Kultur

Magnus Malm: Vad ligger bakom konspirationsteorierna?

När vi i dagens samhälle tycks vilja avskaffa både Gud och ondskan, vad blir då kvar? Jo, konsumtion, missbruk och irrläror, skriver författaren Magnus Malm i en kulturessä

Människan har i alla tider haft behov av något att luta sig mot. Vad händer då när vi avskaffar inte bara Gud utan även djävulen? Det blir en grogrund för konspirationsteorier och vi får allt svårare att veta vad vi ska säga ja, och nej, till.

“När människor slutar tro på Gud tror de inte på ingenting. De tror på vad som helst.”

Den engelske författaren GK Chesterton kläckte många träffsäkra one-liners. Det här är en av de mera minnesvärda. Nyandligheten i alla dess former erbjuder en rikhaltig provkarta på allt man kan försöka ersätta Gud med. “Människan skyr tomrummet” som Hjalmar Söderberg uttryckte det. Det handlar både om vårt behov av bekräftelse från andra människor och vårt trevande efter en osynlig hjälpare. Vad som helst – bara jag inte överlämnas åt min egen ensamhet. Vi måste ha något utanför oss själva att luta oss mot i livets stormar.

Tänk om det inte bara gäller vårt behov av tröst, utan också vårt behov av fiender? Tänk om övergivenheten inte bara driver oss att tro på något som kan hålla oss uppe i stormen, utan också söka förklaringar till att det stormar? Tänk om sekulariseringen inte bara har berövat oss Gud utan också djävulen?

Att spiritistiska seanser, kristaller, tarotkort och astrologi fyller tomrummet efter Gud för många är välkänt, och mycket kan sägas om det. Om vårt behov av tröst och ledning tar sig alltmer fantasifulla uttryck, då kanske det inte är så konstigt om även vårt behov av förklaringar till världens problem letar sig liknande vägar.

Bibeln tecknar ett porträtt av Gud, som tydligast framträder i Jesus från Nasaret. Men den ger också en antydan om att Gud inte är ensam om inflytandet i den här världen, att det finns onda makter som har ockuperat Guds goda skapelse och leder människan vilse. Ignatius av Loyola kallar detta för “människonaturens fiende”. Vad händer när vi inte längre har det perspektivet?

De senaste åren har vi sett en formlig explosion i västvärlden av olika konspirationsteorier. Inför presidentvalet 2020 skrev tidskriften Time om “The QAnon conspiracy theory”:

“ … en pro-trumpisk viral synvilla som började 2017 och som har spridits de senaste månaderna genom att migrera från internets yttersta högerkanter till att infektera vanliga röstare i förstäderna. Dess följare tror att president Trump är en hjälte som skyddar världen från en “deep state” i form av en hemlig sammanslutning av satanistiska pedofiler, demokratiska politiker och Hollywoodkändisar som driver ett globalt nätverk för sex-trafficking och suger upp barnblod för att skapa livsuppehållande kemikalier.” (21/11 -20)

Vad som sedan hände var att QAnon-anhängare var bland dem som stormade Kapitolium den 6 januari 2021. Här i Sverige sprider sig konspirationsteorierna inte minst i just nyandliga miljöer, som Dagens nyheter under våren rapporterade om i flera artiklar. Att den golfspelande affärsmannen Trump skulle segla upp som en hjälte bland yogalärare och motkulturella kristallskådare var kanske inte helt väntat, men yogaläraren Karin Björkegren Jones som själv är kritisk till konspirationsteorierna, ser en logisk koppling: Att ifrågasätta vedertagna sanningar och söka efter andra lösningar är en bas i alternativrörelsen. Det är till exempel ofta en negativ erfarenhet av skolmedicinens begränsningar som får många att söka sig till alternativa behandlingsmetoder.

