När anklagelserna om kvacksalveri för drygt 100 år sedan haglade som värst mot helandepredikanten August Åhlén i Gävle stod han inte ensam. Pingströrelsens starke man Lewi Pethrus försvarade i veckotidningen Evangelii Härold rätten att be för sjuka. Även en statskyrkopräst trädde upp till Åhléns försvar.
I kölvattnet av Dagens reportage från Betlehemskyrkan i Gävle och spåren där av nämnde helandepredikant uppmärksammar en läsare oss på några artiklar som pingströrelsens dåvarande veckotidning Evangelii Härold publicerade åren 1918–1920. Av publiceringarna förstår man att August Åhléns gärning var välkänd bland den tidens kristna och att de anklagelser som han utsattes för och som ledde till ett flertal rättsprocesser, var en stor sak i svensk kristenhet. I en reportagetext publicerad den 12 december 1918 beskriver Lewi Pethrus sina intryck från ett besök i Gävle bara någon vecka tidigare. Filadelfiapastorn från Stockholm hälsade då på i såväl Tabernakelförsamlingen som Betlehemskyrkan hette på den tiden och i Betaniahemmet, det sjukhus med ett 50-tal platser som helandepredikanten August Åhlén startat några år tidigare. Han kallar besöket ”trosstärkande”.
Lewi Pethrus beskriver sina synintryck från Betaniahemmet:
”Med detsamma man träder in i hemmet, får man till vänster inom dörren se ett skåp, som räcker från golv till tak. Det är fullt med kryckor, bälten, järnställningar, som suttit om sjuka kroppar, bandager och en hel mängd föremål, som de sjuka lämnat, sedan Gud genom trons bön gjort dem friska.”
Det han beskriver är med all sannolikhet samma föremål som i dag förvaras i två stora lådor i Betlehemskyrkans källare vars existens Dagen nyligen rapporterade om.
Under rubriker som ”Religionsprocessen i Gävle”, ”Polisåtgärder mot kristlig trosverksamhet” och ”Helbrägdagörelseprocesserna i Gävle” tar Lewi Pethrus och tidningen strid för predikanten August Åhlén och hans verksamhet där bön för sjuka är högsta prioritet. Stadsläkaren i Gävle, doktor R. A. von Post, är drivande i kampen mot helandeevangelisten och har anmält predikanten till stadens hälsovårdsnämnd.
Rättsprocesserna avlöser varandra. Den 8 oktober 1915 döms August Åhlén vid Svea hovrätt för ”obehörigt utövande av läkekonsten”. Domstolen utfärdar böter på tolv kronor och femtio öre. Det hindrar inte August Åhlén från att fortsätta behandla sjuka med förbön och den 27 mars 1918 ställs han på nytt inför skranket, denna gång i Rådstuvurätten i Gävle (rådhusrätten). Den 1 maj döms han till 200 kronor i böter. Hovrätten stadfäster domen i juli varpå ärendes överklagas till Kungl. Maj:t som långt senare, den 25 november 1919, fastställer domen. En tredje rättsprocess leder till fällande dom och Rådstuvurätten i Gävle utfärdar 400 kronor i böter.
Det är Lewi Pethrus själv som sköter Evangelii Härolds rapportering i ärendet. Han anklagar myndigheterna för att trakassera predikanten och Pethrus anser att frågan till syvende och sist handlar om religionsfrihet. ”Denna process är av ytterst stor betydelse för troshelbrägdagörelse i vårt land”, förklarar Lewi Pethrus i en av sina texter.
[ Undret efter traktorolyckan gav Agne tro för nytt helande ]
Tidningen publicerar också flera upprop till stöd för August Åhlén. Bland annat citeras två personer som oberoende av varandra vädjat till Kungl. Maj:t att skydda August Åhlén mot ”myndigheternas trakasserier”. Kunglig Majestät var vid denna tid det statsorgan som fattade beslut i konungens namn. Juridiskt representerade det den högsta domsmakten i landet. Gustaf Axel Andersson från Smedjebacken, som fått se både hustru och dotter tillfriskna efter att Åhlén bett för dem, vädjar i sin inlaga om ”skydd mot trakasserier vid utövandet av våra mest personliga rättigheter som kristna att nämligen under bön till Gud söka hjälp även mot sjukdomar”.
Statskyrkoprästen John B. Sjöstrand, kyrkoherde i Barnarp utanför Jönköping, riktade sig direkt till Rådhusrätten i Gävle i en skrivelse med rubriken: ”Kan sjukas smörjande med olja i Herrens namn anses som utövande av läkares yrke?” Just detta var en av anklagelsepunkterna och kyrkoherden tillbakavisade bestämt att det fanns några som helst argument för att så var fallet. Ändå dömdes August Åhlén på just denna punkt.
Det är förstås svårt att enbart utifrån artiklarna i Evangelii Härold bedöma hur omtalad helandepredikanten från Gävle var, men Lewi Pethrus skriver om August Åhlén att ”denne broder är känd av de flesta kristna i Sverige genom den verksamhet, Gud under åtskilliga år använt honom till”.
[ Svensk missionär startade Indiska - bortglömd fram tills nu ]
Lewi Pethrus uttrycker också en förhoppning att rättsprocesserna mot August Åhlén ska leda till en bättre lagstiftning när det gäller att ”hysa och praktisera sin religiösa uppfattning”.
”Alla, som tro att botandet av de sjuka tillhör evangelium även i vår tid, måste anse förevarande rättegång såsom ett spörsmål, viket i hög grad berör vår religiösa frihet”, skriver Lewi Pethrus i EH den 29 april 1920.
Trots flera domslut mot sig fortsatte August Åhlén att be för sjuka. I slutet av 1920-talet lades Betaniahemmet ned och 1941 avled Åhlén, samma år som han skulle fylla 96 år.
---
Fakta: Evangelii Härold
- En kristen veckotidning som från början gavs ut av Filadelfiaförsamlingen i Stockholm.
- Startades 1916 av Lewi Pethrus och levde fram till 1993 då den uppgick i Veckomagasinet Petrus.
- Då hade den i många år ingått i den pingströrelseägda Dagenkoncernen.
---
