Kultur

Dagens stora test av strategispel 2022

Här recenserar vi brädspel för den som vill ha något att bita i och inte har problem med lite fler regler.

Hitta försvunna tempel i ett av årets bästa spel

  • Titel: Lost Ruins of Arnak
  • Betyg: 5 av 5
  • Ålder: från 12 år
  • Antal spelare: 1–4 spelare
  • Speltid: 90 minuter
  • Förlag: Czech Games Edition/Brädspel.se
  • Regelvideo på svenska

Ta på dig Indiana Jones-hatten och ge dig ut på jakt efter försvunna tempel, i detta lysande brädspel för den strategiskt sinnade. Lost Ruins of Arnak är ett av de regelmässigt mest komplicerade spel vi recenserat i Dagen, väl i klass med Terraforming Mars, och jag kommer inte ens göra ett försök att förklara alla regler. Därmed inte sagt att det är jättesvårt att lära sig, utan regelboken är välskriven och lättbegriplig, spelplanen tydlig och reglerna logiska – det tar bara ett tag att ta sig igenom alltihop. Regelvideon som länkas här ovan gör ett bra jobb att förbereda dig för spel.

Det finns många vägar till seger – ska du satsa på att utforska nya platser snabbt, eller skaffa bättre utrustning, eller börja leta efter templet? Interaktionen med övriga spelare är inte jättestor, men tillräcklig för att du inte ska kunna ignorera vad de gör på sin tur, och det är hur som helst snart dags för dig att göra ditt drag igen. Lost Ruins of Arnak är ett av de bästa spel jag spelat på länge, och det är en god gärning av Brädspel.se att översätta det till svenska. Det är till och med roligt att spela solo, om du har svårt att samla vännerna till en spelkväll.

Jakob Ihfongård


Nordisk version av Patchwork lika bra som originalet – men inte lika snyggt

  • Titel: Patchwork Nordic
  • Betyg: 4,5 av 5
  • Ålder: från 8 år
  • Antal spelare: 2 spelare
  • Speltid: 20 minuter
  • Förlag: Lookout Games/Asmodee Nordics
  • Regelvideo på svenska

Sy ihop ett lapptäcke på ditt spelbräde med spelplanens olika tygbitar. Det lönar sig att lappa ihop tygbitarna noggrant då minuspoäng för tomma ytor delas ut vid spelets slut. Med spelets valuta (knappar, såklart!) kan du investera i de olika tygformerna som alla är helt unika. Den med flest knappar vid spelets slut är vinnaren.

Spelets tempo är lugnt och eftertänksamt. Det lönar sig att planera sina drag framåt och se till att just du får de tygbitarna du behöver och inte din motståndare. Den nordiska versionen är inte annorlunda spelmässigt från originalet, endast designen (där originalet dock ser bättre ut).

Nuförtiden hör man sällan någon som lappar ihop sina sängkläder, men Patchwork Nordic tar tillbaka hantverket och gör det faktiskt riktigt bra!

Natanael Gindemo

Tre personer spelar brädspelet Living forrest i ett mörkt vardagsrum.

Väldigt roligt – för den engagerade

  • Titel: Living Forest
  • Betyg: 4 av 5
  • Ålder: från 10 år
  • Antal spelare: 1–4 spelare
  • Speltid: 40 minuter
  • Förlag: Lautapelit/Brädspel.se
  • Regelvideo på svenska

Uppgivenheten var ett faktum efter att svärfar sagt “det här var mycket grejer på en plog” när vi fyra vuxna plockade upp alla speldelar på bordet. 40 minuter ska det ta att spela, men det tar dubbelt så lång tid att läsa instruktionsboken och bygga ihop. Men 10-åringar, som spelet är ifrån, fattar inte sällan mer än vuxna, och 1,5 timma in i spelet sades också “nu tror jag detta kan bli kul”. Nu längtar vi till nästa spelkväll med Living Forest. Spelet är en grower!

Varje omgång har tre faser: väktardjursfasen, handlingsfasen och slutfasen. Den man kan påverka är fas två, exempelvis plantera skog eller köpa väktare eller vatten som skyddar skogen från att brinna upp. Man spelar så många omgångar det behövs tills någon vunnit, vilket man kan göra på fem olika sätt. Någon sa att “spelet ser väldigt new ageigt ut”, “det svider i ögonen att se på det” och “man ska hålla reda på en miljard saker men det händer inte jättemycket”. Men den kritiken handlar mer om brist på engagemang och vi andra konstaterade i slutet att det faktiskt är väldigt roligt. Men kartongen borde ha fack eller påsar för de olika brickorna och korten när man ska packa ihop.

