Seden att täcka håret i kyrkan var länge utbredd i Sverige, men dog sedan obemärkt ut. Nu dyker företeelsen upp igen när unga kristna kvinnor väljer att bära sjal. Dagens Malina Abrahamsson undersöker varför.
För många år sedan bodde jag i Spanien och var del av en liten, samfundslös frikyrka. En söndag noterade jag att en grupp unga kvinnor i församlingen hade täckt sina hår med långa, svarta sjalar i spets. Jag frågade aldrig varför, men påmindes om dem när jag i början av det här året läste Josefin de Gregorios kulturessä i Dagen.
I den berättar de Gregorio, som är svenskkyrklig, att hon sedan en tid tillbaka täcker håret under gudstjänst och bär samma sorts spetsslöja – en mantilla – som de spanska kvinnorna. Hon har studerat Bibeln och i samspråk med sin man kommit fram till att det är en rimlig tolkning av Paulus ord i Korinthierbrevet 11:13: ”Döm själva: passar det sig att en kvinna ber till Gud utan att ha något på huvudet?”.
Josefin de Gregorio skriver att hon är medveten om att det här är en kontroversiell hållning 2023, men menar att det är rätt val för henne. Hon beskriver hur hon tidigare har haft svårt att förlika sig med sin kvinnlighet, och att sjalen blivit en tydlig markör på att hon är kvinna och får vara det på sitt sätt. Med täckt hår har hon dessutom lättare att se på gudstjänsten som något heligt. Hon sammanfattar:
”Min sjal är ett kristet klädesval som varit till stor välsignelse i mitt liv. Jag får markera att nu samlas vi till bön och firande, Herren är här bland oss, och nu sker något heligt, något avskilt. Det är fantastiskt.”
Josefin de Gregorios text får mig att fundera över hur utbrett det här är i Sverige. När jag frågar henne säger hon att hon såg det oftare under sina år i England, men att hon vet om en handfull svenska kvinnor som också täcker sitt hår. Ingen av dem vill dock prata om det offentligt, vill inte göra det till en så stor grej. Däremot tipsar hon om ”The Head Covering Movement” – en amerikansk organisation som gjort till sitt uppdrag att uppmuntra kristna kvinnor att täcka håret. Jag bläddrar igenom vittnesbörden på hemsidan: Kvinnor i olika typer av huvudbonader berättar om sig själva och om varför de valt att täcka håret. De flesta är medlemmar i evangelikala kyrkor. Många är hemmafruar, men en kvinna arbetar som mäklare, och en annan som make-up artist. Majoriteten täcker enbart håret i gudstjänsten, men några gör det hela tiden, utifrån bibelordet om att “be ständigt”. För vissa är sjalen ett sätt att hedra ”den gudomliga ordningen” där kvinnan underordnar sig mannen, i enlighet med en bokstavlig tolkning av Paulus ord. För andra verkar det handla mer om att kunna be i fred.
25-åriga Aliya Mathiesen från Kalifornien beskriver sig som en ”Ung fru och mamma med en passion för reformert teologi, konservativ politik och holistisk hälsa”. Hon växte inte upp i en kyrka där kvinnor täcker sitt hår, och är den enda i sin nuvarande församling som gör det. Det som övertygade henne att ta steget var att ”icke-täckandet varit en anomali i kyrkohistorien”; under större delen av historien har kristna kvinnor täckt håret. ”Så varför skulle vi göra annorlunda nu?” resonerar hon.
Fram tills början av 1900-talet var det också vanligt i Sverige, såväl inom som utanför kyrkan. Elisabeth Hallgren Sjöberg, filosofie doktor i idéhistoria, har forskat på just det och skrev sin avhandling om frågan: Varför försvann det kristna slöjbruket obemärkt?
Jag ringer upp henne.
När slutade kristna kvinnor i Sverige att täcka håret?
– Det skedde i takt med att samhället industrialiserades och fler och fler flyttade in till städerna under första delen av 1900-talet. Innan var det vanligt att antingen bära hatt eller sjalett.
– I kyrkan skedde ett skifte i och med den nya bibelöversättningen 1917. I föregångaren – Karl XII:s bibel – stod det inte specifikt vilken huvudbonad som Paulus förordade i Korinthierbrevets elfte kapitel, men i den nya översättningen tillkom ordet ”slöja”, vilket fick kyrkan att reagera.
Hur då?
– Slöjan sågs som ett orientaliskt, österländskt plagg som täckte både huvud och ansikte. I debatten frågade sig kvinnor: Ska man klä sig som muslimska kvinnor nu?
