"Islamismen i Sverige".
Författare: Johan Wsterholm
Förlag: Greycat publishing
Under lång tid har debatten om islam i Sverige präglats av islamofobianklagelser, krav på särlagstiftning och våldsrelativisering från ett antal röster. Vad beror det på? Det är detta som debattören Johan Westerholm vill komma till rätta med i "Islamismen i Sverige".
Genom att gå igenom ett antal näraliggande muslimska organisationer som påstås vara en del av Muslimska brödraskapet (Ibn Rushd, Sveriges unga muslimer, med flera) pekar han på ett flertal problematiska tendenser; alltifrån inbjudningar av antisemitiska talare och relativisering av IS-terrorister, till hur individer inom dessa nätverk anslutit sig till terrorgrupper.
Det finns en ”ideologisk överlappning” och organisationerna fungerar som ”kommunicerande kärl”, enligt författaren.
Brödraskapets strategi kan sammanfattas med den långa marschen genom institutionerna; akademi, myndigheter och partier har utnyttjats för att nå människor som är välvilligt inställda. Inte sällan görs anspråk på att tala för alla muslimer. Här bidrar "Islamismen i Sverige" med läsvärda genomgångar parat med källhänvisningar.
Samtidigt som Westerholm gör åtskillnad mellan islamism och islam (det senare inte ett ämne boken behandlar enligt honom själv), vänder han sig emot dem som menar att exempelvis IS inte har med islam att göra.
Dock hävdas en del felaktigheter om den kyrkliga världen vilket gör att risken för förhastade slutsatser i det övergripande temat är påtagligt.
I vissa fall skiner även en ideologisk underton igenom. Som att inspiration bör tas av Upplysningen som ”lade grunden till dagens sekulära demokratiska stater”. Det räcker att nämna väckelserörelsernas bidrag.
