Kultur

”En enkel lyft hand kan visa på lika mycket tro som en välformulerad bön”

Som barn tävlade Levi Blad i Talang och Lilla Melodifestivalen. Nu satsar han allt på baletten.

Levi Blad har tränat balett 20 timmar i veckan sedan tio års ålder. I dag är han professionell dansare och blivande lärare. Han önskar att dansen skulle få ta större plats i kyrkan.

– Okej, nu vill jag att du tänker på ett gudsmöte du har haft. Och sedan kan du dansa ut det.

Vi befinner oss på Stockholms konstnärliga högskola där Levi Blad utbildar sig till danslärare. Han har lånat en av skolans salar och vill alltså att jag omvandlar en erfarenhet av Gud till rörelser i rummet. Det känns lite … ovant.

Jag gör ett försök. Sträcker upp en arm, sedan en till. Tar ett litet skutt.

Samtidigt rör sig Levi Blad lätt och ledigt över golvet, innesluten i sin egen värld.

Lite senare säger han:

– Jag har gjort erfarenheter av Gud som jag inte kan formulera verbalt. Jag längtar efter att det ska ha en plats i kyrkan.

Han började dansa redan som femåring. Det var på hans mammas initiativ. Hon tog med honom till en koreograf som var inspirerad av Isadora Duncan – dansaren som brukar räknas som en av den moderna dansens pionjärer.

Levi Blad minns hur fri han kände sig när han fick springa runt i salen, hoppa och leka utan krav. Och uppenbarligen hade han talang.

Han var tio år när han började på Kungliga svenska balettskolan – Sverige enda professionella yrkesdansarutbildning inom grund- och gymnasieskola. De vanliga teoretiska skolämnena varvades med dans. Från tio års ålder dansade Levi Blad 20 timmar i veckan. Och från tio års ålder även på lördagar.

Levi Blad har tränat balett 20 timmar i veckan sedan tio års ålder. I dag är han professionell dansare och blivande lärare. Han önskar att dansen skulle få ta större plats även i kyrkan.

Det låter tufft?

– Ja, det är både en fysisk och mental ansträngning, konstaterar Levi Blad och lägger till:

– Känslan av att springa fritt barfota i rummet som jag hade när jag var barn kanske inte var lika påtaglig under hela utbildningen.

Han berättar att det inom baletten finns tydliga estetiska ideal för hur kroppen ska se ut, likaså ideal för vilka fysiskt påfrestande övningar som kroppen ska klara av.

– Båda kan vara ganska svåruppnåeliga. När jag var yngre jämförde jag mig mycket med idealen, vilket både kan bli en morot och en piska.

Drillades ni hårt?

– Jag vet inte om drilla är rätt ord, men man lär sig att bemästra en konstart och en konstform.

Levi Blad berättar att straffet för att komma för sent till en danslektion var armhävningar. En minut försenad – tio armhävningar, två minuter – 20 armhävningar.

– Jag hade inga svårigheter med disciplinen, men det är ingenting jag vill gå igenom igen, säger han med ett litet skratt och lägger till:

– I dag äger jag mitt dansande på ett annat sätt.

Levi Blad har tränat balett 20 timmar i veckan sedan tio års ålder. I dag är han professionell dansare och blivande lärare. Han önskar att dansen skulle få ta större plats även i kyrkan.

Levi Blad växte upp i en kreativ och konstnärlig kristen familj; fem av de åtta syskonen dansar. Deras mamma drev under några år bloggen ”Talangmamman” och delade med sig av barnens framträdanden. När de gjorde saker ihop kallar de sig BBx8 (Barnen Blad gånger åtta) och tog sig 2008 till semifinal med sitt musikal-medley i TV4-programmet Talang. Två år senare var de med i Kanal 5:s tv-serie ”Sveriges skönaste familjer” och 2015 tävlade Levi och hans bror Rufus i Lilla Melodifestivalen.

Några av syskonen arbetar fortfarande heltid med artisteri på olika sätt. Som lillasyster Tehilla Blad, som är skådespelare och bland annat blev nominerad till en Guldbagge för sin roll i filmen ”Svinalängorna”.

Levi Blad har tränat balett 20 timmar i veckan sedan tio års ålder. I dag är han professionell dansare och blivande lärare. Han önskar att dansen skulle få ta större plats även i kyrkan.