Living Forest vann tyska “Kennerspiel des Jahres” för 2022, spelvärldens mest prestigefyllda utmärkelse.

Anna Mendelsson


Stenåldersversionen av klassikern Carcassonne håller måttet

  • Titel: Carcassonne: Hunters and Gatherers
  • Betyg: 4 av 5
  • Ålder: från 8 år
  • Antal spelare: 2–5 spelare
  • Speltid: 30 minuter
  • Förlag: Hans im Glück/Asmodee Nordics
  • Regelvideo på svenska

Gammalt troget spel i fin design med hållbara delar och fin grafik. Reglerna är lätta att förstå; även om det är en del att sätta sig in i och förklara för yngre första gångerna så kommer man snabbt in i det. Att få räkna vilddjur, fiskar och hitta bautastenar i ett ständigt förändrande landskap håller spänningen på topp. Under spelets gång samlas poäng in via avslutade vattendrag och skogar. När alla landskapsbrickor är utlagda är spelet slut och det är dags att se hur många poäng alla vilddjur och fiskar i ens sammanhängande vattennätverk ger. För lite äldre kan man gå in för att förstöra för varandra genom att sätta ut sabeltandade tigrar eller sno andras poäng med specialbrickor. Ingen gång är den andra lik vilket ger spelet ett eget liv.

Linnea Buckley

Den mest strategiska versionen av Azul hittills

  • Titel: Azul: Queen’s Garden
  • Betyg: 4 av 5
  • Ålder: från 10 år
  • Antal spelare: 2–4 spelare
  • Speltid: 45 minuter
  • Förlag: Next Move Games/Asmodee Nordics
  • Regelvideo på svenska

Azul Queen’s Garden är ytterligare en uppföljare till storsäljaren Azul. Kung Manuel har gett spelarna uppdrag att arrangera en magnifik trädgård till hans fru, drottning Maria av Aragon, genom att placera vackra växter, träd, och prydnader. Spelet är en vidareutveckling av Azul och innehåller nya spelmekanismer, med fler valmöjligheter än i originalet. Fler möjligheter är dock inte alltid bättre och flera spelare fastnade länge i vilka val de skulle göra, vilket gjorde att spelet tog lång tid.

Azul Queen’s Garden passar bra för dem som är lite äldre och gillar strategispel: Åldersgränsen borde vara 12 år, inte 10 som det står på lådan. Spelet är vackert och med hög kvalitet på komponenterna, precis som övriga spel i serien. Det rekommenderas varmt till den som har spelat de andra Azul-spelen och gillar konceptet. Har man inte spelat Azul tidigare skulle jag snarare föreslå att man först spelar det första spelet innan man tar sig an detta.

Mike Forsman


Seger kan snabbt vändas till förlust i Pentaflip

  • Titel: Pentaflip
  • Betyg: 3,5 av 5
  • Ålder: från 8 år
  • Antal spelare: 2 spelare
  • Speltid: 10 minuter
  • Förlag: Peliko

Strategispel för två personer, enligt tillverkaren lämpligt från åtta år. Som namnet antyder handlar det om att få fem brickor (penta) i rad, med möjlighet att vända och vrida (flip) spelplanens paneler på två olika sätt. Reglerna är lätta att förstå och spelet förefaller robust och borde hålla för många spelomgångar.

Vi, två vuxna, tyckte att denna sofistikerade variant av luffarschack inte var så tokig alls. Det tar lite tid att klura ut vilken taktik man ska använda för att inte en given segerrad ska förbytas i motsatsen när motståndaren får spelplanen att ändra utseende. Varje spelomgång tar bara några minuter och variationsmöjligheterna är många. Så för en stunds tidsfördriv fungerar Pentaflip bra.

Elisabeth Sandlund

Gör vackra glasfönster i spansk katedral

  • Titel: Sagrada
  • Betyg: 3,5 av 5
  • Ålder: från 14 år
  • Antal spelare: 1–4 spelare
  • Speltid: 30 minuter
  • Förlag: Floodgate Games/Asmodee Nordics
  • Regelvideo på svenska

I Sagrada jobba du som skicklig hantverkare för att bygga glasfönster i katedralen Sagrada Familia i Barcelona. Det krävs skicklighet och noggrann planering för att du ska få flest poäng och vinna. Varje spelare bygger upp ett rutnät av tärningar (glasbitar) på sitt spelarbräde. Varje bräde har några begränsningar om vilken färg eller värde där en tärning kan placeras. Tärningar av samma värde eller färg får aldrig placeras intill varandra. Konceptet är enkel men det kan blir väldigt klurigt att lyckas.

