Ett besök i det övergivna kapellet i Avaträsk fick oanade konsekvenser för Sam Vesterberg och hans käresta Kari Hahne Lundström. Sam skulle bara visa Kari huset han föddes i, men besöket väckte en plötslig längtan att leta upp och dokumentera övergivna kapell runt om i landet. På lördag 4 december slår portarna upp för utställningen “Övergivna kapell” på Frölunda kulturhus.
Sam Vesterberg är pingstpastorssonen som blev musiker och hamnade i proggsvängen på 1970-talet då han blev sångare i bandet Nynningen. Kari Hahne Lundström är läkaren och konstnären vars liv också präglats av hennes ursprung med såväl samiska som romska rötter.
Båda är födda på 1950-talet och för snart fyra år sedan korsades deras vägar och en ömsesidig kärlek uppstod. De var nyförälskade när Sam fick för sig att han ville visa Kari kapellet där han en gång föddes. Väl på plats kunde de konstatera att taket hade rasat in. Sam har många barndomsminnen från åren i Avaträsk, men åsynen av den förfallna byggnaden gjorde starkt intryck även på Kari.
– Jag blev oerhört fascinerad av huset, av platsen och alla känslorna som for igenom mig. Vad var det som gjorde att de byggde det där stora kapellet mitt i ingenstans? Jag har aldrig fördjupat eller brytt mig om frikyrkan över huvud taget tidigare, men detta har blivit ett ämne och en resa som är oerhört spännande, förklarar Kari.
Även Sam minns besöket i Avaträsk som i går. Han och Kari var nyförälskade och resterna av kapellet symboliserade en viktig del av hans ursprung. I sin roll som konstnär hade Kari tidigare gjort en stor utställning om urfolk och nu föddes en gemensam idé.
– Vi fick för oss att vi skulle åka omkring och fotografera kapell som är i dåligt skick. Så det har vi gjort i tre år, berättar Sam.
Det finns ju oändligt många fler kapell än Folkets hus. Det är oerhört svårt att förstå hur stort det var.
— Sam Vesterberg
Under tre år har Sam och Kari kuskat runt i några väl valda landsdelar där de nosat upp övergivna kapell som de omsorgsfullt dokumenterat. 50 kapell har de avverkat och nu ska utställningsbesökarna få sig frikyrklig kulturhistoria från Västergötland, Värmland, Småland och Västerbotten till livs. I Värmland fick de understöd i sitt sökande av två killar som inventerat hela landskapet och dokumenterat vartenda litet missionshus.
– De visste precis i vilket skick de var, säger Sam som fascinerats över omfattningen.
– Det finns ju oändligt många fler kapell än Folkets hus. Det är oerhört svårt att förstå hur stort det var. Missionsrörelsen omfattade en fjärdedel av Sveriges befolkning på 1920-talet.
Längs vägen har Sam och Kari förutom alla mer eller mindre förfallna byggnader snubblat över ett otal berättelser som även innefattar diverse original från frikyrkans barndom. En av dessa var en farbror som hette Kebbe som bodde i Mark i Västerbotten.
[ Sam Vesterberg är predikantsonen som blev proggsångare ]
– Under sin levnad byggde Kebbe fem kapell i Vilhelmina kommun. Lapp-Lisa är född där och hon var Kebbes stora kärlek, men han fick henne aldrig. Han levde som en kristen eremit och offrade allt för pingströrelsen. Hans lilla kapell i Mark står kvar precis som det var när han lämnade det i början av 1960-talet då han blev sjuk.
På utställningen har Sam och Kari försökt att återskapa det lilla kapellet i Mark, så även det rum som Sams pappa, pingstpredikanten, huserade i kapellet i Avaträsk.
– I Helgeboda hittade vi ett kapell där den norske predikanten TB Barrat höll det första pingstmötet i Sverige. När vi kom dit hängde det en dopdräkt på väggen, minns Sam.
– Missionshusen låg väldigt konstigt. Eftersom folk färdades till fots kunde de bygga kapellen mitt inne i skogen för att det skulle vara närmast för så många som möjligt.
