Tajmingen på årets upplaga av Skärgårdssång kunde inte ha varit bättre. Dagen efter att SVT sänt programmet ”Saliga sånger – Nashville” fylldes Halmstad arena med minst lika saliga människor och där inne fortsatte musikfesten. Dessutom dök ett stort antal av artisterna från tv-programmet upp på scenen redan första kvällen.
HALMSTAD. För andra året blev Skärgårdssång en halländsk tillställning. Färre norrmän än när festivalen anordnades i Tanumstrand, men ungefär lika många besökare som tidigare. I runda slängar 1 000 personer. Det finns en ambition att även locka en lite yngre publik, men utan att sälja ut det som är festivalens själ – den repertoar som ibland lite slängigt benämns som den andliga sångskatten. Men eftersom den skatten hela tiden utökas i takt med att nya sånger kommer till så är det naturligt att också dessa artister och deras alster bereds plats. Inte gränslöst vad genrer beträffar, men ändå brett.
Festivalens husband illustrerar detta väl. Fyra genommusikaliska killar rör sig sömlöst mellan olika genrer och stämningslägen på ett sätt som gör att man ibland tvingas titta en extra gång – är det verkligen samma gäng som spelar på den här låten? Nyss lät de ju helt annorlunda. Men jo, det är fortfarande Lukas Ivarsson, Erik Nilsson, Jonas Kahnberg och kapellmästaren Stefan Bäcklund som matar på, till synes ständigt lika inspirerade. Att kalla dem för festivalens ryggrad är en bristfällig metafor, för det de ägnar sig åt är så mycket mer än bara upprätthållande verksamhet. Snarare är de ett blodomlopp som hela tiden förser festivalkroppen med nytt syre. Och de har att göra. Inför evenemanget har de repat in ett 80-tal låtar, så det är åtskilliga ackord och toner som ska falla på rätt plats.
Precis som i torsdagens sångprogram från Nashville i SVT vävs här sångerna samman med berättelserna som sätter in dem i ett större sammanhang. Och publiken älskar det. Det märks inte minst under allsångskonserten som samlat några av artisterna från tv-programmet. Många jag pratar med uttrycker att de upplever att de församlingar där de vanligen firar gudstjänst har tappat detta. Eller som en Dagenläsare uttryckte det i ett mejl till mig efter Saliga sånger – Nashville: ”Hur får vi in denna sångskatt i våra kyrkor igen? Vi behöver få in förkunnarsånger mer i våra gudstjänster, det ena behöver inte utesluta det andra.” Att det visst går att mixa manifesteras när lördagen inleds med Lewi Pethrus paradsång Löftena kunna ej svika med elgitarrsolo och allt.
Sångerna som serveras på Skärgårdssång präglas av hopp, sårbarhet, nåd och försoning. Och en Jesus som är obegränsad i sin kärlek och kapacitet. Åtskilliga sånger beskriver också himlen och det eviga hoppet som väntar Jesu efterföljare. Vi bjuds originalkompositioner av artisterna själva, väckelsesånger och psalmer från förr, ja rent av en hymn från 1200-talet signerad Franciskus av Assisi. Och nog lockar det till skratt när publiken upplyses om att just denna psalm, nummer 148 i Svenska kyrkans psalmbok, blev en stor hit tack vare att den figurerade i ett pilotavsnitt av Mr Bean. Här framförs också flera tolkningar av mer moderna sånger med andligt djup som sprängt den religiösa bubblan och slagit stort i profana sammanhang. Jag syftar exempelvis på Wayfaring Stranger (Johnny Cash), I Can Only Imagine (MercyMe), Eyes On The Prize (Mavis Staples), Thank You For the Music (Abba) och Som en bro över mörka vatten (Paul Simon). Trösklar sänks, gränser suddas ut och i takt med att axlarna sänks infinner sig ett välbehag som lika gärna skulle kunna betecknas som frid.
