För ett år sedan råkade Magnus Helmner ut för en fallolycka där han smällde i skallen rejält. Turligt nog klarade han sig utan men, men efterföljande undersökningar ställde honom inför ett tufft vägval. Han behövde ta bort alkoholen ur sitt liv. I dag känner han stor tacksamhet – för att han lyckades bryta upp från drickandet och för musiken och den nya plattan som släpps i dagarna.
Musikern Magnus Helmner är pastorsson uppvuxen i pingstmiljö, men som vuxen har rört sig i ekumenisk riktning och finns nu i Svenska kyrkan där han arbetar socialt. Han är son till den riksbekante sångarevangelisten Ingemar Helmner. Många förknippar Magnus med Ny gemenskap, ett socialt arbete bland hemlösa och utslagna i Stockholm och även initiativet Jul i gemenskap som riktade sig till samma målgrupp. I 17 år var också detta en dominerande del av Magnus liv. Till slut blev arbetet för mycket för honom och för fyra år sedan gjorde han ett uppbrott. Hjärtat klappar fortfarande för att hjälpa och stötta människor, men han har valt att kanalisera sitt engagemang på annat sätt.
– Jag jobbar som diakoniassistent i en lokal församling, Fisksätra, som är en del av Nacka församling, förklarar han när vi ses på ett kafé för att prata om livet och den kommande skivan.
– Jag har nog försökt ligga lite lägre vad det gäller engagemang utanför jobbet. Och jag har varit tvungen att samla ihop mig lite efter de där åren, för de tog väldigt mycket kraft.
Man behöver inte samtala länge med Magnus Helmner för att inse att han är inte den som sparar sig. Kombinationen entreprenör, idéspruta och konstnärssjäl säger en hel del. Lägg därtill en inre motor som genom åren varit nästintill ostoppbar och det blir plötsligt inte så svårbegripligt att han nu har tvingats varva ner. Åtminstone litegrann.
Arbetet som diakoniassistent beskriver han som mycket mer organiserat än den roll han kom ifrån på Ny gemenskap, Omställningen har varit jobbig, men den kan också ha varit bra för honom, konstaterar han. Vision och passion i all ära, men att ha en chef som styr upp saker har också sina goda sidor.
– Ibland tror jag att organisationer behöver sådana fria mittfältare, men de fria mittfältarna kanske behöver åka på träningsskola i Svenska kyrkan ett tag. Vara en del av ett arbetslag. Ha en period där man kanaliserar den där passionen på lite andra sätt, säger Magnus uppriktigt.
I det lokala arbetet i Fisksätra får han arbeta konkret med att följa individer och familjer och lotsa dem i kontakt med myndigheter och i deras mående.
– Det är mycket mer krävande än att vara visionär som sitter på samarbetsmöten, sammanfattar han.
Självinsikt. De senaste åren har han fått mycket av den varan. Och, som alltid, när det gäller Magnus Helmners musikskapande har detta gått hand i hand med hans sociala engagemang. Musiken och arbetet – en tvetvinnad tråd. Eller kanske snarare tretvinnad för när Magnus pratar om sina visor är det tydligt att han sökt ett syfte även för dem. Mer än att bara vara visor.
– Det sammanfaller med min andliga resa där jag framför allt sedan 2015 haft ett pågående kontaktsökande med Gud. Att finna ett nytt språk som är på djupet mitt eget och Guds eget. Och där jag har känt mig mest hemma är i pilgrimstankar och i de miljöerna. Att gå ut och vandra tillsammans med andra där tanken får flyga fritt och man är mitt i skapelsen.
Nya albumet heter just Pilgrim och sångerna utgår från pilgrimens sju nyckelord: Frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, långsamhet, andlighet och delande.
– Det är ganska bra ledord för att jobba med musik också, konstaterar Magnus.
Jag har satt mig på puben bland andra ensamma krakar. Och inte haft riktigt ork att lyfta mig därifrån.
— Magnus Helmner
Vi kommer att återkomma till musiken och pilgrimstankarna, men först ska vi återvända till den där dagen för ett år sedan då Magnus föll så olyckligt. En morgon när han var på väg till jobbet snubblade han i den stora järntrappan vid Slussen som leder ner till bussarna.
– Jag smällde i skallen så hårt att jag fick en hjärnblödning och då tar man många tester. Jag är frisk i övrigt, men av testerna kunde man se att jag behövde förändra mitt liv litegrann och bland annat ta bort alkoholen. Så det har jag gjort.
Magnus tror att hans drickande hängde ihop med med alla år när han känt en sorgsenhet och inte riktigt vetat vart han är på väg.
– Man finner väl olika tröst, men oftast de kvällar jag inte haft barnen så har jag satt mig på puben bland andra ensamma krakar. Och inte haft riktigt ork att lyfta mig därifrån. Nu var det jobbiga påminnelse som sa: Du borde bryta upp. Men det som har hänt det senaste halvåret är att jag har upplevt en jätteglädje och en tacksamhet över att jag bröt upp. Alkoholen är en del, men det finns många fler och det har förändrat mitt liv. Jag tror att livet går lite långsammare, lite lugnare, men det är bra.
– Alkoholen är en farlig kompis och jag hade väldigt svårt att bryta min vana, så jag valde att ta medicin för att klara av det. I början kändes det väldigt konstigt, för jag var så van att lösa bekymmer på mitt sätt, men efter att tag har det bara blivit mer och mer lättnad, förklarar Magnus.
