SÖDERTÄLJE. “Kom i tid” löd maningen inför konserten. Det visar sig vara befogat, ty när det är dags att börja fanns inte en ledig sittplats att uppbringa i Pingstkyrkan i Södertälje. Där framme räknar jag till 17 personer – föräldrar, barn, barnbarn och syskon. Alla kan de tacka en Hallström för sin existens. I centrum Berno och Marie-Louise Hallström, föräldrar till fyra pojkar varav två, Peter och Thomas är kvällens värdpar. Peter Hallström, sångare, musiker och låtskrivare med flera svenska hits på sitt samvete, och Thomas, pastor i kyrkan där vi befinner oss.
2012 gav Peter Hallström ut skivan ”Brev från en förlorad son”. Det är ingen hemlighet att musikern och låtskrivaren haft ett komplext förhållande till sin uppväxt i frikyrkan. Men i helgen bjöd han och resten av familjen in till en gemensam familjeföreställning i två akter.
Det är Berno och Marie-Louise som slår an kvällens första toner. Han vid flygeln. Hon vid solomikrofonen. Sången är "Du må fråga hur jag vet". Pappa slår an de första ackorden, Peter sitter strax intill. Han ler.
Efter sången hälsar Thomas välkommen till familjen Hallströms vardagsrum och blickar förundrat ut över den överfulla kyrksalen.
– Har ni inget annat för er? undrar han.
Storebror Peter instämmer i frågan. Han erkänner att han alltid känt en viss oro när släkten ska samlas och alla ska hålla ihop. Situationen kan få honom att ”bli lite spänd i nerverna”. Men så inträffade den där förlösande examensfesten i början av juni. Peters son Egon skulle firas och plötsligt föreslog någon att man skulle sjunga en sommarpsalm.
– Med sången och musiken kom det in ytterligare en kraft i gemenskapen. Alla började sjunga, stämmorna fördelades och vi sjöng så att taket nästan lyfte. Vi hade det helt fantastiskt. Det kändes som vi var en familj, berättar Peter.
Frågan om vad som egentligen hände etsade sig fast i Peter och fick honom att efteråt messa en fråga till hela storfamiljen: Kan vi inte träffas och sjunga tillsammans igen?
Två timmar senare hade 19 personer sagt ja. Nu finns de här på estraden så när som på två som fick sjukdomsförhinder. Stämningen är uppsluppen, kärleksfull och otvungen. Publiken, varav några har åkt långväga, är full av förväntan. Det känns symboliskt att följande sång blir ”Var ej försagd” där texten inleds ”Spärras din väg utan hinder så väldiga”. Ingen säger det rent ut, men många som lyssnar och som känt familjen länge vet att de slitit i många år med sina relationer och att det vi nu får vara med om är en dröm som för några år sedan kändes otänkbar. Ett bönesvar.
Känslan från den där studentfesten då musiken smälte familjen samman igen infinner sig på nytt, men nu till allmän beskådan. Det är som att varje ord, varenda liten ton vi får höra, har den omisskännliga smaken av försoning.
Kvällens repertoar innehåller många gamla läsarsånger, men inte bara. Här ryms även modernare tongångar. Som Danny Saucedos Mello-dänga "Amazing", Rascal Flatts finstämda countryballad " God bless the broken road", bröderna Gärdestads "För kärlekens skull" och Per-Erik Hallins "Vilken värld det ska bli" som Hasse Hallström framför tillsammans med dottern Sofie. Det är första gången de sjunger duett offentligt. Peter ackompanjerar på piano. Hans egna kompositioner är förvisso också betydligt nyare än läsarsångerna - "Kärleksvisan", "Viskar en bön" och "Håll mitt hjärta". Vi får höra alla tre.
Läs även Peter Hallström: Så kom sången ”Håll mitt hjärta” till
Oavsett vilken tidsepok kvällens sånger är hämtade ifrån klämmer alla Hallströmmar helhjärtat i. Publiken också så fort de får chansen. Som när Thomas och hans fru Zara tillsammans framför ”Det enda jag vet” med pappa Berno vid flygeln.
– Vilka bitar de skrev förr! Jag tyckte inte alltid det tidigare. Det kanske är åldern? filosoferar Peter.
Det är han och Thomas som guidar oss genom kvällen och Peter är den som pratar allra mest. Det är som att han stortrivs, men inte bara det, med befriande rättframhet och glimten i ögat får han alla andra att trivas också. Som en busunge som insett att han är älskad, oavsett. När sedan charm och musikalitet går hand i hand uppstår ibland ögonblick av ren magi, om nu uttrycket tillåts i en miljö så impregnerad av sitt historiska pingstarv.
Peter vänder sig till pappa Berno som sitter på en av stolarna på estraden.
– När jag var liten tyckte jag att du spelade piano så otrendigt. Men så upptäckte jag att hälften av det jag själv spelar är från dig.
Sedan slår sig Peter ner för att ackompanjera tre av ungdomarna – Alicia, Amadeus och Amanda – som sjunger "God bless the broken road". Därefter blir det insamling till Pingstförsamlingens sociala arbete i Södertälje. Till tonerna av "O store Gud" swishas det och prasslas med kollektboxar. Resultatet ska senare visa sig bli 36 000 kronor. Därefter vidtar korvpaus och mingel.
Andra halvlek inleds med brödraduett, storebror Berno och lillebror Hasse tolkar Einar Ekbergs ”Mitt hem bortom bergen”.
– När den sången kom på 1950-talet sjöng jag och brorsan Jan-Olof, som nu inte längre finns ibland oss, den på vartenda möte, berättar Berno.
– Undrar om man skulle börja skriva sådana där låtar igen, frågar Peter retoriskt.
Sedan lyckas han med konststycket att locka sin scenskygge bror Mats att sjunga Elvislåten ”Love me tender” tillsammans.
Kvällens paradnummer blir när Peter och Thomas väljer att tolka Einar Ekbergs och Einar Waermös välkända duett – "Gå bönernas bro". Mer än ett öga blir fuktigt när den mäktiga sången framförs med total inlevelse. Även bröderna själva är märkbart berörda och när crescendot tystnat faller de i varandras famn till kvällens längsta applåd.
Peters son Egon följer sedan upp med en känslosam tolkning av Hoagy Carmichaels klassiker ”Georgia on my mind”. Ingen tvekan där om att musikalitet går i arv.
I mitten av 1990-talet spelade Hasse Hallström in en skiva där Peter var med och arrangerade musiken. Det var kort efter att Hasses, Bernos och Lars-Åkes bror Jan-Olof hastigt avled i en hjärntumör och det minnet gör nästa sång extra känslosam.
– Jag tror att många av er vet att livet inte är så spikrakt, konstaterar Hasse innan han sjunger ”Ser du mig” från albumet ”Stilla sommarregn”.
Ytterligare några sånger och ännu mera allsång bjuds innan hela den stora Hallström-familjen tar upp kvällens avslutningsnummer – "En sång om kärlek". Alla står upp nu och sjunger för full hals. De kunde lika gärna ha sjungit "En kväll om kärlek". Det var nämligen precis vad det var.
---
Hallströmmar på scen
- Berno och Marie-Louise Hallström. Hasse Hallström med dotter Sofie. Peter Hallström med sonen Egon. Mats och Camilla med barnen Ludvig och Linus, Thomas och Zara Hallström med barnen Alicia, Amanda, Amelia och Amadeus. Andreas Hallström.
---
