Kultur

Är lovsången på väggen olaglig?

”Bara i dig har min själ sin ro” ljuder lovsången i kyrkan. Fast texten på väggen borde kanske inge oro, för i många fall är den olaglig. Nu vill ett företag teckna avtal med församlingarna om rätten att visa sångtexter. Men Hans Paulson på Verbum är rädd att avtalet kan vilseleda vissa församlingar.

Fler och fler kyrkor använder den nya tekniken för att hjälpa besökarna att sjunga med. I många fall byts overheadapparater ut mot datorstyrda projektorer med sångtexterna lagrade i datorerna. Att visa texterna på väggen har dessutom fått en extra skjuts av lovsångstrenden.

De flesta som firar gudstjänst tänker inte på de upphovsrättsliga frågorna. Men lagen om upphovsrätt säger att man inte får kopiera texter utan tillstånd av textförfattarna. Det här gäller förstås om man kopierar ur en sångbok och delar ut blad till körsångare eller publik. Men det gäller också om texten skrivs in i en dator, eller skrivs för hand för att visas på overhead. ”Exemplarframställning” kallas det.

Nu erbjuder företaget CCLI (Christian Copyright Licensing International) en licens som löser en del av problemet. Hittills har bara 300 församlingar anslutit sig. Problemet med licensen är att den inte omfattar all utgivning. Alla kristna musikförlag är inte med.

– Sjunger man mycket inom lovsångsgenren täcker vår licens det mesta, säger företagets Sverigerepresentant Elsa Rydin, som själv är lovsångsledare i en Vineyardförsamling i Umeå.

Men branschen är kluven inför förslaget.

– Mycket få psalmer som finns i Den svenska psalmboken omfattas av CCLI:s licens, säger Hans Paulson på Verbum.

Svenska kyrkan har ett avtal med organisationen Bonus presskopia. Det ger rätt att använda alla handböcker som används i svenskkyrkliga gudstjänster, inklusive psalmboken. Ersättningen går till största delen direkt till böckernas upphovsmän.

Hans Paulson tror att församlingarna kan lita för mycket på CCLI-licensen, som främst omfattar amerikanska och engelska rättigheter.

– CCLI:s licens skulle kunna vilseleda församlingarna i Svenska kyrkan att tro att de fritt kan kopiera ur kyrkans böcker. Dessutom skulle ersättningen inte komma psalmbokens och övriga upphovsmän till kyrkans böcker till godo.

Han pekar också på risken att frikyrkoförsamlingarna tror att de gjort rätt för sig med CCLI-licensen.

Åke Olsson är ansvarig för förlagsverksamheten på Linx, som är en del av Libris Media. Linx har bland annat rättigheterna till allt gammalt material för Förlaget Filadelfia, och den delen har anslutits till CCLI. Däremot inte övriga delar av Linx produktion. Inte ännu i alla fall.

– Det troliga är väl att vi går med, säger han. Men vi har faktiskt inte drivit den frågan särskilt hårt. Vi är medvetna om att en del kan tycka att det är lite småaktigt.

Men Elsa Rydin påpekar att om avtalet följdes skulle det ge ett ekonomiskt tillskott till textförfattarna och förlagen, vilka ofta har det kärvt ekonomiskt.

CCLI försöker informera svenska församlingar, men arbetet går långsamt.

– Det här gör vi inte för att vara krångliga utan för att det ska bli så enkelt som möjligt för församlingarna, säger Elsa Rydin. I de flesta församlingarna handlar det om okunskap. Man fortsätter att fuska av gammal vana. Jag har själv kopierat en massa sånger olagligt tidigare.

Mest ”laglydiga” är Frälsningsarmén som anslutit en stor del av sina kårer via ett gemensamt förhandlat avtal. Bland de församlingar som tecknat avtalet finns, enligt Elsa Rydin, alla samfund representerade, både svenskkyrkliga och frikyrkliga.

Fler artiklar för dig