[ Frida Park: Är kyrkans tystnad kring alkohol ljudet av frihet? ]
Har du hittat nya sätt att lösa dina bekymmer på?
– Jag märker att jag ber mer och mer, att jag pratar ganska mycket med Gud. Det var det som var svårt för tio år sedan. När jag försökte be märkte jag att orden de var ju från min barndom och tonårstid och då såg mitt liv helt annorlunda ut, min teologi såg också helt annorlunda ut och det blev en jättekonstig krock.
Nu har han lärt sig att lägga sin vardag i Guds händer och han säger att han har blivit snällare mot sig själv.
– Jag har ju alltid haft en god bild av Gud. Jag har kompisar som har besvärats av bilder av Gud från barndomen som stressar dem väldigt mycket så att de nästan vill gå och gömma sig. Det har jag inte haft, förklarar han.
Däremot har Magnus ofta känt att han inte duger till. Halva livet har en tanke ständigt återkommit: ”Det blev inte så bra det här, Magnus. Varför kan du inte skärpa till dig?”
– Jag tror jag har känt över lag att jag borde vara bättre på en massa saker. Det är ju så lömskt, för när man känner så kan man lockas att inte berätta hela sanningen. Men det gör också att man efter ett tag har samlat ihop en ganska stor skuld. Det är kanske inte några superhemligheter jag har dolt, men min känsla har varit att jag inte klarar av att vara helt uppriktig.
Magnus har insett att han älskar livet och han är inte längre lika rädd för sanningen eller att saker och ting blir fel ibland. Han är inne i en process där nåden får sätta tonen och han får försonas både med andra och sig själv. Vilket leder tankarna tillbaka till musiken.
Är det svårare att ljuga när man sjunger än när man pratar?
– Det går inte. Det är som att be. När jag musicerar, det är väldigt mycket mitt andliga liv. För där går det inte att ljuga, säger Magnus som berättar att han jobbat med producenter som hjälpt honom att inse att om resultatet ska bli trovärdigt måste men bildlikt talar ”vara naken framför micken”.
När Magnus var 30 år släppte han sin första skiva. Det var en barndomsdröm som gick i uppfyllelse. Ytterligare fyra album har sett dagens ljus sedan dess och nu är nummer sex på ingång.
Vad vill du att den här musiken, de här sångerna, ska göra för skillnad i människors liv?
– Jag hoppas att det finns en puls i dem som gör att man känner sig trygg, men också att man kan känna ett mod i att ta ett steg till i förhållande till Gud. Våga ropa på honom eller våga gå en stund med andra människor. Var inte rädd, ta det lugnt, var inte så rädd att vara i rörelse samtidigt.
[ Lennarth Hambre: Vi kristna har ansvar för att skapa miljöer som är helt alkoholfria ]
Det är en pilgrimsvandrares röst som talar. I den församlingskontext där Magnus Helmner nu tjänstgör är pilgrimsvandringar ett betydelsefullt redskap att närma sig Gud på. Han menar att det är välgörande, speciellt med tanke på att vi lever i en orolig tid där orden mot människor många gånger blir hårda.
– De stora livsfrågorna avgörs inte på sociala medier, utan de tar tid. Man behöver vara ensam, man kanske behöver vara tyst och lyssna en stund. Men kanske ska man också gå tillsammans med andra. Jag hoppas att det kan finnas en motvikt till det här snabba ”åsiktandet” i vår musik.
Märker du någon skillnad på sångerna du skriver i dag jämför med dem du skrev för tio år sedan?
Magnus funderar tyst en lång stund.
– Jag vet inte om man som lyssnare hör det, men jag upplever det som att jag tillåter dem att vara enklare och enklare. Jag hoppas och tror att jag låter melodin och sången ha sitt eget liv mer och mer.
Den nya plattan Pilgrim är förvisso ett popalbum, men inför releasen sitter musikern Ingemar Berglind och skriver körarrangemang till sångerna. Under hösten ska de uruppföras i Fisksätra församlingen av en nyinrättad projektkör där vem som helst är välkommen att delta.
– Det här ska bli ett pilgrimskoncept, förklarar Magnus. Med noter och körarrangemang där man till exempel i en församling ska kunna arrangera en ”gå-och-sjung-helg”. Jag brinner verkligen för tillgänglighet och då har vi tänkt att pilgrimsvandringar, ungefär som alla-kan-sjunga-körer, har den där tillgängligheten där alla kan haka på.
Några av sångerna tänker han kan användas som vandringssånger, en del andra vid lägerelden.
– Men om man pilgrimsvandrar så brukar man stanna upp, ställa sig i en cirkel och så har ledaren en reflektion. Delar något kring frihet, långsamhet och så vidare. Då hoppas jag att det finns stoff i de här sångerna.
Blir det här ditt nya sätt att turnera, att du åker runt och får folk att pilgrimssjunga?
– Det hoppas jag. Och jag är jätteglad, för jag har redan haft några gig som pilgrimsledare och ska få göra det lite framöver också.
---
Fakta: Magnus Helmner
- Ålder: 51 år.
- Familj; Barnen Dylan och Grace.
- Bor: Stockholm.
- Gör: Arbetar som diakoniassistent i Fisksätra församling, Svenska kyrkan. På fritiden låtskrivare och musiker.
- Aktuell: Med nya albumet “Pilgrim” (Talking Music).
---