– Ungefär samtidigt började många också se Bibeln mer som ett historiskt dokument, än något som dikterats helt och fullt av Gud. Man tog fasta på att Bibeln måste tolkas, och omtolkas och att Paulus uppmaning om att täcka håret var skriven på en viss plats i en viss tid – i Österlandet för 2000 år sedan.
Elisabeth Hallgren Sjöberg förklarar att Paulus lite längre fram i samma kapitel argumenterar för huvudbonad utifrån vad som är sed.
– Och eftersom det inte var sed att bära heltäckande slöja i 1900-talets Sverige behövde man inte börja med det. Däremot var det sed att ha något på huvudet – till exempel hatt – och då fortsatte man att göra det fram tills att det inte var modernt längre. I pingströrelsen höll man fast vid den här traditionen längre än i Svenska kyrkan, men sedan anpassade man sig till tidsandan även där.
I grunden handlade hela diskussionen om huvudbonad om att håret hade setts som en sexuell symbol.
— Elisabeth Hallgren Sjöberg, idéhistoriker
Under sitt avhandlingsarbete finkammade Elisabeth Hallgren Sjöberg tidningarna ”Den kristne” och ”Evangelii Härold” på jakt efter information om huruvida det fanns någon teologisk diskussion eller principbeslut kring huvudbonader, men hittade ingenting. Så småningom fanns det däremot gott om bildbevis på att praxis ändrades.
Detta skedde olika snabbt i olika församlingar, påpekar Elisabeth Hallgren Sjöberg, vilket får mig att minnas en historia om när kören från Filadelfiakyrkan i Stockholm, som hade slutat bära hatt, besökte Pingstkyrkan i Jönköping där man fortfarande gjorde det. Innan Stockholmskören gick upp på scenen, fick de sätta på sig extrahattarna som fanns i en låda intill.
– I grunden handlade hela diskussionen om huvudbonad om att håret, ända sedan Paulus tid, hade setts som en sexuell symbol. Poängen var att kvinnan skulle kontrollera håret på samma sätt som hon kontrollerade sin sexualitet, säger Elisabeth Hallgren Sjöberg.
Vad tänker du om att kvinnor i dag väljer att täcka håret under gudstjänst?
– Det beror på vilket värde man laddar det med. Om man gör det som ett tecken på kvinnans underordning kan det bli problematiskt, eftersom det går på tvärs emot samhällets strävan efter jämlikhet.
Men hur ska man egentligen tolka Paulus ord? Ska man läsa och göra precis som det står? Åsa Molin, som är lärare i praktisk teologi på Akademi för Ledarskap och Teologi, förklarar att det i alla bibeltolkning är viktigt att förstå sammanhanget. Så även när Paulus instruerar Korinthierna.
Hon betonar att hon inte är någon expert, men att samtal med kollegor inom det bibelvetenskapliga fältet gett henne en djupare förståelse för texten.
– Strax innan Paulus skriver om att täcka håret, skriver han ”väck inte anstöt, vare sig bland judar eller greker eller i Guds församling”, vilket ger oss en tolkningsnyckel.
Åsa Molin berättar att det vid den här tiden antagligen fanns olika seder kring huvudbonader i olika kulturer: i den romerska täckte både kvinnor och män håret när de offrade i templet, i den judiska var det självklart för gifta kvinnor att bära slöja utanför hemmet, och i den grekiska kulturen hade anständiga kvinnor långt hår och sjal, medan kortklippta eller rakade kvinnor utan täckt huvud symboliserade omoral och förknippades med prostitution.
– I församlingen i Korinth fanns flest greker och Paulus uppmaning verkar därför handla om heder och respekt. Men det är också uppenbart att Paulus uppmaning föregåtts av att kvinnor tagit av sig slöjorna. Varför vet vi inte, men vi kan spekulera i att de kanske hade tagit fasta på ett annat av Paulus ord ”Nu är ingen längre kvinna eller man, jude eller grek”.
Åsa Molin säger att en rimlig tolkning av Paulus ord är att han inte ville att kvinnorna i församlingen skulle väcka anstöt genom att ta av sig slöjan, eftersom det skulle stå i vägen för de kristnas huvudsakliga syfte: att sprida evangeliet.
Vad betyder det här för oss i dag?
– I dag kanske det betyder: Ta av er sjalen! För att inte väcka anstöt, för evangeliets skull, för missionens skull. Så att det inte är sjalen som människor hakar upp sig på.
[ Frida Park: Slöjtvång och slöjförbud – två sidor av samma mynt ]
Carin Dernulf, generalsekreterare för Equmenia, var i höstas på studieresa i Korinth och fick höra en alternativ tolkning av talet om slöjan. Tillsammans med en grupp pastorer från hela världen stod hon vid foten av berget där offerkulten ägde rum under Paulus tid. Det var också där sexslavarna bodde – kvinnorna med rakade huvuden.
