Västmanlands Teaters " Asea - Här kommer framtiden!” sätter fokus på mänsklig skaparkraft. Samtidigt är det ett existentiellt drama. Livsöden på verkstadsgolv och i direktörsrum skildras.
Trots den hejiga titeln är föreställningen ingen hyllning bolaget kunde ha sponsrat. Utan en balanserad, och ibland kritisk, skildring av verksamheten och de styrande som bestämt inriktningen. Det börjar med uppfinnaren Jonas Wenströms kamp för att - med hjälp av brodern - övertyga omvärlden om den banbrytande betydelse hans idé kan få. Därefter åskådliggörs hur Asea växer fram steg för steg.
Västerås var innan Asea en föga omtalad stad - främst känd för gurkor sägs det skämtsamt i föreställningen. Allt förändrades när bolaget etablerade sig där och tusentals nya arbetstillfällen skapades. Inte bara åt västmanlänningar , utan hit sökte sig människor från hela Sverige. Efter andra världskriget kom även arbetskraft från flera andra länder - främst Italien.
Livsödena ger djup och must åt föreställningen och de är ofta fint utmejslade. Uppfinnaren Jonas Wenström, som kämpar med ett fysiskt handikapp, görs inkännande av Mårten Svedberg. Brodern Göran - en sann entreprenör som blir en av bolagets direktörer - spelas trovärdigt av Mattias Redbo. Måns Clausen gestaltar härligt livfullt två sympatiska arbetare - en av svenskt och en av italienskt ursprung. Hanna Canvert gör engagerade tolkningar både av en kvinna ur borgarklassen och en arbeterska.
Ett längre inslag utgör den mot bolaget mycket lojala familjen Rehlin. Att pappan, sonen och dottern alla börjar inom Asea är en illustration av att det var vanligt att hela släktled arbetade där.
Av direktörerna är det Sigfrid Edström , skickligt gestaltad av Jan Mybrand, som får störst utrymme . Så räddade han också Asea från konkurs och uppmanade arbetare att gå med i facket. Men att han i början imponerades av nazismen i Tyskland och inte tålde socialister lyfts också fram.
Regissören Niklas Hjulström brukar alltid ha musik och gärna en kör i sina föreställningar. Här medverkar Västerås kammarkör. Förutom att medlemmarna sjunger vackert och kraftfullt förstärker de ensemblen genom att agera arbetare. På så vis skapas ett stort kollektiv på scenen.
Första akten är lite för mycket av lärarledd undervisning, men efter paus får föreställningen betydligt mer spänst och laddning. Dessutom finns inslag av varmhjärtad humor som lättar upp.
[ https://www.dagen.se/kultur/2022/03/26/nattharbarget-pa-dramaten-ar-en-bon-om-medkansla/ ]
Historien om Asea bygger likt Västmanlands teaters tidigare storsatsning succén " Den stora branden” på principen gräv där du står. Dokumentärt material varvas med anställdas egna berättelser. Många har engagerat sig i projektet och bidragit med minnen från sitt arbete där och den fina gemenskapen på och utanför jobbet.
Ett problem är att det är så mycket som upphovsmakarna vill berätta om: Asea som arbetsplats med socialt patos, entreprenörskap, direktörerna som styrt verksamheten ( och de är många!), facklig kamp, första och andra världskrigets påverkan, kvinnors intåg i arbetslivet, satsningen på att konstruera en svensk atombomb etc.
Det är sällan jag önskar att en teaterföreställnig hade varit längre. Men för att hantera allt detta stoff och få publiken att sugas in i berättelsen räcker inte tre timmars speltid.
Föreställningen blir nu mestadels en kavalkad av händelser som snabbt passerar förbi. Är du inte som åskådare bekant med Aseas verksamhet är det nog knepigt att hänga med i turerna ibland. Varför protesterar folk mot Cahora Bassa? Fanns det en gång ett hakkors i bolagets emblem? Vad handlade investeringen i Ryssland om?
Denna episka berättelse - vars röda tråd är kreativitet och teknisk utveckling - är faktiskt också ett exempel på nytänkande. Mig veterligt har inte detta ämnesområde tidigare skildrats på teaterscenen. Niklas Hjulström och övriga i det konstnärliga teamet är värda respekt för denna djärva och ambitiösa satsning. Att skapa denna pjäsmosaik har krävt lång förberedelsetid och omfattande research och en förmåga att väcka intresse för idén bland aseater - som de anställda lokalt kallades.
Det är viktigt att minnas och lära av historien och Asea - finns ju inte lägre. Det upphörde 1987 vid fusionen med schweiziska Brown Boveri och ABB skapades. Föreställningen är inte bara en angelägenhet för människor som arbetat eller på andra sätt varit knutna till bolaget. Slutscenen visar teknisk utveckling - på gott och ont. Den mänskliga uppfinnaren är ersatt av en robot.
----
Fakta: Asea - Här kommer framtiden!
Föreställning : Asea - Här kommer framtiden! av Jerker Beckman
Scen: Västmanlands Teater
Regi: Niklas Hjulström
I rollerna: Jan Mybrand, Mårten Svedberg, Måns Clausen, Anna Lyons, Mattias Redbo, Hannah Canvert m fl. Dessutom medverkar Västerås kammarkör
Scenografi: Mats Sahlström
Ljusdesign: Patrik Bogårdh
----
