Det bubblar av idéer hos medlemmarna i Frikyrkan i Insjön. Så pass att inte ens en brand som ödelade den nyrenoverade kyrkan kunde släcka engagemanget.
– Alla församlingar har sitt dna och jag skulle säga att vårt är att nå ut till ungdomar, säger Mita Näs, föreståndare.
INSJÖN. Tre månader efter invigningen av den nyrenoverade Frikyrkan i Insjön 1997 hände något tragiskt. Ett blixtnedslag orsakade en sådan kraftfull brand att kyrkan totalförstördes och jämnades med marken. Alla frivilliga arbetstimmar och de hundratusentals kronor som lagts på upprustningen av kyrkan gick bokstavligen upp i rök på bara några timmar.
Men ingen kan undgå att se den företagsamhet som brinner starkare än brandgula ilskna lågor. Ur askan reste sig den nya Frikyrkan och två år efter den omskakande händelsen stod en ny byggnad färdig på samma mark. Den faluröda kyrkan har en given plats i det lilla samhället Insjön i Dalarna och har blivit en knutpunkt inte minst för traktens motorburna ungdomar.
– Jag tror inte tonårsarbetet vilar någon gång under året. Vi har aktiviteter varje vecka och återkommande speciella evenemang då och då, men också nya idéer. I somras hade vi sommarhäng med drive in-bio, epa-träffar och läger, säger Mita Näs, pastor och föreståndare, efter en rundvisning i lokalerna.
– Alla församlingar har sitt dna och jag skulle säga att vårt är att nå ut till ungdomar. Vi har ett läger, Busmor, det ligger på en plats som heter så – som fyller 60 år nästa år. Under alla dessa år har jättemånga Insjönbor, även utanför kyrkan, varit på det. Jag tror vi är etablerade och har ett gott rykte här i samhället.
Mita Näs är församlingens enda anställda och behovet av frivillig arbetskraft är det viktigaste för att få verksamheterna att rulla.
– Vi är en församling på ungefär 130 medlemmar och alla hjälper till med sitt. Men det finns några riktiga eldsjälar i församlingen som drar i det mesta av tonårsarbetet.
En av dessa är Pia Park som lämpligt nog svänger in på den genomtänkt stora parkeringen – många a-traktorer ska kunna få plats där. Hon har med sig en påse med smått och gott som de delade ut på den senaste epa-träffen.
– Detta är ekumenik i en goodiebag, säger hon och häller ut ett knäckebrödspaket, en godispåse med sega bilar, några infolappar från andra kyrkor och såklart en Wunder-Baum med Jesustryck och texten “It smells like heaven in here”.
– Träffen var ett samarbete med några andra kyrkor här och med sponsring från mataffärer som tycker det vi gör för ungdomarna är bra.
---
Fakta: Frikyrkan i Insjön
- Tillhör samfunden Equmeniakyrkan och Evangeliska frikyrkan. Bildades 1982 när den lokala missions- och baptistförsamlingen gick samman.
- Består av drygt 130 medlemmar.
- Har stort ungdomsarbete framför allt för traktens motorburna ungdomar. Många även utanför församlingen kommer på olika fordonsträffar som de anordnar.
---
Ett annat tillfälle där Frikyrkan ordnat ett större evenemang för ungdomarna i samhället var senaste valborg. Kommunen hade inte ett traditionellt firande med brasa, tal och kör, utan erbjöd Frikyrkan att hålla i en stor del av kvällen. Det blev EPA-träff med coverband.
– Det är ett kvitto på att vi har kommunens förtroende för det vi gör, säger Mita Näs.
Efter en stund droppar Tilda Rolands med sonen Charlie, och Alice Gundhe in. De utgör, tillsammans med sina män Jonatan Rolands och Rickard Gundhe, större delen av motorn i ungdomsarbetet. Mita passar på att berömma dem.
– Det skulle aldrig gå utan er. Alla idéer ni har och att ni till exempel orkar göra om inne i kyrksalen inför någon lek som tar timmar att förbereda och sedan återställa allt efteråt - det är otroligt! Och sommarhänget, lägren och hajkarna som ni ordnar tillsammans med andra frivilliga. Någon håller alltid i stafettpinnen och just nu är ni kärnan, säger hon och lägger till:
– Och man ser frukten av allt arbete. På fredagarna är det uppåt 60 ungdomar här, med flertalet utifrån.
Pia Park berättar om hur de fick en sorts nytändning gentemot sina ungdomar när landet drabbades av pandemi. Ett tillfälle då vi mer eller mindre skulle isoleras för att hindra smittspridning, men som ledde till att många mådde dåligt på ett annat sätt.
