Få journalister har i dag tid eller möjlighet att lämna redaktionen för verklighetens möten och upplevelser. Smidigare är det att lyfta luren i stället för att åka iväg och träffa intervjuobjektet och nätet är alltid tillgängligt för sökandet av information. Att någonting gått förlorat på vägen kan vem som helst förstå.
Att vara där, att vara på plats. Det är enligt författarna till "På plats. Reportage från nollnolltalet" grundförutsättningen för ett bra reportage. Det är även den röda tråden genom hela den lilla boken med korta kapitel i reportageform. Fem frilansande journalister tar oss med på kortare resor. Vi kryper in under presenningen hemma hos Linda i Göteborg, vi är med vid polisens gripande av den unga Sara som anser sig vara oskyldig och vi får komma hem till Barack Obamas mamma där hon tar emot oss i sin hydda på Sydafrikas slätter.
Frilansarna arbetar efter devisen att det goda reportaget är subjektivt och det är de sannerligen här. Vi ser och upplever Sveriges uteliggare och Afrikas slumområden genom deras ögon och jag slukar varje kapitel med nyfikenhet och en känsla av att vara där.
