I kölvattnet av ”tradwife”-trenden kommer föreställningar om hur kvinnor är, men de är hämtade från nätets incelrörelser. Det skriver Josefin de Gregorio, som anar ett nytt slags kvinnoförtryck, förklätt i kristen språkdräkt.
En amerikansk kvinna som just fyllt 25 berättar att hon alltid hoppats vara gift redan vid 22, och att hon längtar efter en kristen make. Hånen låter inte vänta på sig. Männen – som säger sig vara kristna – menar att det måste vara något fel på henne, hon är för kräsen, hon är inte tillräckligt kristen, hon är anfrätt av feminism – något är det. Här ser vi dubbelbestraffningens mekanismer: det är hårt nog att som kristen kvinna känna att man inte blivit vald, man ska dessutom behöva höra att man är horig.
Kristendomen är en religion för kvinnor, säger jag ofta. Jesus behandlade kvinnorna runt sig med en respekt och medmänsklighet som var sällsynt, ja närmast chockerande för omgivningen i det bibliska Israel. Frälsningen utsträcks på samma sätt till både män och kvinnor, i Herren finns en jämlikhet som inte går att jämföra med några feministiska insatser vi kan komma på. Gud ger kvinnor hedersuppdrag – de första vittnena till uppståndelsen, Marias roll som Jesu mor. Jesus återupprättar kvinnor som snubblat, fallit och farit illa. Han älskar dem.
Detta vet jag. Men ibland undrar jag om somliga av mina bröder i Kristus har glömt det. Åtminstone när jag är på internet och tar del av de samtal som unga män för på sociala medier, företrädesvis Twitter (eller X, som det ju heter nu) och Tiktok.
Jag har tidigare skrivit om den kristna kyrkans dejtingproblem, om de som ofrivilligt förblir singlar utan att få någon som helst hjälp av sina församlingar och ledare att hitta en partner, och om de snedvridningar av relationen män och kvinnor emellan som det leder till. I Sverige tycks den politiska polariseringen mellan könen värre än någonsin, och det kommer förstås även avspeglas på kärleksmarknaden. Kanske genom ett större antal aggressiva, ensamma män som projicerar sitt missnöje på de systrar de i stället borde värna och respektera.
Flera kristna ungdomar – även svenska – lockas av den så kallade ”tradwife”-trenden, ett slags återvändande till klassiska könsroller där kvinnan stannar hemma och får många barn. Hon klär sig anspråkslöst, helst i täckande klänningar, strävar efter biblisk femininet och om hon bor i ett land där sådant är tillåtet så hemskolar hon gärna barnen. Hon är en ”Ordspråksboken 31-kvinna” – vilket ju i sig är något positivt. ”En god hustru, var finner man en sådan?” frågar sig författaren och räknar upp en rad attribut som den goda hustrun har. Jag vill också vara en Ordspråksboken 31-kvinna!
Men i kölvattnet av tradwife-trenden kommer också föreställningar om hur kvinnor ”är”, och de är nästan uteslutande negativa (kvinnor är opålitliga, lidelsefulla, otrogna, kärlekslösa och statushungriga, till exempel). Det är för att de föreställningarna inte är bibliska, utan snarare kommer från nätets incelrörelser. Som en X-användare påpekar ås är ”trad bros”, killar som hyllar den traditionella livsstilen, på många sätt de nya – eller kristna – incelkillarna. Fenomenet kallas ”redpill”, eller rödpillring på svenska, och syftar till scenen i filmen The Matrix där huvudpersonen erbjuds ett rött piller som får honom att upptäcka sanningen om verkligheten. Incelkillarnas sanning är bland annat att kvinnor i vårt moderna samhälle har övertaget om män.
[ Varför börjar unga kvinnor täcka håret i kyrkan? ]
Kopplat till detta utvecklas förstås även en sorts hederskultur. En ung katolsk kvinna postar bilder på sig själv och sin fästman, som hon ser fram emot att få gifta sig med. Hon får floder av hat för att de kysser varandra innan bröllopet; till och med att hålla handen skulle vara för mycket. Samma kvinna postar en bild på sig själv på väg till mässan, där hon bär en knälång, täckande blå klänning med en vit kofta. Männen i kommentarerna är inte nådiga: Varför går klänningen bara till knäna? Har den inte en genomskinlig detalj, så att man ser en centimeter hud? Och varför postar du bilder på dig själv över huvud taget? Hon beskylls för att förvandla katolska män till ”simps”. En ”simp” är en man som svärmar för en kvinna som inte bryr sig om honom. Underförstått: det är förnedrande och meningslöst för en man att vara trevlig mot en kvinna som inte tänker ha sex med honom.
Som vanligt stavas botemedlet mot nätets radikalisering ”verklighetskontakt”. Arga unga killar behöver tas om hand av en församling och ingå i en gemenskap där de kan få umgås med kloka gifta män med erfarenhet av livet och äktenskapet. De behöver lära sig att integrera sunda bibliska värderingar om sex, kärlek och kyskhet med en bibehållen, ömsint människosyn – precis en sådan som Jesus hade. Det är en människosyn där kvinnohat aldrig någonsin maskeras som kristen moral.
[ Författaren Pascal Engman: Incels stoltserar med hur de bryter ner kvinnor psykiskt på jobbet ]
