Equmeniakyrkan valde att utlysa klimatnödläge 2021. Sedan dess har samfundet räknat på sina utsläpp, och eldsjälar i olika församlingar har gjort sitt för en grönare värld. Dagen har talat med de kreativa klimatkämparna 28-åriga Filip, 15-åriga Elsa och 79-åriga Markku.
Filip Tammergård är 28 år och bosatt i Uppsala. Han jobbar som programmerare och har lyckats kombinera sin profession med sitt miljöengagemang. Idén till det som skulle bli en ny digital tjänst fick han för några år sedan på ett seminarium arrangerat av den kristna miljöorganisationen God jord.
– Jag tänkte att det finns stor potential i församlingar att dela mer med varandra, säger han.
– Det finns ett enormt resursslöseri i våra församlingar. En borrmaskin används i genomsnitt två minuter per år och femton minuter per livstid innan den slängs. Det är onödigt att alla ska köpa sin egen borrmaskin i stället för att det finns några stycken i församlingen som används mer effektivt, säger Filip Tammergård.
Förra året blev idén verklighet. Filip och hans kompis gjorde sina efterforskningar och intervjuade släktingar och medlemmar i olika församlingar om vilka problem och behov som finns.
– Vi ville ha lite kött på benen innan vi gjorde något konkret. Efter det gick det ganska snabbt att programmera, men det är ett pågående projekt och finns fortfarande förbättringspotential.
Tjänsten heter Dela och är ett samarbete mellan God jord och nätverket Grön kyrka. Den lanserades i höstas och har i dagsläget ett tiotal församlingar registrerade.
– Många är i startskedet där kanske ett par församlingsmedlemmar börjat testa tjänsten.
---
Fakta: Att komma igång med Dela
- Om församlingsmedlemmen “Maja” vill ansluta sin kyrka “Blomkyrkan” till tjänsten, fyller Maja i en intresseanmälan på hemsidan.
- Därefter registrerar Dela Blomkyrkan i tjänsten, och Blomkyrkan får en egen PIN-kod. Med PIN-koden kan Maja lägga ut en annons om att hon gärna lånar ut sin slagborr, och hon kan se Peters annons om att han har ett metspö att låna den som vill testa fiskelyckan.
---
I Filips församling, Valsätrakyrkan i Uppsala, har fler kommit igång med Dela. Loggar han in på startsidan ser han att att han bland annat kan låna festglas, en bil med dragkrok och en högtryckstvätt.
Filip själv har ännu inte lånat något i Dela
– Men jag vet var jag kan hålla utkik om jag behöver något. Det finns alltid ett ställe att kolla på innan jag bestämmer mig för att köpa eller hyra något.
[ Kristna, hinduer, muslimer och judar ska kämpa ihop för miljön ]
Vad händer om något går sönder eller om man aldrig får tillbaka det som lånats ut?
– Det är upp till var och en att komma överens om när saker ska återlämnas, och sedan får man vara beredd på att saker slits. Lägger man ut något som man kan tänka sig att dela med sig av är det som en gåva till församlingen och sina medmänniskor. Men man kanske får undvika att låna ut sina mest värdefulla saker.
En borrmaskin används i genomsnitt två minuter per år och femton minuter per livstid innan den slängs.
— Filip Tammergård
I framtiden ser Filip Tammergård flera möjligheter med tjänsten.
– Det ska bli lättare att inte bara erbjuda saker utan också tjänster, kanske att man kan hjälpa en församlingsmedlem med att klippa gräset eller sköta trädgården.
– Det vore också bra om mindre församlingar kunde få hjälp av större församlingar. Jag har fått feedback från scoutkårer om hur mycket resurser det krävs för att köpa tält, kanoter och annat som behövs för att bedriva den verksamheten. Här finns en potential att genom Dela-tjänsten göra det lättare att samsas om saker inte bara inom församlingar utan mellan församlingar.
En yngre miljökämpe är 15-åriga Elsa Oreland. Hon är scout i samma församling som Filip är engagerad i, Equmeniakyrkan, och har under det senaste året demonstrerat för klimatet varje fredag.
Engagemanget började i mellanstadiet. Elsas klass fick lära sig om växthuseffekten och såg en dokumentär om Greta Thunberg.
– Det blev som ett uppvaknande, jag blev skakad och insåg allvaret, säger hon.
Elsa Orelands intresse för klimatfrågor fördjupades när hennes scoutkår ett år inför fastan gjorde ett klimatbingo med små miljövänliga uppgifter. En av de saker som fanns med i bingot var att följa konton som Greta Thunberg och rörelsen “Fridays for future”, den grupp över hela världen som samlas varje fredag för att skolstrejka för klimatet.
– Då jag upptäckte Fridays for future på sociala medier bestämde jag mig för att sticka ner på en demonstration en fredag, säger Elsa Oreland.
Nu har hon stått på Forumtorget i Uppsala varje fredag eftermiddag under ett års tid. När det ibland ordnas större globala demonstrationer för klimatet har stora delar av Elsas scoutkår också deltagit.
Har du skolkat någon gång?
– Jag brukar hinna utan att missa skolan, säger Elsa Oreland med ett skratt.
