Boken "Tillbaka till friheten – att tänka lutherskt i dag" (Utgiven via Budbäraren) är skriven för att "utforska, tolka och återigen sätta ord, likt Luther gjorde, på kyrkans kännetecken och Kristi kallelse till oss i dag". Nygren går "från det historiska till praktiken i vår tid". Detta återerövrande sker inte genom hård polemik utan som en glad och vänlig berättelse om att reformationens budskap inte är något annat än en återupptäckt av evangeliet.
Tomas Nygren är en uppskattad lärare och förkunnare inom EFS med dess självklara hänvisning till Luther – tolkad av dess grundare Carl Olof Rosenius. Kunskapen om Luthers teologi förmedlas här i en lättillgänglig text. I tillägg till Nygrens texter finns två kapitel av kyrkohistorikern Kjell O Lejon om Luthers liv och om lutherdomen i Sverige. Det är glädjande att vi genom denna bok har fått tillgång till en mycket användbar översikt över luthersk teologi. I enlighet med bokens titel ger Nygren beaktansvärda analyser av aktuellt trosliv inom svensk kristenhet med utmanande förslag till fortsatt reformation. Varje kapitel innehåller synpunkter på konsekvenserna av de teologiska upptäckterna, inte sällan med påpekanden om brister i den lutherska traditionen – och hos Luther själv.
Luthers återupptäckt av evangeliet måste beskrivas utifrån en helhetssyn och adressera trons grundfrågor. Detta lyckas Nygren göra genom att skriva en bok som både är bred och konsekvent. Här kan nämnas några viktiga teologiska områden. Samtidigt som Luther frigör människan från mänskliga auktoriteter, ställer han henne i ett större beroende av Guds ord. "Luther kunde inte tänka sig att man firade någon enda gudstjänst utan att Ordet förkunnades." I Ordet ser han Guds härlighet stiga ner till oss. Till skillnad från den i dag rentav dominerande synen att kyrkan har gett oss Bibeln, framhåller Nygren, i Luthers efterföljd, det motsatta förhållandet, nämligen att "Skriften är kyrkans moder". Många behöver läsa om synen på Bibelns klarhet: från Kristus faller ett ljus över hela Skriften. Kyrkan är "en tolkningsgemenskap", för även om Luther framhöll förkunnarens tjänst sker det märkliga att han lägger spridandet av Ordet på alla kristna. Att förkunna detta Ord är både församlingens, och varje medlems, uppgift i det allmänna prästadömet. "Ett sätt att uttrycka den kristnes missionsuppdrag."
Nygren beskriver en förkunnelse utifrån det lutherska motsatsparet lag och evangelium. Ofta har en felaktig bild av reformationens syndalära kommunicerats, som om människan ur alla aspekter skulle anses vara ond. Men "syndafördärvet" är, som Nygren förtjänstfullt skriver, relaterat till gudsförhållandet och inte till människan på "det mellanmänskliga planet". Luthersk syndalära står därmed inte i motsats till en sund skapelseteologi. En "hållbar och realistisk syn på människan" kan ge en trygg och glad kristen tro. Men det förutsätter att Jesus förkunnas som syndarens Frälsare!
I avsnittet om Luthers teologi om korset skriver Nygren att ”mötesplatsen är den korsfäste Kristus”. I denna bok återfinns inte främst ett försvar för en allmän gudstro utan en proklamation om att ”bara i Jesus Kristus finns en frälsande gudsrelation”, även i förhållande till andra religioner. Som man säger inom EFS: ”Jag är frälst för Jesu Kristi skull!” Frälsningsvissheten är reformationens största gåva.
Samtidigt med denna objektiva trygghet i Guds nåd ger Nygrens tolkning rum för en djupt personlig erfarenhet, även vad gäller rättfärdiggörelsen, som inte enbart ses som ett objektivt tillgodoräknande utan som ett personligt Kristus-tillägnande. Betoningen av denna objektiva rättfärdiggörelse, där ingen samverkan äger rum mellan Guds gärning och människans gärningar, betyder inte att Luther nedvärderar helgelsen.
Hälften av Nygrens bidrag fokuserar på det kristna livet i samhälle och församling. Tron uttrycker sig på ett mycket dynamiskt sätt i en helgelse, som blir möjlig för en vanlig människa, inte enbart en religiös elit. Nygren skriver: ”Vi tjänar Gud när vi tjänar vår nästa.” Luther upptäckte värdsligheten som en viktig teologisk kategori. Han vägrade att se det religiösa livet som något heligare än det vardagliga livet: ”Andliga övningar och karismatiska upplevelser kan vara bra men de ger inte mig inte tillträde till Gud.” Enligt Luther verkar Gud i samhället. Samhället är inte ett sekulariserat område. Samtidigt bekänner Nygren att samhällsengagemang ”inte varit lutheranernas bästa gren”.
Allt detta – och mer – har en läsare av Nygrens bok fått kunskap om. Nygren har inte enbart läst på om Luther, för att sedan presentera honom i ett ensidigt kritiskt perspektiv. Han har levt av Luther, inom en luthersk EFS-tradition, och kan bedöma denna teologi utifrån både övertygad sanning och öppen kärlek.
Bekymret för kristenheten i dag är att förändringar ofta sker utan sådana överväganden i sanning och kärlek. Kärlek till andra kristna utesluter inte fasthållandet av en biblisk sanning. Vi måste återfinna den levande sanningen i Jesus Kristus. Mycket av populär teologi går i dag emot de sanningar som reformationen ansåg sig ha återupptäckt. Kristna inom protestantiska samfund låter sig inte ändras genom välgrundade argument i en bok vad gäller deras avvikelser från ursprunget. Men de kan möjligen bli medvetna om det val de har gjort – och vad som gått förlorat.
Kristna, som å andra sidan vill stå kvar inom reformationen, har gjort ett grundläggande val, som inte bara bekräftar sanningen utan också förkastar det som inte anses överensstämma med biblisk undervisning. I efterföljd av Bibelns budskap och i anslutning till den protestantiska reformationen proklamerar dessa kristna sitt "allena". De är, som Nygren skriver, "alleniker". Men detta teologiska paradigm väljer man inte enbart på grund av teoretisk tyngd. Det kan dock ske efter ett avslöjande om Guds nåd i Jesus Kristus! Och nåd kan – enligt Luther – förmedlas genom ord – om Ordet!
Tomas Nygrens bok känns, efter alla ökenvindar som gått över svensk kristenhet, uppfriskande. Som att dricka en välsmakande brygd från Wittenberg.
Per-Axel Sverker