Kyrkomusiker: För att uppleva påskdagens glädje måste man först känna långfredagens mörker

Under långfredagen framförs traditionell musik i många kyrkor. I Vetlanda satsar man i år helhjärtat på att framföra musik som passar just för denna specifika dag i Stilla veckan.

– Man kan inte uppleva den stora glädjen på påskdagen om man inte har upplevt långfredagens mörker först, menar Karin Einarsson, kyrkomusiker.

– Det finns så mycket vacker musik för långfredagen! säger Karin Einarsson.

Hon är kyrkomusiker i Vetlanda, och i år har hon valt ut två av Stilla veckans mest tonsatta texter åt sin vokalensemble.

Josef Rheinberger föddes 1839 i Liechtenstein, Jerker Leijon 1956 i Sverige. Den enes mest kända stycke är nog körsången Abendlied med ord från evangelietexten om Emmausvandrarna på annandag påsk: ”Stanna här hos oss, för det börjar bli kväll!” Den andre skrev många körsånger och sånger för ”Vi kan inte sjunga-körer” men också en bön för bara orgel, och den spelas mycket i gudstjänster. I år får de två tonsättarna vara med i samma musikgudstjänst, för Karin Einarsson och Vetlanda vokalensemble har övat in Rheinbergers Stabat Mater och Leijons Jesu sju ord på korset till långfredagens kväll i Vetlanda kyrka.

– Jag har länge tänkt att jag vill göra en musikgudstjänst på långfredagen, för det finns så mycket vacker musik för den dagen, säger Karin Einarsson.

Vetlanda vokalensemble har funnits sedan våren 2019 men fick som alla andra ta paus under pandemin. Nu har Karin Einarsson hunnit lära känna körsångarna bättre.

– Det är en kör för dem som vill ha något att bita i, och konceptet är en konsert per termin, säger hon.

– Man får jobba ganska mycket hemma, och vi har fem–sex övningar inför varje konsert.

Själv började hon sjunga i kyrkans barnkör hemma i Svenljunga och fick fortsätta till kyrkokören när hon var 14, för det fanns ingen ungdomskör.

– När jag studerade i Malmö sjöng jag i Malmö kammarkör och jag var med och sjöng Bachs Matteuspassion på svenska flera gånger. Den går rakt in!

I olika kyrkomusiksammanhang har hon samarbetat med Cecilia Alrikson, som undervisar i sång, kör och ensembleledning på Oskarshamns folkhögskola. Den här gången kommer Cecilia Alrikson som solist till Vetlanda vokalensemble.

Johann Sebastian Bachs passioner, med text från var sitt evangelium, framförs på många platser i Sverige under Stilla veckan. Men många andra tonsättare har också skrivit musik för de dagarna. En text som har tonsatts om och om igen är Stabat Mater. Den berättar först om Jesu mor Marias tankar och lidande och riktar sig sedan till henne.

– Rheinberger-tonsättningen hittade jag när jag letade efter inspiration på Spotify, berättar Karin Einarsson.

– En av de mest kända tonsättningarna är Pergolesis, men den är skriven för damkör i original, och jag tyckte inte så mycket om bearbetningen för blandad kör. När jag hörde den här tänkte jag bara: Den! Det är ett ganska litet verk, bara 14 minuter, och vi delar upp det och läser texten på svenska emellan.

Förutom sångarna i kören kommer en organist och en stråkkvintett att vara med.

Stabat Mater finns i många tonsättningar från olika delar av musikhistorien – bland dem som har tagit sig an psalmtexten finns Domenico Scarlatti, Laura Netzel, Antonin Dvořák och Antonio Vivaldi.

[ Det blir ingen påsk utan långfredag ]

Jerker Leijon anslöt sig också till en lång tradition när han tonsatte det som kallas Jesu sju ord på korset. Det är sju bibelverser som är plockade från alla evangelierna, för evangelisterna berättar nämligen lite olika om vad som hände. Bland dem som har tonsatt verserna finns Heinrich Schütz – hans version har sjungits av många svenska körer – och Joseph Haydn som gjorde några helt instrumentala versioner och en utbyggd version för solister, kör och orkester.