Kapellens estetik kommer att vara framträdande på utställningen och Sam avslöjar att vernissagen kommer att inledas med att psalmen Din klara sol går åter opp framförs till ackompanjemang av tre tramporglar. Men fotografierna på de övergivna kapellen och återskapade inredningsdetaljer därifrån är bara den ena sidan av utställningen. Lika iögonfallande är de religiöst präglade konstverk som Kari skapat genom åren. Färgstarka bilder av Jesus och Maria som skapats med en mängd olika konstnärstekniker.
[ Dopgravarna stängdes när folket flyttade ]
Kari har länge fascinerats av kitschiga bilder och statyer med bibliska motiv, ja även andra religiösa figurer som Ganesha och Krishna från hinduismen såväl som sirliga korantexter i guldskrift som pryder många muslimska hem i Mellanöstern. De kristna bilderna drabbade Kari första gången hon var på Sicilien då hon fick besöka ett hem.
– Där mötte jag Jesus innanför dörren som en staty med hjärtat utanför kroppen. Det stod orden “Il core Jesu” – Jesu hjärta. Jag mötte även Mariabilder i kyrkor och olika sammanhang som också hade hjärtat på utsidan av kroppen.
– För 20 år sedan fick jag en sådan lust att göra bilder utifrån alla de där vackra bilderna jag sett av Maria, Jesus och änglar. Då började jag göra det och en av dem ska vara med på utställningen, berättar Kari.
Varför framhävs man inte i bildspråket om man inte är perfekt? Varför måste man helas om man har en funktionsvariation?
— Kari Hahne Lundström
Som konstnär har hon funderat på varför Jesus avbildas som han gör. Kari berättar hur kyrkor från hela världen skickat in bilder på Jesus och Maria till Maria bebådelsekyrka i Israel och att det var slående hur bilderna präglats av den kultur de kom ifrån.
– Jesus är naturligtvis blond och blåögd där människor är det, för att symbolvärdet av honom inte ska förloras, resonerar hon.
[ Frikyrkohistoria och ärligt brev från en medvandrare ]
Just därför har hon prövat att ta ut svängarna i sina egna avbildningar.
– Jag gjorde bilder med “jesusar och marior” från olika delar världen. En del har bytt kön. Änglar har fått gomspalt. Vad händer då med deras värde? Det är spännande att se. Får Jesus vara funktionsvarierad? Skymfar jag honom då eller ger jag honom ett högre värde?
– Varför framhävs man inte i bildspråket om man inte är perfekt? Varför måste man helas om man har en funktionsvariation, undrar Kari som själv är mamma till två funktionsvarierade flickor.
Sam kan inte riktigt svara på varför han och Kari gjort utställningen, men han tror att det är ett slags avslut på bearbetningen av relationen med sin far.
– Vi är inte ute efter att frälsa någon, men det är ett roligt ämne och det bör diskuteras.
Han ser det som helt logiskt att gårdagens läsarrörelse blivit dagens akademiker och företagare.
– Det ingår i kristendomen att människan ska “tro sig om” att hon är Guds avbild, att hon är skapande. Jämfört med hinduismen där man är född till ett öde eller buddismen där ett liv bara är ett liv så föredrar jag kristendomen alla dagar i veckan, säger Sam Vesterberg.
---
Fakta: Övergivna kapell
- En utställning av Sam Vesterberg och Kari Hahne Lundström.
- Visas på Frölunda kulturhus från den 4 december 2021 till 6 februari 2022.
- Sam: Mina föräldrar, båda övertygade pingstvänner, dog när jag var fjorton år. I hela mitt vuxna liv har jag funderat över min bakgrund, vilka var mina föräldrar och vad drevs de av? Kapellen har blivit en viktig resa för att förstå vem jag är och var jag kommer ifrån.
- Kari: I hela mitt liv har jag funderat över vem jag är, hur jag blev den jag är och vem jag vill bli. Med det här projektet om kapellen söker jag mig tillbaka till känslor som att vara inkluderad eller exkluderad. Att ha ett sammanhang eller att inte ha det.
---