– Vi har alltid haft mycket arbete riktat mot ungdomar, men det blev som en ny våg under pandemin. När Tilda Rolands, som jobbar som fältassistent, berättade hur ungdomarna i kommunen mådde, stack det till i hjärtat på oss. Vi kände att vi var tvungna att göra något.
Den röda tråden har varit att alla åldersgrupper ska ha en plats att kunna växa i tron på.
— Tilda Rolands
Fördelen med att bo på en ort där ungdomar kör olika långsamtgående fordon är att det öppnar upp för att lättare ses utomhus. Då kom de på drive in-bion med effektfull belysning från Pia Parks eventfirma, fordonsträffarna, sportlovshäng utomhus och så vidare. Flera inomhusaktiviteter fick ligga på hyllan dessa år, men har nu dragit i gång igen. Real, en ungdomskonferens i kyrkan där det kommer hundra ungdomar, och Youth i Uppsala, dit de åker buss tillsammans, är två av alla de extra evenemang de nu kan göra igen.
Utöver det rullande schemat med verksamheter såsom scouter, söndagsskola, tonår, 13+ och 16+ på söndagskvällar med fördjupning i kristen tro, Alpha och bibelkurser.
– Den röda tråden har varit att alla åldersgrupper ska ha en plats att kunna växa i tron på, säger Tilda Rolands.
En baksida med att fokusera på ungdomar är att de inte sällan tenderar flytta från sin hemstad för att studera eller jobba. Men det är inget de lyfter som ett problem.
– Många av våra unga har gått vidare till bibelskolor runt om i landet efter studenten, och flera har fått tjänster i kyrkor. När vi förlorar ledare här är det för att de blir ungdomsledare i andra kyrkor, säger Mita Näs.
Lågan brinner alltid i församlingen, men något svagare just nu på grund av ork, för Tilda Rolands lägger till att de önskar att fler i medelåldern skulle hjälpa till.
– Utmaningen ligger i att orka med allt man vill. Vi har många idéer och vill genomföra mer. Vi tränar ungdomarna i ledarskap redan i tidig ålder, vilket gör att vi har många rätt unga ledare. Men ibland är det bra med någon äldre som kanske har barn i den åldern. Just nu har vi faktiskt också en vakans för en ungdomspastor ute.
Och det kan nog behövas mer brinnande kraft för att hålla ungdomsarbetet varmt. Men också allt annat som händer under året. De har jul- och nyårsfester för alla åldrar, Luciakafé där evangeliet presenteras, kurser om att känna oro och så vidare. Men den kanske största punkten under året är påskmusikalen.
Musikalen beskrivs som ett till en början litet projekt där en ungdomsgrupp dramatiserade händelserna under påsken, men som vuxit sig så stort att det kommer 1 500 besökare varje säsong under de sex uppsättningarna.
Församlingens driv matchar samhällsandan. Flera av församlingsmedlemmarna är egenföretagare vilket man haft stor nytta av i allt arbete.
– Vi råkade ha två dramapedagoger i församlingen som stått för manus och regi i påskmusikalen. Så har det varit flera gånger när vi behövt något. Det är som att Gud tänker “Nu måste jag plocka dit två som kan drama” eller vad det kan vara, säger Pia Park.
Som ett medskick till andra församlingar som verkar på små orter poängterar de att se vilka unika gåvor och möjligheter som finns just där.
– Jag tror inte man ska försöka efterlikna vad en kyrka gör, utan se till det man själv har. Om alla ger av det de har in i församlingen, så ger Gud sin välsignelse till det, säger Alice Gundhe.
[ ”Jag blev så arg när min fru blev kristen - nu vill jag att alla ska höra om Jesus” ]
---
Fakta: Årets församling
- En jury sammansatt från en bredd av kristenheten med stor vana och insyn i församlingsarbete har valt ut tre kandidater som alla presenteras i Dagen. Juryn utser därefter en vinnare som presenteras på DagenGalan 19 november 2022.
- Bibeln beskriver församlingen som Kristi kropp, och Årets församling ska återspegla det på ett lokalt plan. På ett hållbart och sunt sätt ska årets församling förvalta alla aspekter av det kristna uppdraget i sin närmiljö, och vara ett självklart andligt hem för sina medlemmar.
- Årets församling ska under det senast året efter sina förutsättningar och i olika aspekter på ett tydligt och konkret sätt i sin lokala miljö ha varit ett uttryck för Jesu kärlek och uppdraget att nå världen.
---
