Klimatfrågan kan ena troende över religionsgränser. Det visar en ny skrift från Sveriges interreligiösa råd. På lanseringen försvarade Amanda Lind samfundens viktiga bidrag i civilsamhället. Hon lånade även ett användbart ord av tidigare ärkebiskop Antje Jackelén.
Det var fullsatt i Övre salen i S:ta Eugenia katolska församling i Stockholm när representanter från olika religioner samlades för att diskutera miljön. Könsfördelningen var glädjande jämn, åldrarna härligt spridda. Den brokiga skaran speglade faktum: Klimatfrågan angår alla.
Kaj Engelhart, Katolska kyrkan, modererade samtalet mellan en präst, en hindu, en buddhist, en asatroende, en judinna och en muslim. De har skrivit varsitt bidrag i skriften Vår jord, vår tro som under kvällen lanserades av Sveriges interreligiösa råd.
– Vi lever just nu i en tid av många ord, men vi alla längtar efter handling. I skriften försöker de medverkande presentera sin egen tradition och dess kärlek till och vördnad för planeten jorden, sa Kaj Engelhart.
Amanda Lind, tidigare kulturminister, har skrivit den inledande texten och sa några ord till de församlade:
– Det är symboliskt att vi är här just nu, när klimattoppmötet pågår i Egypten. Det är heller ingen slump att trossamfunden är så representerade nere i Egypten när klimatförhandlingarna pågår.
Civilsamhället och trossamfunden har en avgörande del i att vi ska kunna klara klimatutmaningen.
— Amanda Lind
Amanda Lind berättade om hur hon under sin tid som minister flera gånger träffat Svenska kyrkans tidigare ärkebiskop Antje Jackelén. Biskopen ska flera gånger ha använt begreppet “andlig hållbarhet”, något som Amanda Lind menar utmärker trossamfundens sätt att hantera klimatfrågan.
– Man har ett språk för etik och värderingar som handlar om vad som är, inte bara ekonomiskt eller socialt, utan existentiellt rätt och fel, det är den andliga hållbarheten.
Amanda Lind fortsatte med att påpeka att handling kan leda till förändring.
– Det har betydelse när krafter drar åt samma håll. Man kan inte bara tänka politik och näringsliv, civilsamhället och trossamfunden har en avgörande del i att vi ska kunna klara klimatutmaningen, sa Amanda Lind.
Det är som att klimatfrågan passar perfekt för interreligiöst samarbete. Jorden ses som ett gemensamma ansvar bortom religiösa skillnader. Det behövs ett existentiellt språk för att förstå klimatkrisen, och alla religiösa traditioner har källor att ösa ur.
[ Elisabeth Sandlund: Utan hopp avstannar klimatarbetet ]
Kamala Priya, hindu, talade varmt om vegetarisk kost. Henrik Hallgren, asatroende, menade att världsträdet Yggdrasil är en motbild till den moderna människan, som vi gärna förstår som en själlös maskin. Paula Grossman, judiska församlingen, sa att omsorgen om jorden i de monoteistiska religionerna är en naturlig följd av att de uppkom i jordbrukssamhällen.
Tänk om en dag alla sju miljoner i religiösa samfund skulle gå ut och kräva en klimatomställning.
— Samuel Hall
När panelisterna var klara fick publiken möjlighet att svara på hur interreligiösa samarbeten för klimatet kan se ut i praktiken.
En som då tog till orda är Samuel Hall, 21, medlem i Svenska kyrkan och engagerad i klimatrörelsen Fridays for future. Han lyfte möjligheten att mobilisera och berättade om en österrikisk organisation med namnet Religions for future.
– Där ingår samfund som engagerar sig på gator och torg för klimaträttvisa. Så vitt jag vet så har vi ingen heltäckande motsvarighet i Sverige. I Sverige finns sju miljoner människor som är medlemmar i något religiöst samfund – tänk om en dag alla sju miljoner skulle gå ut och kräva en klimatomställning. Det är en handling som hade kunnat tas vidare från det här rummet till gator och torg där omställningen faktiskt kommer att ske.
[ Präststuderande Samuel Hall: Klimataktivism är en del av min kallelse ]
---
Fakta: Sveriges interreligiösa råd
- Arbetar för att främja och skapa förutsättningar för interreligiöst samarbete i Sverige samt lyfta fram religionens roll för att skapa fred och samförstånd.
- Rådet är aktuellt med skriften Vår jord, vår tro. Finns tryckt i begränsad upplaga, men är fri att ladda ner på internet. Där medverkar 17 representanter från 13 samfund med texter om klimat och hållbarhet. Johannes Widlund har skrivit frikyrkornas bidrag.
- På lanseringen den 15 november talade Amanda Lind, Anders Arborelius och Sofia Camnerin.
---
