Om det skapas större osäkerhet och minskad tillit i samhället kan det bli själavårdsmässiga konsekvenser man får hantera i en församling, säger hon.
Även om hon är snabb med att poängtera att hennes tekniska kunskap vad gäller de nya AI-systemen inte är så djup och detaljerad märks det att Susanne Wigorts Yngvesson är väl insatt i den etiska och politiska debatten kring AI.
– Jag tycker att det är viktigt att hänga med lite i svängarna, både som etiker, teolog och som människa i allmänhet.
Susanne har använt sig av företaget OpenAI:s chattbot ChatGPT i sin undervisning. Studenterna fick då testa att fråga boten vilka etiska utmaningar den själv står inför, och sedan analysera svaret de fick.
– Så jag har jobbat med det praktiskt och funderat rent teoretiskt.
– För många i klassen var det första gången de använde boten. Men det var ju bara en tidsfråga, det här kommer ju slå igenom och innebära både utmaningar och möjligheter.
När vi kommer in på vad hon tänker om utvecklingen och vilka möjligheter och risker hon ser säger hon att en stor fråga är den om vem som har makt att forma information, eftersom informationen påverkar våra relationer och kan trigga oss. I och med internet har vi redan levt med det problemet på global skala ett tag, det nya nu är dock att maskinerna kan lära sig att själva ta fram och sprida falsk information. Hon förklarar att för den som har onda uppsåt går det att forma system för splittring och rasism.
Här nämner hon även risken för Deep Fakes, alltså fabricerade bilder och filmer som ser verkliga ut. Återkommande poängterar hon behovet av att utöva källkritik.
– Vi har sådan tillit till att det vi ser är sant. Det här är ju en väldigt stor utmaning – hur vi kan lita på att det vi tar del av är sant.
Det var ett av skälen, berättar hon, bakom ett upprop från mars i år av ett drygt hundratal AI-teknologer för en sexmånaders paus i AI-utvecklingen för att hinna reflektera över teknikens konsekvenser, och hinna ikapp med lagstiftning.
Även om Susanne Wigorts Yngvesson inte sticker under stol med riskerna låter hon ändå inte alltför oroad över utvecklingen, och verkar inte vilja överdriva magnituden av förändring. Det märks också när vi kommer in på frågan om hur detta kan komma att påverka kyrkan framöver.
[ Ärkebiskopen: AI behöver ”avmystifieras” ]
Det kristna behöver göra, menar hon, är att sätta sig in i vad den nya tekniken innebär, och öva sig i att använda teknologin. Kyrkor kommer, konstaterar hon, att använda teknologierna som alla andra. Som hjälpmedel i administration eller som del av informationssöknings- och analysarbete vid bibelstudier och predikningar.
Dessutom ser hon en gemensam uppgift för kyrkan i att forma AI-systemen, till både innehåll och tonläge. Ungefär som många ser det som en kristens uppgift att forma samtalen på sociala medier till det bättre i stället för att dra sig ur plattformarna. Dock ser hon risk för vissa pastorala utmaningar.
– Om det skapas större osäkerhet och minskad tillit i samhället kan det bli själavårdsmässiga konsekvenser som man får hantera i en församling. Det kan också finnas en viss skillnad mellan människor som har lätt att använda den här nya programvaran och andra som känner sig främmande för den, rädda och hotade av den, säger hon.
Hon konstaterar dock att sådana problem inte heller är nya, och menar mer allmänt att AI-teknikens utbredning inte är ett paradigmskifte såsom exempelvis tv:ns intåg i vardagsrummen innebar – genom att det blev svårare att samla människor fysiskt.
– Jag tror inte församlingar kommer ställas inför något chockerande nytt som vi inte stått inför förr, säger hon. Det nya, menar hon, är informationsmängden och effektiviteten.
Tidigare epoker har vi varit i händerna på naturens krafter, nu är vi i händerna på oss själva.
— Susanne Wigorts Yngvesson
Blir det lättare eller svårare att vara riktigt mänsklig i ett AI-präglat samhälle?
– Jätterolig fråga! utbrister etikprofessorn.
– Jag tror att de intelligenta maskinerna kan hjälpa oss bli mer mänskliga, de kan lära oss något om vad det är att bli människa. Frågan är snarare vad vi lär den artificiella intelligensen att bistå mänskligheten med?
Wigorts Yngvesson ser potential hos AI-systemen att hjälpa oss förebygga pandemier, ekonomiska kriser och terrorhandlingar. Men på samma gång, konstaterar hon, kan systemen verkligen bidra till att utplåna mänskligheten ”om vi lär dem att vara destruktiva”. AI:s dubbla potential avspeglar människan, som är både god och syndig.
– Allt beror på vad mänskligheten vill bli, hur vi låter systemen forma och formas av oss själva. Tidigare epoker har vi varit i händerna på naturens krafter, nu är vi i händerna på oss själva. Så om vi blir mer eller mindre mänskliga beror på oss själva mer än på maskinerna.
---
Fakta: Susanne Wigorts Yngvesson
- Professor i etik med systematisk teologi och mänskliga rättigheter vid Enskilda Högskolan Stockholm.
- Har bedrivit forskning kring samvetsfrihet, medieetik, övervakning, AI-teknik och Den svenska psalmboken
---
