Krönikor

Det är bra att frikyrkan tonat ner kritiken mot kyrkoåret

Det avgörande är att alla kyrkor förmår förmedla det viktigaste, skriver Lennarth Hambre.

Har du någon gång funderat på vad kyrkoåret handlar om och på vilket sätt det angår dig? Som tonåring i en Baptistförsamling inom Örebromissionen berördes aldrig frågan om kyrkoåret, även om pappa, predikanten, ibland valde de föreslagna texterna att predika över. Under min uppväxt fanns en medvetenhet hos mig om att vissa bibeltexter lästes under särskilda högtider under året. Men färgen på altaret hade jag över huvud taget ingen aning om.

När det var ekumeniska gudstjänster i Svenska kyrkans lokaler gjordes troligen anpassningar som ledde till att vi som hade vår hemvist i frikyrkan inte kände oss helt borttappade i liturgin. Predikan, bönen ”Fader vår”, och välsignelsen på slutet ledde till viss igenkänning.

Kyrkoåret har haft en stor betydelse för många som firar gudstjänst och följer församlingslivet inom Svenska kyrkan. Den avslutas med domssöndagen och inleds nu första advent med att förbereda för Jesu ankomst. Kanske är det vår tids vanligaste missuppfattning att advent betyder väntan. Ordet advent är nämligen latin och betyder ”ankomst”. Men ankomst eller väntan kanske inte är det viktigaste. Det är ju just det vi gör i advent, att vänta, så kanske är det inte helt fel ändå.

Ankomst eller väntan kanske inte är det viktigaste.

—  Lennarth Hambre

Efter advent löper genom kyrkoåret viktiga händelser som julen, påsken och pingsten. Det finns ett fokus på Jesu ankomst, hans död och uppståndelse och sedan Anden som vägledare och hjälpare i vardagslivet. Det främsta kanske ändå är att följa Jesu liv och vandring. Att lära sig vad lärjungaskap är och låta hans liv påverka vår vardag. Genom kontinuerlig bibelläsning får vi del av både Gamla och Nya testamentet, psaltaren och inte minst evangelierna vilket har betydelse för förståelsen av det kristna livet.

Teman som trons kraft, att leva tillsammans, samhällsansvar och frälsningen kombinerat med den yttersta tiden och Kristi återkomst är en salig blandning. De liturgiska färgerna spelar fortfarande inte någon avgörande roll för mig, men de spelar ändå sin roll i hur kyrkan lyckas med sitt bemötande och i att engagera besökare och motivera till tro.

I dag har både jag och många frikyrkor tonat ned tidigare kritik mot Svenska kyrkan och kyrkoåret om vad som behövs eller krävs av förkunnelse i den lokala församlingen har tonats ner. I dag är det inte ovanligt att frikyrkor av skilda slag väljer att kombinera perioder av egna gudstjänstteman med att under perioder följa kyrkoåret. Det är en bra hållning.

Kyrkoåret är mer än enbart liturgiska färger, form eller teman. Avgörande blir att Kyrkan med skilda traditioner och betoningar förmedlar det mest avgörande: Att advent 2023, och varje dag hela året, är Jesus är på väg för att möta varje människa som längtar.

Fler artiklar för dig