– Vår grekiske guide Costas Tsevas berättade att flera av de här kvinnorna kom till tro efter att de hört Paulus predika. Och för att de skulle få hedern tillbaka och inte känna sig utanför eller utpekade i församlingen, uppmanade Paulus alla kvinnor att täcka håret. Det tar ju lång tid innan hår växer ut.
– Jag fick gåshud när jag hörde det. Vilken solidaritetshandling! Om det stämmer var ju slöjan en viktig jämlikhetssymbol!
Även om syftet är ett annat, finns en risk att slöjan kommer med värderingar som slutar med att man tycker att kvinnor ska tiga.
— Carin Dernulf, generalsekreterare Equmenia.
Kan du förstå kvinnor som i dag väljer att beslöja sig i gudstjänsten?
– Ja, på samma sätt som jag själv har ett träkors i fickan för att påminna mig om Guds närvaro, förstår jag att slöjan kan vara ett sätt att göra tron mer konkret, särskilt i frikyrkan som är fattig på symbolik. Dessutom är slöjan estetiskt tilltalande.
– Däremot har slöjan historiskt förknippats med en konservativ kvinnosyn. Även om syftet är ett annat, finns en risk att slöjan kommer med värderingar som slutar med att man tycker att kvinnor ska tiga i församlingen. Som jag ser det har vi redan gjort upp med den frågan.
Carin Dernulf fortsätter:
– Det måste självklart finnas en frihet i hur vi uttrycker vår tro, men när världen på många sätt brinner får vi som kyrka inte fastna i interna bibeltolkningsfrågor utan behöver fokusera på att dela evangelium och hopp i vår tid. Där behövs både kvinnor och män.
[ Religiösa huvudbonaderna och deras religiösa innebörd: Slöja, kippa, hijab, mitra och hätta ]
En av de unga tjejer som väljer att täcka sitt hår i gudstjänsten är den 23-åriga arkeologistudenten Clara Silfverswärd Dahlgren. Hon är aktiv i den katolska församlingen S:ta Eugenia i Stockholm och ansvarar bland annat för trosundervisningen för sjundeklassare som ska konfirmeras. Under uppväxten tilltalades hon av bilder av jungfru Maria och andra kvinnliga helgon med täckt hår, och för fem år sedan bestämde hon sig för att själv täcka håret i gudstjänsten. I dag gör flera av hennes jämnåriga vänner också det.
– Att täcka håret handlar främst om min kärlek till Jesus. I mässan och eukaristin är Gud själv närvarande och kommer till oss för att vi ska få evigt liv. Det kan stundtals göra mig mållös!
– Utifrån det kommer mitt gensvar att vilja tillbe, tjäna och visa honom vördnad och respekt. Att täcka håret är ett otroligt sätt att göra det på! Det är ett sätt att visa ödmjukhet, och dessutom ett sätt att visa att jag är i kyrkan bara för Gud. Män ska såklart också visa vördnad inför Gud, men de gör det på andra sätt. Vi har olika roller.
Är det utifrån din tolkning av Paulus ord som du valt att täcka håret?
– Jag är ingen bibelexpert, men om Paulus säger att kvinnor bör täcka håret, tror jag att det gäller även för oss i dag. Underkastelse har fått en negativ konnotation i vår tid, men för mig är att underkasta sig Guds vilja något vackert. Jag tänker på Maria vid bebådelsen när hon säger ”Må det bli med mig som du har sagt”.
Clara Silfverswärd Dahlgren bär en mantilla, samma typ av sjal som kvinnorna i den spanska församlingen som jag besökte. Den är draperad över axlarna, täcker håret, och skymmer också ansiktet från insyn från sidan.
– Det handlar inte om att jag tror att jag är så attraktiv att män inte kommer att sluta glo om jag inte täcker håret, utan det är ett sätt att avskärma mig från det som är runt omkring och hålla koncentrationen vid altaret – där koncentrationen ska vara. Den hjälper mig också att vara anonym och påminna om att gudstjänsten inte handlar om mig, utan om Gud. I kyrkan är jag bara intresserad av att det är Gud som ska se mig, så att säga.
Kan sjalen får motsatt effekt – att fler tittar på dig för att det är ovanligt att se någon som täcker sitt hår?
– Om folk tittar en extra gång är deras eget ansvar. Det viktiga är att ens egen intention är rätt.
– Jag har inte mantilla för att jag är så helig eller viktig, utan för att Gud är helig och viktigare än någon annan.
[ "Slöjan är inte ett vanligt plagg utan ett synligt förtryck" ]