Släkten både på mammans och pappans sida har i flera generationer tillhört pingströrelsen – en rörelse som visserligen bejakat konstnärliga uttryck, men som också varnade för ”dansbaneeländet”. Även i strikt lutherska kretsar har dans varit något av ett rött skynke historiskt sett – kanske för att tron setts som något som man främst tagit till sig genom intellektet. Dessutom verkar det i lutherdomen finnas spår av gnostiskt tankegods där kropp och själ är separerade – och själen överordnad.

– Allt sedan upplysningstiden har man tänkt att det upplysta tillståndet är det teoretiska tillståndet – när man förstår sanningar i huvudet. Men är tron något som jag främst tar till mig intellektuellt? Jag vet att Gud ger sig till känna även i det kroppsliga. En enkel lyft hand kan visa på lika mycket tro som en välformulerad bön, säger Levi Blad.

Det är inte andligare att meditera än att fika.

—  Levi Blad

Dansen har hjälpt honom att se att det inte går att separera ande, kropp och själ.

– Vi delar gärna upp livet i andligt och icke-andligt, men jag försöker se det som något integrerat – tro, liv, kropp – och dans! Det är inte andligare att meditera än att fika.

– Men sedan tycker jag inte att dansen ska ha ett särskilt företräde – alla behöver inte dansa. Alla gillar inte att spela musik eller sjunga i kyrkan, heller. Vi är olika!

Levi Blad har tränat balett 20 timmar i veckan sedan tio års ålder. I dag är han professionell dansare och blivande lärare. Han önskar att dansen skulle få ta större plats även i kyrkan.

Har du sysslat med lovsångsdans?

Levi Blad vrider lite på sig.

– Jag gillar inte uttrycket lovsångsdans. Det ger intryck av att man bara kan dansa för att lovprisa, men jag önskar att dansen fick rymma en bredd av livet. Ibland är det lovprisning, ibland är det sorg. Det kan också uttryckas i dans.

– Att dansa till en sång med text kan hjälpa en att komma i tillbedjan inför Gud, men behöver inte göra det. Jag skulle vilja se mer ordlös dans i kyrkan. Det händer något när vi kroppsligt överlämnar oss till Gud på olika sätt.

Levi Blad har bland annat dansat i S:ta Clara där han efter konfirmationen blev aktiv. Under mässan har han och en vän framfört ett verk framme vid podiet.

Har du något råd till den som vill släppa loss mer i sin kropp i gudstjänsten?

– Jag skulle inte säga någonting. Jag skulle vara mig själv och prisa Gud på det sättet som jag känner för just då.

Levi Blad svarar ofta kortfattat, liksom i slutgiltiga meningar. Ibland, medan han letar efter orden, rör han händerna som i en liten dans.

Det finns inget egenvärde i att prisa Gud med kroppen?

– Nej, rörelse i sig har inget egenvärde. En predikan ger något, medan rörelse ger något annat.

Sedan Levi Blad tog examen från Kungliga svenska balettskolan har han arbetat professionellt som dansare, bland annat på Kungliga Operan i Stockholm och i ett kanadensiskt balettkompani som turnerade i Nordamerika. Han har också hunnit med att läsa teologi och nu – utbilda sig till danslärare. Friheten som han upplevde i dansen som liten kan han fortfarande känna då och då. Och det är mot den han alltid strävar.

Utöver studierna är Levi Blad också aktiv i det kristna dansnätverket Psalto. När de för några veckor sedan samlades till Skandinavisk danshelg ledde Levi Blad en workshop och lät deltagarna göra den övning som jag just fått prova på. Den om att dansa ut ett gudsmöte.

– Egentligen handlar allting om att jag i mötet med Gud blir jag den jag är skapad att vara – en del av Kristi kropp på jorden.

---

Fakta: Levi Blad

Levi Blad har tränat balett 20 timmar i veckan sedan tio års ålder. I dag är han professionell dansare och blivande lärare. Han önskar att dansen skulle få ta större plats även i kyrkan.

Ålder: 31 år.

Bor: Uppsala.

Familj: Frun Linda.

Yrke: Dansare.

---

Fler artiklar för dig