Humanisternas ordförande Christer Sturmark om kritiken: De vill skapa en nidbild av oss

– De som hävdar att Humanisternas religionskritik är rasistisk vill skapa en nidbild, säger Christer Sturmark, förbundets ordförande.

Det är en missuppfattning att Humanisterna skulle använda begreppet humanism synonymt med ateism, menar han.

– När vi talar om humanism handlar det om en livsåskådning. Men ateism är inte en livsåskådning utan handlar bara om ett visst försanthållande när det gäller Guds existens. Humanismen är en livsåskådning med en naturalistisk verklighetsbeskrivning, att man bör tro på det som det finns goda skäl att hålla för sant.

Vad tycker du om andra humanistiska organisationer? Har de missuppfattat vad humanismen handlar om?

– Nej, humanism kan betyda fler än en sak på svenska. Vi bejakar och ser mycket positivt på de olika humanistiska organisationer som finns. Men de måste förstå att vår användning inte på något sätt är konstigt utan en internationell beteckning på en sekulär livsåskådning.

Hur bemöter du kritiken av att er religionskritik är fördomsfull och har drag av rasism?

– Du måste nog skilja på representanter från humanisterna och medlemmar. Jag kan inte veta exakt vad varje medlem säger. Men hos dem som är förtroendevalda accepterar vi ingen form av främlingsfientlighet. Våra medlemmar sympatiserar i väldigt låg grad med exempelvis Sverigedemokraterna. Humanismen som livsåskådning är kosmopolitisk och antirasistisk.

Man menar att ni drar alla muslimer över en kam när ni kritiserar islam.

– Vi gör precis motsatsen till det. Läser man våra debattartiklar framgår att man absolut inte kan behandla religiösa personer som ett kollektiv. Både islam och kristendom innehåller ett spektra från extremistisk fundamentalism till mer liberala former. Men när religion tolkas dogmatiskt och kräver att andra ska inordnas under en tro, då bryter den mot det sekulära samhällets principer.

Ni anklagas även för att ha en allt för fyrkantig vetenskapssyn. Bör inte en humanist förhålla sig mer ödmjuk inför både vetenskap och religion?

– Då har man inte koll på vår vetenskapssyn. Vi har nog ingen speciell syn på vetenskap utan ser det, som flesta gör, som en metod för att undersöka verkligheten. Det ger oss inte svar på allt, men är en bättre metod än exempelvis läsning av religiösa texter.