Kultur

Jonas Eveborn om tuffa tiden efter uppbrottet från Bjärka Säby

Ekumeniska kommunitetens föreståndare berättar om nya satsningen på insjungna tideböner – och om den tuffa tiden efter uppbrottet från Bjärka Säby

Nu lanserar Ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby en inspelning av sina uppskattade tideböner. Under en turbulent och delvis hemlös tid har tidegärden skänkt en välbehövlig trygghet, säger kommunitetens föreståndare Jonas Eveborn som nu hoppas att ännu fler ska kunna stämma in i de dagliga bönerna.

– Många förknippar nog oss med de stora mötena och med den rika liturgin. Men jag skulle säga att vårt största bidrag till den breda kristenheten förmodligen är tidebönerna och det faktum att många genom oss har upptäckt det här sättet att be, säger Jonas Eveborn.

Tidegärden är en bönerytm inspirerad av judisk andlighet, så som man bad i templet på Gamla testamentets tid. Tidebönerna sker vid olika tidpunkter på dygnet. Fyra av de vanligaste bönetiderna är morgonbön (laudes), bön under dagen, aftonbön (vesper) och bön innan läggdags (completorium). Själva bönerna bygger i regel på bibeltexter, inte minst från Psaltaren.

Jonas Eveborn berättar entusiastiskt om hur kommuniteten spelat in den första av fyra veckors böner i den vardagliga rytmen i tidegärden. De sjungna bönerna finns att lyssna till via appen Tidegärden och det är tydligt att de dagliga tidebönerna når allt fler kristna i Sverige.

– Jag brukar ibland säga att vi är en bönerörelse i det tysta. Dels finns det gott om tystnad i vår liturgi, och dels har många också hittat den här andligheten som ett naturligt uttryck utan att de gjort så mycket väsen av det.

I Tidegärdsappen kan man se i slutet av varje bönetillfälle hur många som varit med och bett just då. Jonas Eveborn berättar han att det ofta är så många som 400 personer uppkopplade samtidigt - bara via appen.

Ekumeniska kommunitetens föreståndare betonar att satsningen med de insjungna bönerna är ett teamwork och han lyfter särskilt fram eldsjälarna Andreas Runeson, som stått för inspelningen samt Gabriel Fjellander som utvecklat den populära Tidegärdsappen.

– Nu har vi sjungit in bönerna för den första veckan. Målet är ju att sjunga in alla fyra veckors böner samt årets alla särskilda bönerna för fastan, påsken, advent och julen. Men det är ett långsiktigt arbete och det här görs i huvudsak på ideell basis, konstaterar han.

Är du nöjd med den här första inspelningen?

– Ja, vi har varit måna om att det ska vara autentiskt och vi var verkligen i bön när vi spelade in. Men folk är så duktiga på att sjunga, så jag tycker nästan att det blev för perfekt ändå, säger Jonas Eveborn och skrattar.

Han berättar att han i huvudsak ser tre användningsområden för de insjungna bönerna. De riktar sig som uppbyggelse till den som vill be tidebön själv i stillhet, som inspiration den som vill leda tideböner samt som verktyg att sjunga tillsammans med för församlingar och grupper som vill be ur tidegärden tillsammans.

Både tidebönerna och själva gudstjänstlivet har varit en fast grund att falla tillbaka på när mycket annat varit osäkert.

—  Jonas Eveborn

Det har varit en turbulent period för Ekumeniska kommuniteten, sedan ert avtal på Nya slottet Bjärka-Säby sades upp. Vad har tidebönsrytmen betytt för er under den här tiden?

– Ja, jag kan inte nog uttrycka hur viktigt den har varit. Både tidebönerna och själva gudstjänstlivet har varit en fast grund att falla tillbaka på när mycket annat varit osäkert. När Israels folk var på ökenvandring blev ordningarna som man hade för bön och gudstjänst extra viktiga, och det har varit på samma sätt för oss.

– Bönerna skapar igenkänning och knyter an till djupa rötter som vi kommit att älska. Ordningen ger riktning och näring för vår längtan. I klostertraditionen och retreatrörelsen brukar vi säga ”bevara ordningen så ska ordningen bevara dig”. Det har nu blivit vår erfarenhet.

Du jämför den senaste tiden med en ökenvandring, är det så det känns?

– Bilden stämmer kanske inte fullt ut, eftersom vi inte vet exakt vad som skulle vara vårt förlovade land. Men vår känsla är att vi är i en sorts mellanperiod just nu. Vi håller på att renovera ett kapell där människorna som bosatt sig i byn Bjärka Saby kan fira gudstjänst och samlas till daglig bön, men det är inte så storskaligt som vi skulle vilja.

Du är själv uppvuxen inom frikyrkan och är i grunden pastor inom Equmeniakyrkan, vad var det som du personligen fastnade för i tidebönerna?

– Om man har en stark längtan efter att be mycket, då tror jag att man kan behöva lite handfasta ordningar som inte bara bygger på min egen tillfälliga dagsform eller formuleringsförmåga. Den här pulsen av fyra dagliga böner – om man får till dem – är en väldigt bra grundrytm.

– När jag väl håller den rytmen, så berikar det också den fria bönen, den ordlösa bönen och tungotalet. Kanske får jag med mig något ord från morgonbönen som sedan ger en association i ett samtal med en människa, som gör att jag frågar om jag får be för den person jag möter. Tidegärden hjälper mig att leva i bön, säger Jonas Eveborn.

---

Fakta: Inspelade Tideböner

  • Ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby har sjungit in den första av fyra veckors böner i tidegärden. I den fyraveckorsrytm man följer börjar vecka 1 nästa vecka.
  • Bönerna finns att lyssna till via appen Tidegärden om man ställer in att man vill följa Ekumeniska kommunitetens tideböner.

---

Fler artiklar för dig