Uppvuxen i en familj där tro och religion var något självklart och okomplicerat, uppmuntrades Prima Singh att utforska vad hon själv tror på. Redan som sjuåring började hon gå in i kyrkan, trots att föräldrarna valt en annan väg.
Julen är här och Kristi födelse firas. Det är också Prima Singhs huvudskäl till att fira jul, men i den egna familjen ser det olika ut. Primas föräldrar är ursprungligen från Indien där de också träffades. Mamman är troende hindu medan pappan tillhör sikhismen. Men ett traditionsenligt julfirande har de haft ända sedan de flyttade till Sverige.
– Alla i familjen firar jul, det har vi som tradition. Men det är bara jag som går iväg till kyrkan, säger Prima Singh, som tillhör Equmeniakyrkan och brukar fira gudstjänst i Österledskyrkan i Uppsala.
– Men i år får jag nog se en digital sändning av julgudstjänsten i stället.
[ Så släppte Sigge Eklund ilskan mot religion ]
25-åriga Prima är uppvuxen i Sundbyberg och bodde där med familjen i en lägenhet som ligger precis mitt emot en svenskkyrklig kyrka. Det blev avgörande för den riktning som hennes liv kommit att få.
– Vi har alltid haft ett tillåtande klimat i familjen och jag är nog den av mina syskon som funderat mest över detta med tro och religion. När jag varit på besök i Indien har jag besökt både Gurdwara, som är sikhernas heliga tempel och även ett hinduiskt tempel – det känns bra att ha fått lära mig så mycket om dessa religioner under uppväxten, konstaterar Prima.
Men det var till den kristna kyrkan hon drogs. Prima kan inte riktigt förklara vad det var, men redan som sjuåring började hon ha för vana att kila över gården, smita in i kyrkan och sitta där en stund. Primas mamma hade ingenting emot det, hon tyckte snarare att det kändes tryggt att Prima var i kyrkan. Hon lät sin dotter gå dit på egen hand, driven av vad som tycktes vara en nyfikenhet och en stark längtan.
– Det är mamma som jag står närmast i familjen och hon har alltid varit öppen och tillåtande. Hon hindrade mig inte från att utforska min egen tro och min längtan till den kristna tron. Hon har uppmuntrat mig att framför allt tro på godheten, och den fann jag i kyrkan.
[ Eleonore Gustafsson: "Rapporten om ungas tro är oroande" ]
Kyrkobesöken fortsatte således. Personalen som arbetade i Svenska kyrkan i Sundbyberg såg ofta lilla Prima sitta i en av bänkarna. När hon blev något år äldre deltog hon också ibland i någon gudstjänst. Men det dröjde innan hon samlade tillräckligt med mod för att ge sig till känna och börja ställa de frågor som hon bar på.
– Även om jag drogs till kyrkan dröjde det innan jag vågade ta steget att låta döpa mig. Jag intresserade mig för Jesus och ville veta mer.
Prima berättar att hon googlade mycket på saker som hängde ihop med den kristna tro, för att på så sätt få lära sig mer. Hon läste också på om Jesus. Den längtan hon känt och som fått henne att gå från lägenheten och in i kyrkans lokaler, blev starkare ju mer åren gick. Hon kände tydligt att detta var “en god plats” som fick henne att känna sig trygg.
[ Diakon med downs syndrom vigdes i syrisk-ortodoxa kyrkan ]
År 2015 valde ändå Prima att ta steget fullt ut och gick en förberedande kurs innan hon döptes in i den kristna kyrkan. Hon har sedan dess varit volontär i Svenska kyrkan i Paris, för att hjälpa utsatta som söker sig till kyrkan, och engagerat sig i Österledskyrkan i Uppsala. I dag läser hon en fritidsledarutbildning på Sigtuna folkhögskola, för att så småningom uppfylla sin dröm om att bli diakon i Equmeniakyrkan.
– Jag upptäckte utbildningen med kyrklig inriktning och bara visste att jag ville gå den. Intresset för min tro har bara vuxit och jag vill fortfarande lära mig mer. Det om att förlåta, att be för sina fiender, det finns så mycket bra som ändå ligger nära vardagen, säger Prima.
Vad säger din mamma om att du döpts in i kyrkan och lever som kristen?
– Jag har alltid kunnat prata med mamma om allt och hon har varit väldigt öppensinnad. Vi har pratat om jungfru Maria och påsken till exempel och jag har till och med tagit med henne till kyrkan en gång.
Nyligen färdigställde Prima Singh även en uppsats, som uppmärksammades av Kyrkans tidning. Den handlar om hur själavård av unga går till, att det är något som kan ske under mer lösa former, ofta utan att varken en präst eller diakon finns med.
– Det var väldigt intressant att få skriva om, för då fick jag intervjua spännande personer och lära mig mer om hur det går till.
Men det är inte främst ungdomar som hon ser fram emot att jobba med den dag hon förhoppningsvis blir diakonvigd.
– Jag brinner för att få hjälpa äldre människor. Att få möta dem, prata om livet, dricka kaffe och lyfta dem – det ligger nära mitt hjärta, säger Prima Singh.
– Och även om jag inte kan gå till kyrkan just denna jul så kommer jag definitivt att läsa Julevangeliet.
---
Fakta: Prima Singh
- 25 år, bor i Sundbyberg.
- Läser fritidsledarutbildningen med kyrklig inriktning på Sigtuna folkhögskola.
- Upptäckte den kristna tron i sjuårsåldern, trots en hinduisk mamma och en pappa tillhörande sikhismen.
- Skrivit uppsats om själavård och ungdomar.
---
