Digitala bibelläsare läser mer - men förstår mindre

”Ibland sägs det att den bästa Bibeln är den vi faktiskt läser, och visst ligger det något i det. Samtidigt är det tydligt att om vi väl läser, så är den traditionella tryckta Bibeln bättre än de digitala versionerna. En orsak till det är att den är beständig. Medan den digitala texten uppstår och försvinner varje gång vi öppnar den, så är den tryckta boken alltid densamma”, skriver Joel Halldorf.

Över allt debatteras den hotade läsningen. Lärare larmar, politiker suckar och i ett upprop nyligen krävde sex kulturchefer satsningar på bibliotek och skönlitteratur i skolan.

Vi läser allt mindre, men det finns en bok som vi slutade läsa innan vi övergav de andra: Bibeln. År 1949 läste 16 procent av svenskarna Bibeln regelbundet, men år 1970 hade siffran sjunkit till 10 procent. 2016 visade en Sifoundersökning att sju procent läste månatligen och blott två procent dagligen.

Bibeln finns i de flesta hem, men den står oftast oläst i bokhyllan.

Konsekvensen av detta beskrevs väl av professorn i historia Dick Harrison här i Dagen. Eftersom Bibeln präglat ordspråk, högtider och så mycket annan litteratur leder denna förlust till att vi får svårt att orientera oss i vår egen kultur: ”Skräckscenariot är en framtid där vi framstår som intellektuella krymplingar”, skriver Harrison. (30/9)

När de intervjuas medger många skärmläsare att de läst slarvigt. Det tycks svårt att närma sig texten på telefonen med en känsla av andakt.

Trenden märks också inom kyrkorna. I boken ”Läsarna i distraktionernas tid”, som kom ut för tio år sedan, konstaterade Sune Fahlgren att lärare på teologiska högskolor märkt att blivande präster och pastorer läser Bibeln allt mindre. Samma sak har påpekats av många andra: Inte ens frikyrkofolket tycks vara läsare i dag. I början av september skrev Lennarth Hambre på ledarsidan: ”Kristna måste bli läsare igen” (13/9)

Men hur ska det gå till? En del har satt sitt hopp till digitaliseringen av Bibeln. Det finns ju otaliga appar utformade för att stödja bibelläsningen. Den mest populära, YouVersion, är nedladdad till en halv miljard telefoner och datorer.

Teknologin har flera fördelar: En Bibel i mobilen har man oftast med sig och kan läsa var som helst. Det går också att ställa in så att man får en ”push” som påminner en att läsa. Man kan enkelt prenumerera på bibelläsningsplaner och få några uppbyggliga verser på skärmen varje dag.

Sådana fördelar är en anledning till att evangelikaler i USA varit drivande i utvecklingen av digitala biblar. Plattformar som Quickverse, Logos, Bible Gateway och YouVersion har alla band till en väckelsekristendom som bestått av teknikoptimister ivriga att öka bibelläsandet.

Men hur är det egentligen att läsa Bibeln på skärm? I den nyligen utkomna ”People of the Screen” (Oxford University Press) undersöker teologen och tech-utvecklaren John Dyer just detta. I studien delar han in försökspersoner från tre församlingar i två grupper, och låter den ena läsa på skärm och den andra i en vanlig bibel. Resultatet är minst sagt intressant.

[ Läsa böcker eller hänga på Tiktok, spelar det någon roll? ]

Den största fördelen med digital bibelläsning är att den är enklare att få till. De som följer en bibelläsningsplan på mobilen läser helt enkelt oftare än de som använder trycka biblar.

Problemen har med förståelse att göra. Det finns otaliga studier som visar att vi förstår sämre när vi läser på skärm, och det gäller också bibelläsning. Dyer låter personerna i studien läsa Judas brev – en bok som få har en god förhandskunskap om – och testar sedan vad de minns. Det visar sig att de som läst texten i digitalt format kommer ihåg mindre än de som läst i print. Men den stora skillnaden uppstår när de beskriver hur de upplevt läsningen. Dubbelt så många digitala läsare anger då att de upplever texten som förvirrande.

När de intervjuas medger många skärmläsare att de läst slarvigt. Det tycks svårt att närma sig texten på telefonen med en känsla av andakt: ”Det kändes mer som att skumma ett e-post för att få det gjort, än att verkligen studera Guds ord”, berättar en.

I denna paradox landar Dyers studie: Digitala läsare läser mer, men förstår mindre.

[ Joel Halldorf: Det är skillnad på att googla 'bön' och att faktiskt börja gå i kyrkan ]

Evangelikaler är som sagt ofta teknikoptimister, och studiens deltagare är inget undantag. Innan de började var 64 procent positiva till den digitala teknikens möjligheter att fördjupa deras andliga liv. Ingen, alltså 0 procent, var skeptisk. Men erfarenheten skapade eftertanke. Efter att de faktiskt prövat sjunker optimismen dramatiskt: Nu var bara 27 procent positiva, medan andelen negativa ökade från 0 till 25 procent.

Ibland sägs det att den bästa Bibeln är den vi faktiskt läser, och visst ligger det något i det. Samtidigt är det tydligt att om vi väl läser, så är den traditionella tryckta Bibeln bättre än de digitala versionerna. En orsak till det är att den är beständig. Medan den digitala texten uppstår och försvinner varje gång vi öppnar den, så är den tryckta boken alltid densamma. Det gör att vi kan få en relation till den: Inte bara till Bibeln som text utan till en fysisk bok.

Ett uttryck för denna relation är den utbredda vanan att läsa med pennan i hand. Samtidigt som Bibeln betraktas som Guds upphöjda ord, får varje troendes bibel en personlig prägel genom understrykningar och anteckningar. Om vi markerar en vers som tröstar oss vid en kris, så finns den kvar som en ständig påminnelse om hur Gud gått vid vår sida.

När vi läser med pennan i hand blir läsningen en verklig dialog. Redan på 1800-talet var det vanligt att skriva upp egna andliga erfarenheter eller beslut i sin bibel. Det gjorde Bibeln till en bok med ett öppet slut. Genom våra anteckningar fogas vår livsberättelse till den stora berättelsen. Vi skriver in oss i berättelsen om Guds handlande i världen, och låter den heliga historien fortsätta i våra egna liv.

[ Också vi vuxna är beroende av skärmarna ]