Problemet är bara att man genom att ha vänt Gud och Bibeln ryggen saknar en sammanhållen världsbild för att integrera förnuft och tro. Och seglar man utan både karta och kompass kan man som Chesterton säger hamna var som helst. Hella Nathorst-Böös, som kallar sig häxa och har ett särskilt intresse för läkeväxter, menar att förvirringen har ett samband med den andliga tomhet många upplever i “världens mest sekulariserade land”:

– Om vi tar bort Gud, och inte heller har kvar den animism och magi som människor levde av innan vi kristnades, vad har vi då kvar? Jo, konsumtion, missbruk och irrläror som QAnon och liknande rörelser, säger hon och är liksom Karin Björkegren Jones kritisk till vad som nu håller på att splittra inte bara samhället utan även alternativrörelsen (DN 17/5). Inge-MO Haraldh som jobbar som ledarskapscoach och kostrådgivare säger i en annan av DN:s artiklar vad många känner igen sig i även i kristna sammanhang:

– Det är så många som gått totalt bananas i konspirationsteorierna. I flera fall har de hamnat i rasistiska tankegångar. Min erfarenhet är att fakta inte biter när de hamnat så här långt från verkligheten. (DN 24/5)

Teologen Per Beskow skrev för många år sedan en artikel i tidskriften Signum, där han beskrev hur liberalteologin i Tyskland under 1800-talet hade avskaffat djävulen (och en hel del annat i evangelierna). När Hitler började samla sina brunskjortor i Münchens ölkällare fanns det väldigt lite motstånd från kyrkorna. Eftersom man hade avskaffat ondskan kunde man inte identifiera den … förrän det var för sent.

Tänk om Bibelns tal om “makterna” inte är en förlegad världsbild innan vi hade hittat vetenskapliga förklaringar på allting, utan just den sansade och balanserade beredskap på ondskans inflytande som gör att vi kan hålla samman tro och förnuft, sanning och kritiskt tänkande, öppenhet för det andliga och tillit till vetenskapen. Som Bibelkommissionen skrev i kommentarerna till Bibel 2000: “någon klar skillnad mellan andliga väsen och materiella krafter upprätthölls nämligen inte”.

Det är alltså enligt Bibeln inte Soros, Rothschild eller andra symbolnamn för en judisk komplott som ligger bakom våra problem. Inte heller muslimska immigranter, demokratiska politiker, vänstervridna kulturarbetare eller public service. Som Paulus säger “Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörka värld, mot ondskans andekrafter …”

I en överandlig miljö kan detta leda till blindhet för politiska, ekonomiska och psykologiska påverkansfaktorer. Med en biblisk helhetssyn är det snarare ett skydd mot att demonisera människor och grupper, och rikta motståndet så att tilliten mellan oss inte skadas.

I romanen Perelandra skildrar CS Lewis kampen mellan människan Ransom och omänniskan Weston, i en duell mellan gott och ont på planeten Perelandra. I sin förtvivlade kamp mot ondskans inkarnation gör Ransom en oväntad upptäckt när han …

“ … fylldes av en känsla som kanske ingen god människa i vår värld kan erfara – en ström av fullkomligt oförfalskat och berättigat hat. Hatets kraft – som han aldrig förr hade känt utan en viss skuldkänsla, utan att vara diffust medveten om att han inte helt kunde skilja syndaren från synden – steg upp i hans armar och ben tills han kände att de var som pelare av brinnande blod.

Det som stod framför honom såg inte längre ut som en varelse med en fördärvad vilja. Det var fördärvet självt, som viljan hade hängts på bara som ett verktyg. För tidsåldrar sedan hade det varit en Person, men personlighetens spillror överlevde nu i den endast som vapen i händerna på ett rasande vidunder som valt att ställas utanför.

Det är kanske svårt att förstå varför detta inte fyllde honom med skräck utan med ett slags glädje. Glädjen kom sig av att han till sist fått reda på vad hatet var till för.”

Som avgudadyrkan är en gudskärlek på avvägar, så är konspirationsteorierna ett hat som slår blint i fel riktning. Människan finner sin sanna identitet först när hon vet vad hon ska säga ja till – och vad hon ska säga nej till.

Fler artiklar för dig