Julen. Denna underbara högtid som så många av oss ser fram emot. Familj, julkonserter, tända ljus och några dagars vila. Men för många en fruktansvärd tid som man måste överleva, ta sig igenom eller i värsta fall stänga ute. Det finns en hel del undersökningar som visar att julen är en av de perioder på året som många ser fram emot, men också en tid som många känner ångest och stress kring. Stressen har två diken. Och det är lätt att dras ner, som när en bil tappar fästet i snön och långsamt glider av vägen. Oavsett hur man rattar kan man bara följa med ner i diket.
På ena sidan finns det ena diket, perfektionen. Det perfekta hemmet, sillen som ska göras efter mormors recept fast ingen ätit av den på många år. Utsmyckningen, granen, skinkan, julklapparna. Tiderna som ska hållas för att hinna äta innan Kalle Anka, balansgången där man håller alla skav borta för att förenas i att just denna dag ska alla vara lyckliga. De självpåtagna kraven, inte sällan hos en mamma, om att allt måste vara perfekt.
På den andra sidan, ett ännu djupare dike, ångesten. Kanske för den som firar första julen som frånskild, första gången en jul utan barnen. Ensam. Eller för den som förlorat någon nära, där minnena från tidigare jular blir en brutal påminnelse om vad man förlorat. Eller för den som inte har ekonomisk möjlighet att skapa den där lyckliga julen som visas upp i tv och tidningar. Den som har fullt upp med att kämpa för att skaffa vinterkläder till sina barn, betala hyran och sätta mat på bordet.
Jesus bryr sig om vilka omständigheter vi bjuder in honom till.
I vårt land var julottan länge en självklarhet. Men i dag besöks den av allt färre och vi distanserar oss allt längre bort från julens egentliga innebörd.
700 år före Kristus beskrev profeten Jesaja julens verkliga mening: Det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder … Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, över dem som bor i dödsskuggans land skall ljuset stråla fram.
Vi behöver påminna oss om att julens verkliga innebörd är att frid inte är ett tillstånd vi behöver skapa med perfekta omständigheter och inramningar. Inte heller är det något som kan tas ifrån oss oavsett vad livet än gjort med oss. För frid är en gåva, för alla som vill. Frid är Guds gåva till varje människa. Frid har ett namn. Jesus.
Han föddes under de enklaste formerna. I ett stall, det var det enda stället där Maria släpptes in. Han kom till alla oss som längtar. Till var och en som släpper in honom. Friden, förlåtelsen.
Jesus kan vara ett ljus i våra liv som aldrig brinner ut. Han som inte bryr sig om vilka omständigheter vi bjuder in honom till, men som utan tvekan kommer rakt in i varje hjärta som öppnas för honom.
Så knackar han på våra hjärtan, även denna jul. Med löftet om att alla som öppnar sitt hjärtas dörr kan bli Guds barn. Kanske, om du stillar dig ett ögonblick oavsett omständigheter denna jul, kan du få uppleva julens viktigaste och djupaste mening. Frid.