– Jag har aldrig dirigerat det här verket själv tidigare, och inte sjungit det heller, men jag har hört det och tänkt länge att jag vill göra det, berättar Karin Einarsson.

– Det är en väldigt fin tonsättning. Den talar till mig.

Jerker Leijon har valt att ha en sopranröst som berättare, och kören sjunger Jesu ord.

– Det är ganska ovanligt att en sopran är evangelist – det brukar vara en tenor, berättar Cecilia Alriksson.

– Jag har aldrig haft den rollen förut. Det är vackert, och inte helt enkelt – ett nutida tonspråk.

[ Robert Eriksson och Åsa Molin gör ny musik av Jesu sista ord ]

De sista orden som Jesus säger, och som kören sjunger, är ”I dina händer lämnar jag min ande”. Sedan, sjunger evangelisten, dör han.

– På långfredagen går man in i den stora smärtan och det jobbiga, säger Karin Einarsson.

– Musiken speglar det, den har en fantastisk förmåga att uttrycka känslor oavsett om det är ord till eller inte. Sedan kommer den stora glädjen på påskdagen! Och man kan inte uppleva den stora glädjen om man inte har upplevt långfredagens mörker först.

---

Fakta: Musik på långfredagen

• Stabat Mater: ”Modern stod [vid korset]”, är en latinsk dikt, bön eller psalm från 1200-talet eller 1300-talet. Tidigare har den tillskrivits påven Innocentus III eller Jacopone da Toci, men numera anses den av många vara skriven av en okänd författare. Den finns i flera svenska och engelska översättningar och förknippas ofta med korsvägsandakt, men sedan 1700-talet används den i den Katolska kyrkan också vid en Mariahögtid i mitten av september. Delvis bygger den på Symeons ord till Maria i templet – ” ja, också genom din egen själ ska det gå ett svärd” – och den består av tjugo treradiga verser. Många har tonsatt den, och den tonsättning som framförs oftast är den av Giovanni Battista Pergolesi. Joseph Rheinbergers, färdigställd 1890, har fyra delar.
• Jesu sju ord på korset – orden: Andra försök att göra en sammansmältning av de fyra evangelierna, en så kallad evangeliesynops, har underkänts, men det som kallas ”Jesu sju ord på korset” har blivit en tradition.
• De sju orden: 1. Lukasevangeliet 23:34: ”Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör” – en bön som Jesus ber för sina bödlar. 2. Lukasevangeliet 23:43: ”Sannerligen, redan i dag ska du vara med mig i paradiset” – Jesu ord till den ene av de båda brottslingarna som blir korsfästa tillsammans med honom. 3. Johannesevangeliet 19:26: ”Kvinna, där är din son.” – ”Där är din mor.” – Jesu ord till de två vid korset Johannes och Maria. 4. finns hos både Matteus och Markus samt i Psaltaren 22: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” 5. Johannesevangeliet 19:28 med hänvisning till Psaltaren 69: ”Jag är törstig” – Johannes berättar att Jesus säger så ”för att skriftordet [ska] uppfyllas”. 6. Johannesevangeliet 19:30: ”Det är fullbordat.” 7. Lukasevangeliet 23:46 och Psaltaren 31: ”Fader, i dina händer lämnar jag min ande.”
• Jesu sju ord på korset – tonsättningarna: Ett av de sju-ord-körverk som har framförts mest är Heinrich Schütz (1585–1672) Die sieben Worte Jesu Christi am Kreuz. Ingvar Sahlin gjorde den svenskspråkiga utgåvan på 1930-talet. Joseph Haydn (1732–1809) skrev Die sieben letzten Worte unseres Erlösers am Kreuze på 1780-talet. I körversionen har Haydns Jesu sju ord byggs ut med mer text, och på ett liknande sätt gjorde César Franck (1822–1890). Jerker Leijon (1956–2009) skrev alltså en tonsättning för tvåstämmig diskantkör, solist och orgel, utgiven 1990, och den gavs också ut i en bearbetning där kören förvandlats till blandad kör 2013. Det är den senare som kommer att framföras i Vetlanda.

---