Jag såg mycket fram emot att testa Sagrada. Det är vackert, med bra kvalitet på komponenterna, och det har till och med soloregler så att man kan spela själv. Även om det var roligt, var det inte ett spel som stack ut eller var minnesvärt jämfört med de andra spel jag testade i år. Att man kan spela solo är en stor fördel och gör att spelet är värt att köpa om man vill har en bra solostrategispel. Annars, eftersom detta är bra också för två eller fler spelare, finns det andra bättre alternativ att utforska.

Mike Forsman


Tre män spelar spelet CrimeScene: Stockholm

Lös brott i rymden och i Stockholm

  • Titel: Crime Scene: Stockholm/ISS Excalibur
  • Betyg: 3 av 5
  • Ålder: från 18 år
  • Antal spelare: från 1 spelare
  • Speltid: 120 minuter
  • Förlag: Tactic

Crime Scene-spelen är bara en i raden av escape room-spel som släppts de senaste fem-sex åren. Mest kända är Exit the game och Unlock, som båda recenserats här på Dagen tidigare. Riktigt upp till deras nivå når inte dessa två installationer av Crime Scene: ISS Excalibur 2048 och Stockholm 2007, men de är ändå en trevlig spelupplevelse på det hela taget. Till skillnad från Unlock går det faktiskt att spela spelen själv (även om det inte rekommenderas – det blir betydligt roligare om man är minst två), och till skillnad från Exit the Game förstörs inga komponenter så när du spelat klart kan du ge upplevelsen vidare till någon annan.

I ISS Excalibur 2049 ska du utreda ett mord på en rymdstation, innan mördaren kastar ut även dig genom luftslussen, och i Stockholm 2007 ska du stoppa ett gäng brutala bankrånare innan de hinner fly från huvudstaden. I båda fallen gör du det genom att lösa gåtor och pussel på olika kort och på den centrala spelplanen. Om du kör fast kan du använda ledtrådskort, men ju fler sådana du tar desto svårare blir det att veta vad du ska göra i det slutgiltiga dilemmat. Detta är dock mer ett tematiskt än ett speltekniskt beslut, och jag kan både sakna och tycka att det är skönt att slippa en stor och komplicerad avslutande gåta att lösa när hjärnan redan är trött efter två timmars kodknäckande. Vad jag däremot verkligen uppskattar är att det här inte finns någon tidspress som bara gör dig stressad när du kör fast på någon gåta.

Som med alla escape room-spel är reglerna ganska vaga, och det tar ett tag att komma in i hur det är tänkt att spela. När man väl gjort det flyter det dock på rätt bra.

Jakob Ihfongård

Speldesign som är fast på 1980-talet

  • Titel: EscapeRun Alcatraz 2034
  • Betyg: 2 av 5
  • Ålder: från 12 år
  • Antal spelare: 2–6 spelare
  • Speltid: 60 minuter
  • Förlag: Tactic

“Getting out … is only the beginning” står det på omslaget till EscapeRun Alcatraz 2034. Jag förstår inte varför, för allt du ska göra i det här spelet är att fly från den kända fängelseön – så fort alla gjort det eller öns säkerhetssystem aktiverats fullt ut är spelet bokstavligen över. Tyvärr tar det för lång tid att nå fram till båda dessa resultat, i denna speldesign som känns som något producerat på 1980-talet.

Alcatraz har gjorts om till ett helautomatiskt fängelse med robotvakter, drönare och laserhajar. En grupp specialister har anlänt för en sista testkörning av systemet, men något går fel och nu är de fast på ön. Varje spelare tar kontroll över ett antal av dessa specialister och ska försöka samla på sig kort som kan hjälpa dem att fly genom att simma, åka båt, helikopter eller hitta den hemliga tunneln. På varje runda drar du också ett vaktkort för att se vad ön hittar på – kanske får du chansen att skicka en drönarattack eller robotvakt på en av dina medspelare, men sannolikheten är större att det du gör inte har någon direkt inverkan på de andra spelarna.

EscapeRun Alcatraz 2034 faller tyvärr samman både tematiskt och speltekniskt. Tematiskt är spelet ologiskt – varför jobbar vi inte allihop tillsammans på att komma bort från ön, i stället för att försöka sabotera för varandra? Och speltekniskt känns inget du gör meningsfullt, och det är mer tur med tärningar och vilka kort du råkar dra som avgör om det går bra eller dåligt. Färgerna på spelbrädet gör det dessutom väldigt lätt att råka fuska, då du måste hålla isär på tunna gula och vita streck för att veta hur långt du kan gå. Det här spelet kommer inte att bli spelat någon mer gång.

Jakob Ihfongård

Fler artiklar för dig