtidstro. Varför är man här om livet är en enda misär?, sjunger hon och jag känner både utmaning och maktlöshet. Mer än 29 miljoner gånger har det här ropet streamats på Spotify. Miss Li sätter ord på människors desperata rop på hjälp med en längtan som känns hundra procent ärlig.
Emilia Lindberg – ”Du kan säga allt till Jesus”
Alltid lömskt att utnämna en sång till klassiker när de nyss har kommit, men jag tar risken med den här. Norske sångaren Sveinung Hølmebakks finstämda Jesussång, i översättning av Maria Gustin Bergström, Urban Ringbäck och Emilia själv, har text och toner som går rakt in i hjärtat. Där fortsätter den att sjunga – om och om igen.
Sarah & David Åström – ”Allt mitt hopp (All my hope)”
Finfin svensk version av David Crowders underbara ballad All my hope. Sångarevangelisterna Sarah & David Åström är två av landets flitigast turnerande kristna musiker. De var även med i artistskaran som i november 2022 reste till Nashville för att spela in tv-serien Alla tiders sånger. De sjunger med både känsla och övertygelse och sången går rakt in i hjärtat.
Michael Jeff Johnson – ”Mitt hjärta slår i dig”
En välkommen hälsning till ett Sverige där ensamheten slagit sina klor i alltför många själar. Michael Jeff Johnsons har en osviklig förmåga att med musik innesluta och uppfylla en när man som bäst behöver det. Denna singel, som landade 2023, är bara ett av många exempel på det.
Bertil Edin – ”Soul For You”
Jag kan inte få nog av Bertil Edins röst. Sekundsnabbt identifierbar som det anstår de bästa. Soul For You är den senaste i raden av singelsläpp som den forne Edin-Ådahl-brodern gett ifrån sig. Svängiga toner förstärkta med stråkar där hans musikaliska influenser från 1980-talets popvärld tydligt kan anas. Man blir glad.
Sarah Lundbäck Bell – ”Nära dig”
Sarah Lundbäck Bell sjunger med en röst så innerlig att det känns som att hon befinner sig i rummet. En ”böneballad” som uttrycker både kärlek och längtan efter Jesus. En riktigt vacker melodi till sparsmakat akustiskt pianoackompanjemang och ett arrangemang som understryker sångens titel.
Ingmar Johánsson – ”Most Beautiful Flower”
Efter flera års tystnad levererar Ingmar Johánsson ny musik i form av en melodiös popballad med engelsk text. Det är vackert och välsjunget. Både när det gäller psalmer och mer popbetonade låtar är Ingmar Johánsson en nestor bland låtskrivare. Detta senaste alster är inget undantag.
Martina Möllås – ”Du är färg”
Färgstark sångerska som äger förmågan som låtskrivare att med enkla, vardagliga uttryck och bilder beskriva sin övertygelse utan att heligheten går förlorad. Med sånger som Du har färg lyfter Martina Möllås kristen tro på ett sätt som är både målande och attraktivt. Jag älskar bilden av hur Jesus färgar sina barn likt en blomma i juni.
Urban Ringbäck & Evelina Gard – ”Alla tiders sånger”
Sällan hör man sånger som handlar om just sånger. Men det är precis en sådan som Urban Ringbäck skrivit och det torde vara en av hans livs bästa kompositioner. Melodin är omedelbar. texten rena knockouten. Med textrader som Det är sånger som fungerar som en kod, öppnar porten till en ocean av nåd, tangerar Ringbäck toppen av sin poetiska gåva. En sång som bitvis går på repeat i min spelare.
Olivia Junholm – ”Feelings too”
Ung svensk röst som har ett alldeles eget musikaliskt tilltal. Pop, soul och jazz i en skön blandning. Hennes USA-satsning börjar ge utdelning, men under tiden droppar hon enstaka låtar, inspelade med sitt LA-baserade musikergäng. Feelings too är en underskön popballad med jazzinfluencer, ett låtskrivande som redan känns moget.
The Rolling Stones & Lady Gaga – ”Sweet Sounds Of Heaven”
The Rolling Stones må ha uttryckt sympati för djävulen och förknippats med utsvävande rock’n’roll-leverne, men när bandet så här på sin ålders höst efter åtta år sätter ihop ännu ett studioalbum är ett av spåren en egenskriven gospellåt. Texten är marinerad i himmelsk längtan och framförs med en enorm inlevelse. Mick Jagger och Lady Gaga sjunger tillsammans hur de känner vittring av himlen och hur de äntligen får släcka sin törst. Må det ske!
Fiona Palomo – ”Mary´s Getting Married”
En av hitsen från julmusikalen Journey to Bethlehem som visas på bio i ett 40-tal länder världen över. Otroligt medryckande poplåt där den finurliga texten om Marias bröllopsvåndor med Josef limmar perfekt med musiken. En musikaldänga som har vad som krävs för att bli långlivad.
Maria Gustin Bergström – ”Låt inte mörkret vinna”
Kanske var det menat som en julsång. Jag ser den lika gärna som ett angeläget budskap till en mörk tid, en värld som kippar efter ljus. Oavsett så fångar Maria Gustin Bergström vår tids stora längtan: Låt inte mörkret vinna. Låt ditt mjuka hjärta göra skillnad, sjunger hon med sin vackra, karaktäristiska stämma och jag kan bara instämma. Amen, på det!
Paul Biktor Börjesson – ”För en tid som den här”
Första singeln från ett kommande album är en bönesång. Innerlig, vilsam och lite melankolisk i melodin. Paul Biktor Börjesson är inte de stora krusidullernas man när det kommer till låtskrivande, utan han förmedlar trygghet, längtan, igenkänning och nåd. Resultatet är både tilltalande och upplyftande.
Jeanette Alfredsson och Lewi Bergrud – ”Stilla natt (Himmelska frid)”
Att ta välkända sånger från förr och skruva lite på melodi och arrangemang är ett tilltag som kan sluta lite hur som helst. Exempelvis kan det som här bli hur bra som helst. Svenska Jeanette Alfredsson och norske singer-songwritern Lewi Bergrud upptäckte varandra i Nashville och nu gör de en julduett som verkligen lyfter. Man kan inte ens klaga på Lewis svenska uttal. Det är faktiskt klockrent.
Hope for This Nation – ”Tack”
En hjärteballad på temat tacksamhet. En bön som påminner om vikten av att inte ta saker för självklart. Vackra stråkarrangemang och innerlig sång av Sanna Välipakka. Tack för den!
