När Svenska akademiens ständige sekreterare annonserar årets Nobelpristagare i litteratur var det tidigare alltid någon som ropade: “Äntligen”. En av dem som blev glad i år var författaren och Dagenkrönikören Maria Küchen.
Anledningarna till glädjen över valet är åtminstone två.
– Dels att priset gick till en poet, dels att det blev en så pass tillgänglig sådan, säger Maria Küchen.
– De jag känner som bestämt sig för att läsa något av Louise Glück, även om de inte är vana diktläsare, reagerar alltid på samma sätt: “Åh, detta vill jag läsa mer av!”. Det tycker jag är roligt.
Küchen uppskattar Glücks teman som ofta handlar om relationer – som den mellan man och kvinna, mellan mor och dotter, och så vidare. Men också hennes raka och tydliga sätt att skriva på.
– Det är inga överslätningar, men inte heller några svartmålningar. Det där tycker jag är trösterikt; att hon inte tar några omvägar för det som är jobbigt, säger Maria Küchen och gör jämförelsen med en teologisk utläggning eller en predikan.
– Ibland är det mer trösterikt att få höra någon säga att Gud upplevs som frånvarande och att livet känns mörkt, än att man försöker få det svåra att inte verka lika svårt. Jag blir mer tröstad av att någon vågar säga rakt ut hur det känns. Det gör Glück.
Den amerikanska poeten Louise Glück har ungersk-judiskt påbrå och detta är något som kan skina igenom i dikterna, menar Küchen. Hon har särskilt fastnat för en dikt som finns med i den senaste boken som kommit ut på svenska, “Vild iris”. Maria tolkar dikten “Avtagande vind” som att Gud talar till sin mänsklighet. Den börjar på följande sätt: “När jag skapade er älskade jag er. Nu ömkar jag er.”
– Det låter som att Gud är trött på oss människor. Han säger också “Era själar borde varit väldiga vid det här laget, inte de små pratande sakerna de är”. Det är på pricken, utbrister Maria Küchen.
Hon understryker att hon inte är kunnig nog att säga om Glück har en levande judisk-kristen tro, men att bilden av den gammaltestamentliga bilden av Gud tycks stämma överens med hennes arv.
– Gud var ju trött på mänskligheten redan vid syndafallet, det är inget nytt, det stämmer väl överens med Gamla testamentet. Sedan kan en poet också använda ett förhållningssätt utan att det speglar ens egna tro. Men det är alltid läsaren och texten som upprättar relationen och jag tolkar denna som att det är Guds röst vi hör, säger Maria Küchen.
---
Louise Glück
- Har tilldelats årets Nobelpris i litteratur “För hennes omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell”, enligt Svenska akademiens motivering.
- Amerikansk poet och essäist, född 1943.
- Hennes farföräldrar var ungerska judar, som flyttade till och bosatte sig i New York, där de öppnade en mataffär.
- Tre av hennes böcker har utkommit på svenska: Ararat, Vild iris och Averno.
---