Jag tolkar det som att det är sådana här upplevelser som får besökarna på Skärgårdssång att verka må så bra. Inget tjafs om stilar hit eller dit, i stället en öppen famn där man får smaka och se och behålla det som känns gott.
Också flera vittnesbörd tar tag i hjärtat. Två av dem bär norsk signatur.
Countrysångerskan Synnøve Aanensen delar ett ögonblick från 1985 som förvandlade hela hennes familj. Synnøve var 15 år när hon en morgon hör sin mamma skrika ut sin förtvivlan så att det ekar i hela huset. Hennes dotter, Synnøves tre år äldre syster, har omkommit i en trafikolycka. Det var den 18 maj och som ett sätt att bearbeta händelsen skrev Synnøve en sång som hennes nu alzheimersjuka mamma fortfarande citerar varje gång de träffas. Sången heter Vi ska mötas och vi lyssnar andäktigt till vartenda ord i texten som lämpligt nog rullar på de två storbildsskärmarna i konsertlokalen.
[ Hudlöst om verklig försoning i "Saliga sånger - Nashville" ]
Musikalartisten Morten Gjerløw Larsen hade en framgångsrik sångarkarriär men var helt trasig som människa. Alkoholen hade helt och hållet tagit kommandot över hans liv och för åtta år sedan kom han till en punkt när han insåg att han måste söka hjälp. Så han började googla för att hitta ett behandlingshem där han kunde få hjälp. Bara ett villkor hade han: Det skulle vara en plats där Jesus inte var inblandad. Men mänskliga metoder kunde inte lyfta Morten. Han hade nått botten, säger själv att han var döende, när han för första gången knäppte sina händer och bad till Gud: Om du finns där ute någonstans så är jag villig att försöka tro på dig, bara du kan vara så snäll och ta bort alkoholsuget. Almanackan visade den 1 februari 2014.
– Sedan dess har jag inte haft behov av alkohol en endaste gång. Det kändes som att tiden stannade, berättar han och beskriver hur det kändes som hela han sänktes ner i ett varmt bad ända tills hjärtat blev helt fyllt.
Han upplevde hur tre ord svävade som ballonger ovanför honom i rummet – kärlek, fullkomlighet, godhet – och det var som att dessa lagade det hål inom Morten som han i åratal förtvivlat kämpat för att fylla. Sången Namnet Jesus skönt det klingar avrundar hans vittnesbörd och han får understöd av Cilla Hector och Maria Gustin Bergström.
Lite senare bjuder Morten Gjerløw Larsen tillsammans med operautbildade barytonen Victor Ternvall på en makalös version av Josh Grobans paradnummer You Raised Me Up, en av festivalens absoluta musikaliska höjdpunkter.
Allra först ut på årets festivalscen är Michael Jeff Johnson vars sånger i högsta grad berikat den samtida kristna musiken i vårt land. Hans känsliga själ märks i hans konstnärliga uttryck och hans artistiska fokus går inte att ta miste på när han presenterar sin musik.
– Gud har en annan blick. Han har hela bilden, förklarar Michael Jeff Johnson innan han framför en av sina mest drabbande sånger – Stormens överman.
Kanadensiska Kiralina Salandy, numera bosatt i Sverige, har valt sånger ut Mahalia Jacksons repertoar och passar på att berätta om hur världens kanske mest kända gospelartist erbjöds pengar för att sjunga annat än gospel, men tackade nej. ”Jag kommer alltid att sjunga om min herre”, förklarade Mahalia Jackson. Ibland hände det att Martin Luther King ringde henne mitt i natten när han stod inför ett svårt uppdrag följande dag. ”Sjung den där sången!”, bönade pastor King, varpå Mahalia alltid sjöng Precious Lord take my hand för hon visste att det var den han behövde höra.