– Men, ja, jag har ibland bett om lov att få gå tidigare när det varit större strejker och jag behövt ställa i ordning saker. Men alla lärare brukar vara stöttande.
Det råder ingen tvekan om att Elsa Oreland ser stora fördelar med strejka för klimatet.
– Förr hade jag mycket mer klimatångest. Jag kände att allt var hopplöst och kört. Men sedan jag började engagera mig och träffade folk med samma engagemang som jag, insåg jag att det finns människor som vill samma sak som jag. Jag mår så mycket bättre i dag när jag känner mig som en del av en större grupp som vill kämpa för klimatet. Att inte känna sig ensam är väldigt lyftande!
Att tänka hållbart som kyrka kan också innebära att se över sina ekonomiska resurser, och hur banker förvaltar de pengar som församlingen har att röra sig med.
En församling som satte press på sin lokala bank för klimatets skull är Equmeniakyrkan i Kalix.
För ett år sedan kom församlingen över rapporten Fair finance guide, som visade att församlingens bank Nordea placerar sig högst vad gäller att finansiera projekt mot skadlig miljöpåverkan i Amazonas och Cerradon.
– Vi har inte så stora resurser, men vi måste använda bankens tjänster. När vi såg att banken placerar pengar i fossila energier och bidrar till förstöringen av regnskogar kände vi att vi måste reagera, säger Markku Nykänen, 79, som sitter i församlingens styrelse.
Församlingen skrev ett meddelande till banken och förklarade sitt ärende: “Vår kyrka vill ta ett ansvar i allt vi kan påverka för att kommande generationer ska kunna fortsätta leva ett gott liv på den här jorden. Det måste finnas resurser kvar och ett klimat som kan trygga människors fortsatta livsvillkor och naturens mångfald. Vi är djupt bekymrade att våra sparade medel tycks användas mot våra värderingar.”
I meddelandet efterfrågade församlingen en policy eller etisk kod från banken, och hotade med att överväga ett bankbyte om det inte sker bättring. Undertecknade gjorde församlingens kassör Samuel Waller.
– De svarade artigt att de ska ta fram en policy för att se över sina skadliga fonder, och uppskattade vår strävan efter en hållbar framtid. I och med rapporten som vi hänvisade till har de tänkt minska sina fossila investeringar, men de är inte i mål än, säger Markku Nykänen.
[ Hur ska kristna tänka om pengar? ]
När Equmeniakyrkan valde att utlysa klimatnödläge 2021 lovade man bland annat att minska samfundets utsläpp och bearbeta klimathotet teologiskt.
För att få koll på utsläppen har samfundet tagit konsulthjälp inom ett antal valda områden på samfundsnivå och regional nivå.
– Vi har inga exakta siffror ännu, men poängen är att se vad som är stort och litet, säger Henric Götefelt som är projektledare för klimatnödläge och Grön kyrka.
Han menar att det är oklokt att låsa sig vid ett visst mål innan mätningen är klar. I dagsläget är det bara bestämt att samfundet ska minska sina utsläpp innan 2030.
– Det vi märkt hittills, vilket jag tror stämmer för alla samfund, är att vi kunnat se att de flesta utsläppen kommer av flygresor och bilresor. Det är intressant utifrån det faktum att vi är en missionerande rörelse med ett starkt och bra internationellt arbete. Vi behöver samtala om hur vi ska fortsätta ha det i en framtid där vi måste flyga mindre, fortsätter han.
På samfundsnivå håller man också på att ta fram verktyg för att mäta det positiva resultatet av församlingars insatser för att minska sina utsläpp. Som en del av projektet testar några referensförsamlingar just nu verktyget Hållbarhetsanalys. Det är ett frågebatteri med frågor som “Vad säljer vi för fika?”, “Hur tar vi oss till kyrkan?” och “Vad predikar vi?”.
Tror du att klimatnödläget påverkat era medlemmar?
– Ja, men jag tror att det haft stor påverkan. Beslutet fattades med stor majoritet och vi försöker hitta verktyg som svarar mot de behov som församlingar påtalar. Samtidigt måste man förstå varför frågan kan vara känslig. Finns man närmare en verksamhet som behöver ställa om mycket så påverkas man mer, säger Henric Götefelt.
– Dessutom har vi alla olika bakgrund och förutsättningar. Lyfter vi hållbart skogsbruk kan det såklart vara känsligt om man har brukat skogen på ett annat sätt sedan generationer tillbaka. Det behöver man ha förståelse för, men det viktiga är att vi alla börjar i frågan om hur Guds rike kan breda ut sig i en tid av klimatnödläge. Men även om saker kan skava är kyrkan rustad att hantera det. Vi är ju del av samma kyrka, älskar varandra och älskar Jesus – det är en bra grund för att närma sig de svåra frågorna.
---
Fakta: Klimatnödläge i Equmeniakyrkan
- Equmeniakyrkan valde 2021 att utlysa klimatnödläge för att belysa allvaret med klimatförändringarna.
- Med anledning av nödläget har samfundet bland annat gett ut antologin En grönare kyrka på Libris förlag.
- För den som letar inspiration i omställningen finns en databas med lyckade församlingsinitiativ på Equmeniakyrkans hemsida.
---