Fyrljuspristagaren Cilla Hector medverkade i en rad olika programpunkter. Hon överraskades rejält när hon i samband med lördagskvällens allsångskonsert på temat ”Minns du ungdomskören från 80/90-talet” fick ta emot utmärkelsen, men hon bjöd också frikostigt på både sig själv och sin bredd som artist. Hon passade även på att hylla de äldre i hennes barndoms kapell hemma i Långviksmon utanför Örnsköldsvik som bidrog till att lägga en stadig grund i hennes liv.
– Jag är så tacksam att de inte höll tyst om Jesus, säger Cilla.
[ Tittarna till SVT: Snälla ge oss fler program som "Saliga sånger - Nashville" ]
Gruppen Salt hade en av sina många återföreningar och höjde både tempot och volymen. En kul nostalgitripp med hög musikalisk kvalitet.
Kalifornienbaserade artisten Bryan Duncan (Sweet Comfort Band) må vara en udda fågel i sammanhanget, men även hans medverkan låg klockrent i tiden då han är en av de artister som sprungit ur den amerikanska Jesusväckelsen på 1970-talet som om bara några veckor skildras på film på de svenska biograferna när Jesus Revolution har premiär. Den nu 70-årige Duncan växte upp i Calvary Chapel, Kalifornien, som är central i filmen. Han har varit förband till Love Song och funnits med i kretsen kring artister som Barry McGuire.
Han verkar vara relativt okänd för de flesta på Skärgårdssång, men charmar många med sin souliga, funkiga stil. Hans mellansnack har högt underhållningsvärde och i flera låter bränner det till rejält. Som i den akustiska visan tillägnad hans treåriga barnbarn.
– Lovsång skulle vara mycket roligare om den lät som Motown, förklarar Bryan Duncan och ger ett exempel på en sådan sång innan han går av scenen till stående ovationer.
Det råder dock inget tvivel om vilket inslag som är allra populärast. När Evie Tornquist Karlsson och Per-Erik Hallin gemensamt intar scenen är uppmärksamheten total. När sedan Pelle Karlsson efter några sånger kliver in går ett högt sus genom publikhavet och mobiltelefonerna åker upp hos var och varannan. Atmosfären är elektrisk och vi får höra klassiker skrivna av såväl Pelle Karlsson som Per-Erik Hallin. Pelle passar också på att sticka in ett allvarsord. Han understryker vikten av att inte ta äran för skapelsen från Gud och ge den till slumpen, utan att verkligen lyfta fram Gud som Skaparen trots alla röster som hävdar annat. Sedan leder han alla i lovsång med en lätt omgjorde version som blir Du är min sång och glädje.
Det går inte att sätta punkt utan att betona Per-Erik Hallins insats. Hans leverans är ofattbart bra. 73-åringens röst är som en 30-årings.
[ Filmstaden visar "Jesus Revolution" på alla sina biografer ]
Traditionsenligt avslutas festivalen med nattvardsgudstjänst på söndag förmiddag. Göteborgsbiskopen Susanne Rappmann predikade om att vara ordets görare och inte bara dess hörare. Flera av församlingarna i Halmstad har ställt in sina egna gudstjänster för att sluta upp i Halmstad arena. Dessutom erbjuds barnfamiljer en familjegudstjänst i Frälsningsarméns lokaler. Det känns rätt i tiden. Precis som hela den andliga folkfest som just firats i musikens tecken.
Bildspel från Skärgårdssång 2023
---
Fakta: Skärgårdssång
- En kristen musikfestival med norskt ursprung som arrangerats i Sverige sedan 2015.
- I år hölls den för andra gången i Halmstad.
- Medverkande: Bryan Duncan, Michael Jeff Johnson, Kiralina Salandy, Cilla Hector, Salt, Evie Tornquist Karlsson, Pelle Karlsson, Per-Erik Hallin, Synnøve Aanensen, Morten Gjerløw Larsen, Victor Ternvall, kören Caleido, Jeanette Alfredsson, Susanne Rappmann, Mikael Järlestrand och Maria Gustin Bergström.
---
